Design: Pilot-/feasibility-RCT

  • Effect of Compression Surfaces on Cardiopulmonary Resuscitation Quality and Clinician Fatigue

    Efter några dagars uppehåll kommer nu ännu en HLR-relaterad artikel. Tänkte ha lite uppehåll med det, men bedömer denna som intressant relaterat till att rekommendationerna om hårt underlag nu är ännu svagare än de varit tidigare. Redan i 2021 års guidelines infördes ju en rekommendation om att trycka djupare som kompensation för ett eventuellt hårt underlag, snarare än att flytta patienten. Detta förstärks i 2026 års riktlinjer. Jag har fått lite frågor på temat och för oss som gör A-HLR gäller även fortsatt att vi bedöms ha kompetens att bedöma om förflyttning är nödvändigt utifrån möjligheten att ge A-HLR av god kvalitet och vår egen arbetsmiljö. Viktigt att betona är dock att i den kompetensen ska då ingå vetskapen att mjukt underlag inte räcker som ensamt skäl att förflytta patienten.

    Nåväl… Det var ett sidospår. I aktuell studie har författarna randomiserat ambulanspersonal till att göra kontinuerlig HLR på docka antingen på golv eller på madrass. Instruktionen var att hålla på tills de inte orkar, och under tiden bevakades HLR-kvaliteten var 10:e sekund av en person som avbröt när 30 sekunders otillräcklig HLR uppnåtts (bedömt baserat på AHA-guidelines 2021). Primärt utfall var tiden till misslyckande, d.v.s. tills HLR avbröts av något av ovanstående skäl.

    Resultatet visade att tiden till misslyckande var i median 145 sekunder (IQR 65-240) för gruppen som gjorde HLR på golv, jämfört med 140 sekunder (IQR 100-420) för gruppen som gjorde HLR på madrass. Denna skillnad var inte statistiskt signifikant, och jag tycker också det är intressant att se på interkvartilavstånden som ju är rejäla och där både den lägsta och den högsta kvartilen ligger betydligt lägre i gruppen på golv än i den på madrass. Det vore ganska intressant att se alla resultat plottade så man såg spridningen, för jag tolkar det som att variansen är ganska stor i madrassgruppen, samtidigt som 100 sekunder ligger betydligt närmre de 120 sekunder (2 min) inom vilket byte rekommenderas än vad 65 gör.

    Studiens urval är litet, och det är vanskligt att dra några långtgående slutsatser om saken. Det är också viktigt att beakta att det är tränade personer, inte lekmän, som gör HLR i studien – vilket såklart skulle kunna påverka resultatet. Intressant nog skriver författarna att det är en pilotstudie, och jag är nyfiken på vad huvudstudien kommer innebära. Kanske kan vi få ett stabilare och mer pålitligt resultat där även lekmän inkluderas i en sådan studie? Tills vidare får studien nog ses som en indikation, om än svag, att det precis som guidelines anger är rimligt och bra för patienten att utföra HLR på det underlag som bjuds även om det är mjukt, med tillägget att trycka hårdare om så behövs.

    Powell, S.; Lutrick, A.; Balasubramanian, S.; Guarino, S.; Boyer, L.; Nelson, D.; Supples, M. W. Effect of Compression Surfaces on Cardiopulmonary Resuscitation Quality and Clinician Fatigue. Prehospital Emergency Care 2026:1-8. doi:10.1080/10903127.2026.2676028