PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

  • Om Prehospitalt
  • Kontakt
  • 4 januari 2026
    ObservationsstudieRetrospektiv kohort
    Bedömning & triage Psykiatri & suicid • #Intoxikation #Kliniskt beslutsfattande #Prioritering #Psykiatri #Suicid #Triage

    Description of patients presenting with mental illness in emergency medical services: a retrospective observational study

    När vi ändå är inne på svenska studier så är det väl lika bra att vi kör en till, också publicerad under 2025?! Patienter med psykiatriska symtom i ambulanssjukvården är ju på många sätt högaktuellt. Här finns enorma kunskapsluckor, så denna studie av Natalie Bergman m.fl. känns oerhört angelägen. De fann att var tjugonde patient sökte för psykisk sjukdom, och många av dem (fyra av tio) var fler- eller mångsökare. Suicidhot/-försök och intoxikationer var vanligast. Många jobb hade hög prioritet ut till patient, men få in till sjukhus – om patienten alls transporterades. Fyra av tio kvarstannade nämligen på hämtplatsen. En slutsats författarna drar är att triagesystemet inte var väl anpassat för psykiatriska sökorsaker.

    Jag tänker att vi helt klart behöver relevanta triagesystem, och dessa behöver kombineras med relevanta styrningar och avlämningsplatser. Att hänvisa psykiatriska åkommor till somatisk akutmottagning torde inte vara särskilt mycket bättre än att köra traumapatienter till medicinjouren, eller..? Här finns ett skriande behov av mer forskning om hur vi faktiskt utformar vården bäst för patienterna!

    Bergman, N.; Jarling, A.; Norberg, G. B.; Alenljung, B.; Andersson, M. H. Description of patients presenting with mental illness in emergency medical services: a retrospective observational study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;33(1). doi:10.1186/s13049-025-01453-9
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv observationsstudie av 1 304 EMS-bedömningar 2023 av personer >13 år med symtom på psykisk ohälsa. Fler kvinnor än män, medianålder 39 år. Initial prioritet var ofta 1–2 men sänktes efter bedömning och många transporterades inte. Vanligast var suicidhot/-försök och intoxikation (oftast inlagd). Många saknade triagefärg och få lades in, vilket tyder på svårigheter att styra till rätt vårdnivå.

    – 1 304 EMS-kontakter för psykisk ohälsa; fler kvinnor och relativt ung medianålder (39 år).
    – Prioritet ändrades ofta ned efter bedömning och många fick ingen transport/”ingen prioritet”.
    – Suicidrelaterade ärenden och intoxikation dominerade; intoxikation gav oftare sjukhusvård.
    – 40,4% saknade triagefärg, vilket kan signalera brister i triagering/remittering.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 3 januari 2026
    Scoping reviewScoping review
    Geriatrik & skörhet • #Äldre #Geriatrik #Kliniskt beslutsfattande

    Decision‐Making for Older Patients in Acute Prehospital Situations: A Scoping Review

    En majoritet av de prehospitala patienterna är äldre, ofta multi-sjuka och inte sällan med nedsatt kognitiv funktion. Runt dessa personer finns i vardagen både närstående och omvårdnadspersonal, som känner den äldre personen på ett sätt som vi i den prehositala vården aldrig kan göra. Men, hur använder vi oss av patientens egen vilja och beslutsförmåga samt de övriga personernas kunskaper när vi fattar viktiga beslut kring patienten? Sterner m.fl. har utforskat saken i en färsk svensk studie. De diskuterar bland annat hur hierarki och organisatoriska begränsningar riskerar leda till att både den äldre patienten och personal med lägre formell kompetens men högre kunskap om människan som besluten berör i alltför hög grad utestängs från beslutsprocessen. En mycket angelägen studie, inte minst taget i beaktande hur stor andel av våra patienter detta berör och hur viktig den underliggande etiska problematiken är.

    Sterner, A.; Holmberg, B.; Bremer, A.; Svensson, A.; Andersson, H.; Frank, C. Decision‐Making for Older Patients in Acute Prehospital Situations: A Scoping Review. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2025;39(4). doi:10.1111/scs.70148
    Sammanfattning genererad av AI:

    Scoping review (26 studier, 2000–2024) om beslutsfattande med äldre i akuta prehospitala situationer. Processen beskrivs som villkorad och bygger på samarbete mellan patient, närstående och vårdpersonal, men beslut tas ofta främst av professionen. Hinder var hierarki, rädsla för repressalier och osäker risk–nytta. Stödjande faktorer var relevant kompetens, resurser och vissa symtom/tecken. Efterlyser mer strukturerat arbetssätt inkl. bedömning av beslutsförmåga och familjeperspektiv.

    – Beslutsfattande i prehospital akutsjukvård med äldre är ett villkorat samspel, men blir ofta professionstyrt.
    – Hierarkier, rädsla för repressalier och osäker risk–nytta försvårar delat beslutsfattande.
    – Kompetens anpassad till situationen samt organisatoriska resurser kan underlätta processen.
    – Behov av strukturerad rutin för att bedöma beslutsförmåga och inkludera närstående/personer som känner patienten.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 2 januari 2026
    Randomiserad studie (RCT)Randomiserad kontrollerad studie (RCT)
    Trauma • #Överlevnad #Tranexamsyra (TXA) #Trauma

    Tranexamic Acid Timing and Mortality Impact After Trauma

    På senare år har prehospital administration av tranexamsyra (TXA) blivit rutin vid större trauman med misstanke om icke komprimerbar blödning, om det kan göras utan att fördröja handläggningen. Tre timmar från trauma till administration av läkemedlet används ofta som tidsgräns, men det vetenskapliga underlaget för siffran är begränsat. I den här studien presenteras nya data, och resultaten pekar på osäker effekt av TXA om det administreras senare än 90 minuter efter traumat. Vem vet, kanske är författarna en ny standard på spåren..?

    Ali, A.; Gruen, R. L.; Bernard, S. A.; Burns, B.; Forbes, A. B.; Gantner, D. C.; McArthur, C. J.; Maegele, M.; Mitra, B. Tranexamic Acid Timing and Mortality Impact After Trauma. Annals of Emergency Medicine 2026;87(1):83-89. doi:10.1016/j.annemergmed.2025.06.609
    Sammanfattning genererad av AI:

    Explorativ analys av PATCH-Trauma, en randomiserad studie där vuxna med större trauma fick tranexamsyra (1 g bolus prehospitalt + 1 g infusion) eller placebo. Tid från skada till första dos analyserades mot 28-dagarsmortalitet. Dödlighetsrisken ökade med längre tid; tydligast nytta sågs upp till 90 minuter. TXA inom 90 min minskade mortalitet, men efter 90 min sågs ingen effekt.

    – Tid till första TXA-dos var kopplad till 28-dagarsmortalitet; tidigare behandling gav större nytta.
    – TXA inom 90 minuter minskade dödlighet jämfört med placebo (justerad RR 0,64).
    – TXA efter 90 minuter minskade inte mortalitet (justerad RR 1,04).
    – Resultaten antyder ett optimalt behandlingsfönster inom 90 minuter efter trauma.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 1 januari 2026
    Randomiserad studie (RCT)Randomiserad kontrollerad studie (RCT)
    Smärta Smärtbehandling & läkemedel • #Fentanyl #Intranasal behandling #Methoxyflurane #Morfin #NRS #Opioider #VAS

    Comparison of inhalational methoxyflurane, intranasal fentanyl, and intravenous morphine for treatment of prehospital acute pain in Norway (PreMeFen): a randomised, non-inferiority, three-arm, phase 3 trial

    Nyårsdagen 2026: En-studie-om-dagen-projektet börjar på riktigt och jag fortsätter på smärttemat. Det blir en lite längre utläggning idag, men det är inget du som läsare ska vänja dig vid. Oftast kommer det bli korta kommentarer, eller ingen, till artiklarna.

    I denna mycket intressanta randomiserade studie från Norge har författarna jämfört methoxyflurane (Penthrox),  fentanyl i.n. och morfin i.v. för patienter med smärta NRS >= 4. Primärt utfall var förändring i NRS 10 minuter efter behandlingens start och methoxyflurane visade sig vara minst lika bra som morfin i.v. eller fentanyl i.n. En genomsnittlig sänkning på 3,31 NRS-enheter 10 minuter efter administration av methoxyflurane får anses lovande, och studien tyder på att methoxyflurane är bra som initial smärtlindring eller som senare komplement till andra preparat i en multimodal smärtlindringsstrategi.

    Vad som fångar mitt intresse är dock de långa tiderna till administration och effekt av smärtlindring. Snabbast går det med methoxyflurane: 22,5 min i median från ambulansens ankomst till administration och 25,3 min från administration till två enheters sänkning av NRS. Totalt blir det lång tid om man har ont. I appendix finns summerade tider: 2% av patienterna som fick methoxyflurane hade två NRS-enheter reduktion 20 min efter ambulansens ankomst. För morfin och fentanyl var siffrorna 0% resp. 1%. Vid 30 min var de 10%/4%/8% och vid 40 min 17%/12%/9%. Felkällor finns, men för mig överskuggar tiderna nästan studiens huvudresultat… NRS 7,6 i genomsnitt innan behandling är svår smärta, och ambulanssjukvården borde väl ändå kunna ge mer än 17% av patienterna >=2 enheters NRS-sänkning inom 40 min efter ambulansens ankomst..? Så, studien visar på intressanta tidsskillnader mellan de läkemedel som jämförs, men skillnaderna är relativt små om man beaktar hur lång totaltiden till effektiv smärtlindring är. Frågan är, finns det sätt att mer substantiellt korta tiden till administration av läkemedel? Och, varför är tiden från administration till effekt så pass lång, när samtliga jämförda läkemedel teoretiskt borde möjliggöra snabbare anslag? Något väldigt intressant vore att se esketamin iv/in i en liknande jämförelse, tycker jag.

    Simensen, R.; Fjose, L. O.; Thorsen, K.; Olsen, I. C.; Rehn, M.; Hagemo, J.; Smalberget, L.; Heyerdahl, F. Comparison of inhalational methoxyflurane, intranasal fentanyl, and intravenous morphine for treatment of prehospital acute pain in Norway (PreMeFen): a randomised, non-inferiority, three-arm, phase 3 trial. The Lancet 2025;406(10522):2957-2967. doi:10.1016/s0140-6736(25)01575-2
    Sammanfattning genererad av AI:

    Randomiserad öppen non-inferiority-studie i norsk ambulansvård jämförde inhalationsmetoxyfluran, intranasalt fentanyl och intravenöst morfin vid akut smärta (NRS≥4). Vid 10 min minskade smärtan mest med metoxyfluran (−3,31) jämfört med fentanyl (−1,98) och morfin (−2,74). Metoxyfluran var non-inferior mot båda; fentanyl var ej non-inferior mot morfin. Biverkningar var likartade; två allvarliga händelser i metoxyflurangruppen hos en patient.

    – Metoxyfluran gav snabb smärtlindring och var non-inferior mot både fentanyl och morfin vid 10 min.
    – Intranasalt fentanyl var inte non-inferior mot intravenöst morfin vid 10 min.
    – Biverkningsfrekvensen var liknande mellan grupperna; två allvarliga händelser sågs hos en patient i metoxyflurangruppen.
    – Metoxyfluran kan vara ett icke-intravenöst alternativ tidigt prehospitalt och kan överbrygga till längre verkande analg.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 31 december 2025
    RegisterstudieRetrospektiv kohort
    Smärta Smärtbehandling & läkemedel • #Dokumentationsgrad #NRS #Smärtskattning #VAS

    Pain assessment and management of adult patients in the Swedish EMS: a nationwide registry study

    En studie per dag hela 2026 är tanken med Prehospitalt, men jag tjuvstartar redan 2025 med en svensk studie som kom i början på året och som är viktig utifrån mitt forskningsområde prehospital smärta. Glenn Larsson, Pär Wennberg och Kristoffer Wibring har använt det svenska kvalitetsregistret för ambulanssjukvård AmbuReg för att kartlägga smärtskattning, smärtlindring och associerade faktorer hos våra prehospitala patienter. En mycket intressant studie, som sätter resultaten i den studie jag själv publicerade nästan samtidigt (cliffhanger, den kanske kommer framöver!) i en större kontext. Resultaten pekar dessutom i samma riktning, nämligen mot att vi har stora förbättringspotentialer vad gäller smärtskattning och smärtlindring i ambulanssjukvården, så våra patienter får en god, säker och personcentrerad vård!

    Larsson, G., Wennberg, P. & Wibring, K. Pain assessment and management of adult patients in the Swedish EMS: a nationwide registry study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;33(22). doi:10.1186/s13049-025-01333-2
    Sammanfattning genererad av AI:

    Registerbaserad retrospektiv kohortstudie av 394 700 ambulansuppdrag i Sverige (2021–2022) för smärta/trauma/skada. Smärtskattning med NRS dokumenterades i 23,6% av fallen; av dessa hade 57,4% hög smärta (NRS 5–10). Analgetika gavs i 27,5%, oftare när NRS var dokumenterad. Högre andningsfrekvens och systoliskt blodtryck samt kvinnligt kön kopplades till högre smärta; ålder till lägre.

    – Smärtskattning med validerad skala saknades i majoriteten av EMS-fallen.
    – Analgetika gavs till drygt en fjärdedel, och oftare när smärta var dokumenterad.
    – Vissa vitalparametrar (andning, systoliskt BT) men inte puls var associerade med rapporterad smärtintensitet.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
Föregående sida
1 2
Prehospitalt (RSS)
PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

Cookie-policy Integritetspolicy

  • LinkedIn
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål. Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
  • Hantera alternativ
  • Hantera tjänster
  • Hantera {vendor_count}-leverantörer
  • Läs mer om dessa syften
Visa preferenser
  • {title}
  • {title}
  • {title}