PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

  • Om Prehospitalt
  • Utforska artiklar
  • Kontakt
  • 21 januari 2026
    ObservationsstudieKohort – retrospektiv
    Teknik & utrustning Trauma • #Polis #Tourniquet #Trauma

    Prehospital tourniquet placement in extremity trauma

    Dagens läsning berör tourniquet, denna lilla utrustningsdetalj som fått ett ökande intresse det senaste dryga decenniet efter erfarenheter från bland annat Afghanistan. Författarna har samlat in data prospektivt och analyserat retrospektivt med ett förhållandevis litet urval (211 patienter) från ett level 1 trauma center i Oklahoma. De hade hypotesen att guidelines från utbildningskonceptet Stop the Bleed, ambulanssjukvården och polisen ej följs i dagligt bruk och att tourniqueter således används på felaktigt sätt. I studien sattes tourniquet i 57,8% av fallen av ambulanssjukvården, 31,8% av polisen och 15,3% av lekmän eller ”annan medicinsk personal”. Några saker som kanske kan stimulera till reflektion om våra egna förhållanden:

    • I endast 35,6% av fallen fanns enligt författarna en korrekt indikation för tourniquet.
    • Vid ankomst till akutmottagningen hade 35,8% av patienterna palpabla pulsar i extremiteten som var avsnörad.
    • Mindre än hälften av patienterna hade en arteriell blödning då tourniqueten släpptes på akutmottagningen. 17,5% av patienterna hade då blodtryck under 90mmHg och 30,3% hade Shock Index>1. 37,4% fick blodtransfusion.
    • Patienter som fick tourniquet satt av polisen hade i lägre grad chock eller erhöll blodtransfusion på akutmottagningen.
    • 36,8% av patienterna hade fått packning av såret innan tourniquet sattes.
    • I 92,4% av fallen fanns tiden för applicering dokumenterad. Mediantid med tourniquet var 61,6 minuter +/-47,4.

    En tanke från min sida är att utvecklingen av tourniquet-användning och utbildningar såsom Stop the Bleed i det civila har gått ganska fort, baserat på militära erfarenheter. Det är inte fel per se och patientens blodvolym är i högsta grad något att vara rädd om. Här kan ev. finnas en stark anledning till övertriage vad gäller tourniquet-applikation som inte diskuteras nämnvärt i studien, kanske baserat på att författarna redan från början haft hypotesen att tourniquet överanvänds. Dock finns naturligtvis all anledning att studera vad tourniquet–användningen innebär för patienterna och vilka positiva samt negativa effekter som finns. Aktuell studie kan nog främst vara en tankeväckare i frågan…

    Gushing, J.; Blair, S. G.; Albrecht, R. M.; Sawar, Z.; Stewart, K.; Knoles, C.; Little, C.; Quang, C. Y. Prehospital tourniquet placement in extremity trauma. The American Journal of Surgery 2023;226(6):901-907. doi:10.1016/j.amjsurg.2023.08.007
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv analys av en prospektivt insamlad kohort med 211 vuxna som fick extremitetstourniquet prehospitalt under 3,5 år. I 63,2% sattes tourniquet som första åtgärd. Vid ankomst hade nära en tredjedel palpabla pulsar trots tourniquet, och vid släpp hade mindre än hälften arteriell blödning. Resultaten tyder på frekvent tidig användning och behov av bättre sårbedömning och korrekt handläggning i utbildning av första insatspersonal.

    – Tourniquet sattes ofta som initial åtgärd prehospitalt (63,2%).
    – Nästan 1/3 hade palpabla pulsar vid ankomst trots tourniquet på plats.
    – Mindre än hälften hade arteriell blödning när tourniquet släpptes.
    – Betonar behov av utbildning i sårbedömning och lämpliga behandlingssteg vid extremitetsblödning.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 20 januari 2026
    Kvalitativ studieFokusgrupper
    Katastrof & major incident • #Pågående Dödligt Våld #Polis #Samverkan #Terrorism

    European perspectives on pre-hospital interagency collaboration during terrorist incidents: a focus group study

    Dagens artikel behandlar ett ämne som långt ifrån alla av oss upplevt, men många av oss fasar och förbereder oss för; terrorism och pågående dödligt våld. I fokusgrupper har forskarna avhandlat olika ämnen på temat för att skapa insikter i hur samverkan sker mellan olika verksamheter. Ett nyckelfynd var att mycket vård lämnades åt polisen inte bara i het utan även i varm zon, vilket skapade en flaskhals då polisen inte ägnade sig åt sådan vård förrän efter att lång tid förflutit, medförande fördröjd vård för patienterna. Denna problematik är ju inte okänd i PDV-sammanhang, men mycket angelägen att beforska och hantera. Brist på gemensam utbildning och övning i samverkan mellan organisationer, omnämns bland studiens slutsatser! Känns detta igen?

    Raub, D.; Bentele, M.; Robinson, Y. European perspectives on pre-hospital interagency collaboration during terrorist incidents: a focus group study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;33(1). doi:10.1186/s13049-025-01482-4
    Sammanfattning genererad av AI:

    Studien undersökte hur prehospital sjukvård och polis i Europa ser på samverkan vid våldsamma/terrorrelaterade händelser. Tolv modifierade fokusgrupper online (64 deltagare, 20 länder) visade att nästan hälften inte kände sig tillräckligt tränade för interagency-arbete. Brist på gemensam utbildning ger missuppfattningar. Evakuering från hot/warm zone sågs som flaskhals; polis förväntas ofta ge vård men gör det sannolikt sent.

    – 49% uppgav otillräcklig träning för samverkan i taktiska scenarier.
    – Gemensamma övningar är sällsynta och skapar missförstånd om roller och förmågor.
    – Evakuering av skadade från riskzoner pekas ut som central flaskhals.
    – Utbildning bör betona beteendekompetenser och situationsmedvetenhet snarare än enbart protokoll.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 19 januari 2026
    MetaanalysMetaanalys
    Trauma • #Överlevnad #Polis #Tidsintervall / prehospital tid #Transport #Trauma #Traumatiskt hjärtstopp (TCA) #Urban miljö

    Comparative Clinical Outcomes of Trauma Transport: Emergency Medical Services vs. Police Transport, A Systematic Review and Meta-Analysis

    Dagens läsning blir en systematisk review-studie där författarna jämfört transport av polisen med transport av ambulanssjukvården efter trauma. Diskussionen har ju förts även i Sverige, kring huruvida det är gynnsamt att transporteras av polis efter exempelvis penetrerande trauma. I denna studie visade det sig vara förenat med högre mortalitet (25% vs 13%), d.v.s. 1,5x högre mortalitet vid transport av polisen. Sekundärt utfall var andelen kirurgisk intervention, och där fanns ingen skillnad mellan grupperna. Tyvärr ger inte studien alla de svar vi behöver, bland annat eftersom data i många av studierna saknas kring Injury Severity Score (ISS). Det kan också vara så att en upplevd hög ISS på hämtplatsen gjort att man transporterat till level 1 trauma center, vilket kan ha skevat studiens resultat. Enda lösningen torde vara en prospektiv studie där patienter kan randomiseras till den ena eller andra typen av transport, men att sätta upp en sådan studie lär inte vara så enkelt… Tills dess får vi nöja oss med att konstatera att det iallafall inte är uppenbart fördelaktigt att transporteras av polis.

    Shapovalov, V.; Tran, Q. K.; Sarani, B.; Zohery, M.; Caggiula, A.; Ashraf, R.; Pourmand, A. Comparative Clinical Outcomes of Trauma Transport: Emergency Medical Services vs. Police Transport, A Systematic Review and Meta-Analysis. The Journal of Emergency Medicine 2026;80:8-19. doi:10.1016/j.jemermed.2025.10.013
    Sammanfattning genererad av AI:

    Systematisk översikt och metaanalys av 10 studier (112 570 traumapatienter) som jämförde polistransport (”scoop and run”) med ambulans/EMS. Mortaliteten var högre vid polistransport (25% vs 13%); pooled OR 1,50 (95% KI 1,34–1,69), med betydande heterogenitet (I² 66%). Ingen säker skillnad sågs i operationsfrekvens vid penetrerande skador (OR 1,19; p=0,082; I² 74%).

    – Polistransport var associerad med högre odds för all-cause mortalitet än EMS (OR 1,50).
    – Ingen statistiskt säkerställd skillnad i kirurgiska ingrepp vid penetrerande skador.
    – Betydande heterogenitet mellan studier för både mortalitet och operationsutfall.
    – Författarna efterlyser prospektiva och metodologiskt robusta studier.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 18 januari 2026
    Experimentell laboratoriestudiePreklinisk stabilitetsstudie
    Smärtbehandling & läkemedel • #Hypotermi #Ketamin / esketamin #Kyla #Läkemedel generellt #Säkerhet & biverkningar

    Stability of emergency medications during extreme cold: a controlled environmental study

    Ni får inte tro att jag är besatt av hypotermi och köld, men det är absolut ett intressant område som jag nog ofta kikar lite extra på. Men sen bor vi ju också i ett förhållandevis kallt land? Dagens studie är ännu en från ”bergsgetterna” (skrivet med beundran, inte förakt) nere i Alperna. I samband med scenarioträning i en kontrollerad, kall simuleringsmiljö mätte de temperaturer i ryggsäckar där läkemedel förvarades, och i efterhand analyserades läkemedlens kemiska stabilitet. De läkemedel som kontrollerades var acetazolamide, amiodarone, dexamethason, adrenalin, ketamin, naloxon, noradrenalin och rocuronium. Trots kraftigt fluktuerande temperaturer i akutväskorna (32 graders diff) så upprätthöll alla de testade läkemedlen sin koncentration och kemiska stabilitet till minst 90%, samtidigt som inga tecken till frysning, spruckna ampuller eller annat noterades.

    Att läkemedlen motstår kraftiga värmeskillnader och stark köld är såklart en relevant insikt för oss som jobbar i kalla miljöer. Vad jag hoppas på härnäst är en studie som undersöker effekten av läkemedlen i kall miljö vid olika administrationssätt. För egen del har jag exempelvis negativa erfarenheter av ketamin/esketamin intranasalt när det är kallt, vilket däremot brukar fungera utmärkt i varmare miljö (iv fungerar också bra trots kyla). Min tolkning är att detta beror på frysning och nedsatt cirkulation i nässlemhinnan snarare än förändringar i läkemedlets sammansättning, men det vore verkligen högintressant att få mer kunskap om hur själva effekten av läkemedlen påverkas mellan olika miljöer, temperaturer och administrationssätt!

    Sohm, D.; Moeckel, J.; Wenzel, V.; Angerer, V.; Roveri, G.; Rauch, S.; Albrecht, R.; Pietsch, U. Stability of emergency medications during extreme cold: a controlled environmental study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;34(1). doi:10.1186/s13049-025-01509-w
    Sammanfattning genererad av AI:

    Kontrollerad miljöstudie i klimatsimuleringsanläggning där åtta akuta läkemedel (bl.a. adrenalin, noradrenalin, ketamin) förvarades förseglade i isolerad väska i räddningsryggsäck och utsattes för sex temperaturcykler: 45 min vid −15 °C följt av 15 min vid +18 °C. Ingen synlig förändring sågs och masspektrometri visade ≥90% kvarvarande halt, vilket talar för stabilitet vid extrem kyla med isolerad förvaring.

    – Sex cykler mellan −15 °C och +18 °C simulerade upprepade fjällräddningsinsatser.
    – Inga fysiska förändringar sågs vid visuell inspektion av ampuller.
    – Kemisk analys visade att alla åtta läkemedel behöll minst 90% av märkt koncentration.
    – Resultaten gäller för förseglade ampuller i isolerad packning; direkt exponering bör studeras vidare.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 17 januari 2026
    ObservationsstudieRetrospektiv kohort
    Hjärtstopp & HLR Trauma • #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #ROSC #Trafikolyckor #Trauma #Traumatiskt hjärtstopp (TCA) #Urban miljö #Vätskebehandling

    Epidemiology of prehospital traumatic cardiac arrest in Geneva: a retrospective cohort study

    Idag läser jag en studie om traumatiskt hjärtstopp (TCA) i Geneve under en 15-årsperiod. Femton år (2008-2022) är lång tid i sammanhanget och mycket har hänt kring TCA-omhändertagandet på den tiden. Lite deprimerande tycker jag det är att studien trots urban miljö med korta responstider (8.7 min ±4.4) uppvisar låg 30-dagarsöverlevnad (3.7%). Detta är ju i nivå med ”gamla siffror” som man på något vis hoppas på att komma ifrån, åtminstone i urbana miljöer med närhet till traumacenter. Bidragande faktorer skulle kunna vara att författarna uppger att det vid studiens genomförande saknades prehospital tillgång till blodprodukter, ultraljud, thorakotomi och REBOA. De två sistnämnda kan man väl förstå (REBOA är sedan i höstas borttaget ur ERC:s guidelines), men att de förstnämnda fortfarande år 2022 saknades på läkarbemannade enheter inom SMUR förvånar lite. Vad som också förvånar är att i endast 27.6% av fallen åtgärdades minst tre av HOTT-akronymens (Hypovolemi, Oxygenering, Tryckpneumothorax, Tamponad) fyra delar. Däremot fick 70% av patienterna adrenalin, vilket ju inte är ett självklart val (understryks även av siffrorna i denna studie). Kanske beror detta på den långa tidsperioden? Det bör ju ha hänt en hel del även i Geneve mellan 2008 och 2022… Oavsett så ska dessa problem ska inte överskugga att det finns intressanta iakttagelser:

    • Trubbigt våld var vanligast (60.6%) följt av penetrerande våld (28.1%) och brännskador (3.1%). 32.8% av casen var fall från >2m och 22.4% skottskador. Endast 3.1% av fallen var pediatriska.
    • 42.7% hade asystoli, 24.8% PEA, 3.7% VF/VT och i 29.1% av fallen var initial rytm inte dokumenterad.
    • Administration av kristalloider, TCA efter ambulansens ankomst, skademekanism, initial rytm och förekomst av luftvägsobstruktion var faktorer som konsekvent var associerade med ROSC vid både logitisk regression och Random Forest-analys. Vad gäller flera andra prediktorer skiljde sig resultaten åt mellan analyserna.
    • Ingen patient med asystoli som intial rytm överlevde till utskrivning (däremot fanns två patienter med asystoli orsakat av hypoxi under omhändertagandet som överlevde).
    • Överförbarheten i överlevnaden vid olika skademekanismer mellan länder är inte självklar. Schweiz har självmordsfrekvens lite under Europa-snittet, men är överrepresenterat vad gäller suicid med skjutvapen. Det bidrog till att studien uppvisar låg överlevnad och lågt antal resusciteringsförsök vid penetrerande trauma.

    Hade varit intressant att se en likadan studie från en kontext som kommit längre i sitt TCA-omhändertagande med korta responstider, blodprodukter och hög följsamhet till moderna guidelines med fokus på reversibla orsaker och snabb transport snarare än traditionell A-HLR.

    Midez, R.; Suppan, L.; Egger, C.; Jourdan, E.; Quintard, H.; de Valence, T. Epidemiology of prehospital traumatic cardiac arrest in Geneva: a retrospective cohort study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;33(1). doi:10.1186/s13049-025-01484-2
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv kohortstudie av prehospitalt traumatiskt hjärtstopp (TCA) i Genève 2008–2022. Totalt identifierades 673 fall (72% män, medelålder 52 år); 46,5% fick HLR. ROSC uppnåddes hos 32,9% av de resusciterade och 28,7% överlevde till sjukhusinläggning, men endast 3,7% levde vid 30 dagar. ROSC kopplades till bl.a. kristalloider, tidpunkt, skade­mekanism, initial rytm och övre luftvägsobstruktion.

    – 673 prehospitala TCA på 15 år; 44+ fall/år i en tät urban miljö.
    – Trots kort responstid var 30-dagarsöverlevnaden låg (3,7%).
    – ROSC hos cirka en tredjedel av resusciterade; få överlevde långsiktigt.
    – Identifierade faktorer associerade med ROSC kan vägleda riktade prehospitala insatser.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 16 januari 2026
    ObservationsstudieSekundäranalys av RCT-kohort
    Smärta Smärtbehandling & läkemedel • #Ketamin / esketamin #Kronisk smärta #Morfin #NRS #Opioider #Smärtskattning #VAS

    Impact of ineffective prehospital analgesia on chronic pain outcomes. A secondary analysis of outcomes from the PACKMaN randomised controlled trial

    Idag har jag läst en sekundäranalys från PACKMaN, en RCT utförd i Storbritannien där ketamin och morfin vid traumatisk smärta jämfördes. Sekundäranalysen tittar däremot på om högre smärtintensitet i slutet av den prehospitala vården är associerat med mer kronisk smärta. Författarna fann också att NRS ≥ 4 vid ankomst till sjukhus var förknippat med en högre förekomst av kronisk smärta efter både 3 och 6 månader. Det är ett intressant resultat och författarna drar i sin diskussion slutsatsen att den prehospitala hanteringen av akut smärta är associerad med senare förekomst av kronisk smärta. Det måste dock betonas att studien har stora begränsningar, och den största torde vara att författarna egentligen inte kunnat analysera om det faktiskt finns ett kausalt samband mellan prehospital smärtbehandling och kronisk smärta… Detta eftersom de pga missing data inte har haft möjlighet att analysera kopplingen till Injury Severity Score. Så kanske, kan jag tycka, drar de sina slutsatser lite väl långt när de får det att låta som att själva smärthanteringen är associerad..? Det torde istället kunna vara så att svårare skador förknippade med mer akut smärta helt enkelt också är förknippade med mer kronisk smärta. Studien är klart läsvärd, men jag antar att vi ett tag till ändå får nöja oss med de studier från andra områden som indikerar att effektiv behandling av den akuta smärtan är associerad med mindre kronisk smärta. Det börjar bli som ett återkommande mantra här, men… Mer studier på detta vore väldigt bra!

    Smyth, M. A.; Noordali, H.; Starr, K.; Yeung, J.; Lall, R.; Michelet, F.; Fuller, G.; Petrou, S.; Walker, A.; Green, Z.; McLaren, R.; Miller, E.; Perkins, G. D. Impact of ineffective prehospital analgesia on chronic pain outcomes. A secondary analysis of outcomes from the PACKMaN randomised controlled trial. Preprint 2025. doi:10.1101/2025.08.01.25332769
    Sammanfattning genererad av AI:

    Sekundäranalys av data från PACKMaN-RCT där paramediker gav ketamin eller morfin vid svår traumasmärta. Deltagare delades efter smärta vid sjukhusankomst (NRS ≥4 vs <4). 61% hade kvar måttlig–svår smärta. Sämre prehospital smärtlindring var kopplad till sämre smärtutfall vid 3 och 6 månader, inklusive högre smärtintensitet och större påverkan i vardagen.

    – 61% hade NRS ≥4 vid ankomst trots given analgesi prehospitalt.
    – Gruppen med kvarstående måttlig–svår smärta hade sämre SPID/TOTPAR och längre tid till analgetisk effekt.
    – Kvarstående smärta vid ankomst var associerad med högre smärtseverity och mer smärtinterferens vid 3 och 6 månader.
    – Skillnader sågs även i patientens globala intryck, dosnivåer och varaktighet av analgesi samt sjukhusinläggning (justerа

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 15 januari 2026
    Annan / oklarMixed methods – konvergent
    Arbetsmiljö • #Arbetsmiljö #Arbetsskador #Felhändelser #Trafikolyckor #Trafiksäkerhet

    Ambulance traffic accidents and their impact on prehospital personnel: a mixed-methods study

    Mer om trafikolyckor, men denna gången ur arbetsmiljöperspektiv för oss som arbetar prehospitalt. I denna danska mixed methods-studie fann författarna att måttliga/allvarliga olyckor med ambulanser var ovanliga. De innebar dock påtagliga psykologiska konsekvenser för personalen när de faktiskt inträffade. Jag är inte säker på att alla resultat är överförbara till svensk ambulansverksamhet (även om de mycket väl kan vara det), men studien är ändå intressant. Bland annat för författarna en intressant diskussion kring huruvida rädslan för olyckor orsakade av hög hastighet är oproportionell mot den faktiska risken, medan andra risker istället kanske är underskattade? Även kring arbetsplatskultur och organisatoriskt stöd till personal som drabbas av trafikolyckor har författarna intressanta reflektioner.

    För egen del har jag ingen aning vad som är sant eller falskt i dessa frågor, varken i Danmark eller i Sverige. Jag tänker istället att det finns stora kunskapsluckor och att det vore en stor förbättring om vi både i organiserandet av verksamheten samt i körutbildningar kunde förhålla oss mer till forskningsdata. Jag vet att Jörgen Lundälv bedriver en del forskning kring trafiksäkerhet i svensk ambulanssjukvård (läs exempelvis här!), men mycket mer skulle behövas. Kanske finns någon driven körinstruktör som kan inspireras att forska på området?

    Winther, M.; Sørensen, O. B.; Brøchner, A. C.; Wittrock, D.; Hansen, P. M.; Knudsen, J. S.; Nielsen, L. S.; Wolthers, S. A.; Nielsen, L. B.; Christensen, H. C.; Huniche, L.; Mikkelsen, S.; Laerkner, E. Ambulance traffic accidents and their impact on prehospital personnel: a mixed-methods study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;34(1). doi:10.1186/s13049-025-01525-w
    Sammanfattning genererad av AI:

    Studien analyserade ambulansolyckor i Region Syddanmark 2017–2022 och intervjuade personal om upplevelser av olyckor med arbetsskada. Av 562 612 utryckningar identifierades 120 måttliga/svåra olyckor (0,02 %), oftast i korsningar, på motorväg eller med djur. Trots låg risk var psykiska följder påtagliga; personal efterfrågade strukturerade efter-incidentrutiner, organisatoriskt stöd och kulturförändring.

    – 120 måttliga/svåra ambulansolyckor på 562 612 uppdrag (0,02 %).
    – Olyckor inträffade främst i korsningar, på motorvägar eller vid djurkollisioner.
    – Personalen beskrev oro vid utryckningskörning och en maskuliniserad arbetskultur.
    – Behov av strukturerade post-incidentprotokoll och stöd för både operativa och emotionella konsekvenser.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 14 januari 2026
    RegisterstudieRegisterstudie
    Trauma • #Extrikation #Genusperspektiv #Överlevnad #Trafikolyckor #Trauma

    Sex-disaggregated analysis of the injury patterns, outcome data and trapped status of major trauma patients injured in motor vehicle collisions: a prespecified analysis of the UK trauma registry (TARN)

    Här kommer en registerstudie från 2022 som jag uppmärksammades på i dagarna via sociala medier och som belyser intressanta genusperspektiv. Forskarna har extraherat data rörande motorfordonsolyckor från mer än 450.000 fall ur det brittiska traumaregistret TARN och identifierat skillnader mellan könen vad gäller skadebild, förekomst av fastklämning och outcome. I korthet visar resultaten att kvinnor kläms fast i högre grad men att männen har allvarligare skador och högre risk att dö. Skadornas lokalisationer skiljde sig också, där männen hade mer ansikts-, thorax- och extremitetsskador medan kvinnorna i högre grad skadade bäcken och ryggrad. Det intressanta är i mitt tycke inte siffrorna som sådana, utan att vi uppmärksammas på det faktum att anatomi/fysiologi, säkerhetssystemens och fordonens utformning, körbeteenden m.m. gör att vi faktiskt i viss mån kan förvänta oss olika skador på män och kvinnor, men också andra skillnader som kan vara operativt intressanta på en olycksplats rörande exempelvis fastklämning och extrikation.

    Nutbeam, T.; Weekes, L.; Heidari, S.; Fenwick, R.; Bouamra, O.; Smith, J.; Stassen, W. Sex-disaggregated analysis of the injury patterns, outcome data and trapped status of major trauma patients injured in motor vehicle collisions: a prespecified analysis of the UK trauma registry (TARN). BMJ Open 2022;12(5):e061076. doi:10.1136/bmjopen-2022-061076
    Sammanfattning genererad av AI:

    Registerstudie från brittiska traumaregistret (TARN) 2012–2019 som analyserade könsskillnader vid svåra motorfordonskollisioner. Kvinnor var oftare fastklämda än män (15,8% vs 9,4%). Skademönster skilde sig: män hade oftare huvud-, thorax- och extremitetsskador, kvinnor oftare bäcken- och ryggskador. Efter justering för ålder×kön, skadeseveritet, GCS och komorbiditet sågs ingen mortalitetsskillnad.

    – Kvinnor var signifikant oftare fastklämda än män vid MVC.
    – Skademönster skilde sig mellan könen (män mer huvud/thorax/lemmar; kvinnor mer bäcken/rygg).
    – Ingen könsskillnad i mortalitet efter multivariat justering.
    – Resultaten kan stödja mer jämlik triage, räddningsinsats och säkerhetsdesign.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 13 januari 2026
    Randomiserad studie (RCT)Crossover-RCT
    Teamarbete & human factors Utbildning & kompetens • #Hypotermi #Kliniska färdigheter #Kyla #Simulering #Stress

    Effect of cold environments on technical performance and perceived workload and stress during advanced medical procedures: a randomized controlled simulation study

    Det har varit några svinkalla dagar där jag bor med mer än 20 minusgrader, och även övriga Sverige har haft det ganska kallt har jag uppfattat. Så, vad passar bättre än en simuleringsstudie där deltagare av olika yrkeskategorier (läkare, paramedic, sjuksköterska) fick utföra olika avancerade procedurer (videolaryngoskopering, Front Of Neck Access och fingerthorakostomi) i vanlig rumstemperatur (+20 grader, ingen vind, låg luftfuktighet) respektive stark kyla (-20, ingen vind, högre luftfuktighet)? Tiderna för att utföra procedurerna var längre i kyla, men bara ganska marginellt. Däremot fann författarna att den upplevda arbetsbelastningen och stressen ökade i kall miljö. Extra tydligt var detta för mindre erfarna utförare.

    En relativt liten studie vars generaliserbarhet kanske är begränsad, men likväl en intressant studie som är tankeväckande. Tränar ni i den miljö ni arbetar, eller i en varm, upplyst och uppvärmd miljö? I eftermiddag och ikväll jobbar jag kliniskt, så om tid finns tar jag med mig kollegan ut i närmsta snödriva för att göra något krångligt! Vad väntar du på..? Ut i snön du också!

    Roveri, G.; Gamberini, L.; Borotto, E.; Eisendle, F.; Festi, L.; Brugger, H.; Strapazzon, G.; Rauch, S. Effect of cold environments on technical performance and perceived workload and stress during advanced medical procedures: a randomized controlled simulation study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;33(1). doi:10.1186/s13049-025-01373-8
    Sammanfattning genererad av AI:

    Randomiserad crossover-simulationsstudie med 36 alpinräddningsmedicinare som utförde videolaryngoskopisk intubation, mini-thorakostomi och FONA i −20 °C jämfört med +20 °C. Procedurtider var något längre i kyla (störst för intubation), men lyckandefrekvensen var >90% på första försöket i båda miljöer. Kyla ökade tydligt upplevd arbetsbelastning och stress, särskilt hos mindre erfarna.

    – Kyla påverkade procedurtid marginellt men ökade upplevd workload och stress signifikant.
    – Första-försöksframgång var hög (>90%) oavsett temperatur.
    – Mindre erfarna rapporterade större stress/arbetsbelastning i kyla.
    – Erfarenhet gav snabbare utförande och lägre stress/workload vid vissa procedurer.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 12 januari 2026
    ObservationsstudieKohort – retrospektiv
    Smärta Smärtbehandling & läkemedel • #Fentanyl #HEMS #Opioider #Smärtskattning #VAS

    Oral transmucosal fentanyl citrate analgesia in prehospital trauma care: a retrospective observational cohort study focusing on age and gender differences

    Måndag och tillbaka i smärt-träsket 🙂 Här en rykande färsk preprint från Schweiz kring användningen av oralt transmukosalt fentanylcitrat (kanske mer känt från militär användning som ”fentanylklubba”) på skid- och cykelåkande traumapatienter. Författarna fann att fentanylklubbor var ett effektivt och säkert sätt att behandla både vuxna och barn. Med effektivt menar de en smärtlindring på 2 NRS-enheter (vuxna) och 3 NRS-enheter (barn). Detta är ju på respektive precis över den gräns på två enheter som brukar betraktas som kliniskt betydelsefull. Dock hade patienterna en initial smärta på mellan 7-8 i median på NRS-skalan, vilket ju dessvärre innebär att det fanns en kvarstående måttlig smärta även efter behandling. Vad som hade varit spännande att veta är hur lång tid efter effekten utvärderades, hur effekten blev i kombination med andra analgetika, osv. Kanske är fentanylklubbor ett bra komplement att sticka i handen på en patient tidigt i förloppet, för att komplettera med annat senare?

    Pietsch, U.; Bommer, A.; Hossfeld, B.; Wenzel, V.; Meier, R.; Albrecht, R.; Rüst, C. A. Oral transmucosal fentanyl citrate analgesia in prehospital trauma care: a retrospective observational cohort study focusing on age and gender differences. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2026. doi:10.1186/s13049-026-01544-1
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv kohortstudie i civil fjällräddning av 365 traumapatienter med svår smärta (NRS ≥4) utan i.v.-access som fick oral transmukosal fentanyl (OTFC). Median initial NRS var 8 och smärtan minskade signifikant med median 2 enheter (IQR 1–3), i snitt 32% relativt. Effekten var liknande mellan kön och åldersgrupper, inkl. barn 6–16 år. Inga allvarliga biverkningar rapporterades.

    – OTFC gav kliniskt relevant smärtlindring prehospitalt utan behov av nål/i.v.-access.
    – Smärtreduktionen var jämförbar mellan ålders- och könsgrupper, inklusive barn/ungdomar.
    – Inga allvarliga biverkningar (t.ex. andningsdepression/naloxonbehov) rapporterades.
    – Kan vara särskilt användbart i avlägsna miljöer där i.v.-access är svår att etablera.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
Föregående sida
1 … 11 12 13 14 15
Nästa sida
Prehospitalt (RSS)
PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

Cookie-policy Integritetspolicy

  • LinkedIn
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål. Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
  • Hantera alternativ
  • Hantera tjänster
  • Hantera {vendor_count}-leverantörer
  • Läs mer om dessa syften
Visa preferenser
  • {title}
  • {title}
  • {title}