Ett av de vanligaste utbildnings-önskemålen jag hör mina kollegor nämna är EKG-tolkning. Ofta vill man ha en föreläsning, en snabbkurs eller liknande, något som ofta gör mig ambivalent då jag alltid vill uppmuntra utbildning – men samtidigt upplever EKG-tolkning som en svår sak att ”quickfixa”. Att göra det kan rentav innebära risker, då man kanske luras tro man vet mer än vad man faktiskt gör… Av dessa skäl fann jag dagens studie på pedagogiskt tema intressant. Det är en RCT där deltagare 1:1-randomiserats till att antingen erhålla EKG-utbildning på en digital lärplattform eller ett pappersbaserat skriftligt läromaterial på samma tema. Båda utbildningarna genomfördes i en klassrumsmiljö med lärare. Av 103 deltagare visade de 48 som utförde den digitala utbildningen större förbättringar i EKG-tolkning och AKS-relaterat beslutsfattande än de som utförde den pappersbaserade utbildningen. Utvärderingen gjordes genom ett pre-test samt ett post-test som utfördes direkt efter utbildningen. Resultatet är intressant, men skillnaderna är inte överväldigande och tyvärr skulle jag säga att det mest intressanta saknas i studien – nämligen hur kunskapen består över tid. Det vore oerhört intressant att se en jämförelse hur kunskaperna stod sig efter två månader, sex månader och ett år eller något i den stilen. Detta är ju ofta denna typen av mindre utbildningsinterventioners stora problem, att kunskapshöjningarna blir tillfälliga. Ändå, läsvärd studie och kul område för en randomiserad pedagogisk studie!
-
Teaching Acute Coronary Syndrome High-Risk ECG Interpretation and Clinical Decision-Making Through FOAMed Videos and Podcast Versus Print-Based Materials Among Emergency Care Providers: Randomized Controlled Mixed Methods Trial
Teaching Acute Coronary Syndrome High-Risk ECG Interpretation and Clinical Decision-Making Through FOAMed Videos and Podcast Versus Print-Based Materials Among Emergency Care Providers: Randomized Controlled Mixed Methods Trial. JMIR Medical Education 2026;12:e87587-e87587. doi:10.2196/87587Sammanfattning genererad av AI:I en prospektiv randomiserad utbildningsstudie vid 5 tyska enheter jämfördes FOAMed (podcast+videor) med tryckt material för att lära ut högrisk-ACS-EKG och kliniska beslut hos 103 akuta vårdgivare. Båda grupper förbättrades efter 30 min självinlärning, men FOAMed gav större kortsiktiga ökningar i EKG-tolkning och textbaserat beslutsfattande samt upplevd tydlighet och relevans.
– FOAMed-modul gav större kortsiktiga förbättringar än tryckt material i EKG-tolkning och ACS-beslut.
– Interprofessionell population (ambulans, prehospitala läkare, akutmottagning) vid fem utbildningsplatser.
– Utbildningen var tidsbegränsad (30 min) och utvärderingen var automatiserad och blindad.
– Resultaten gäller utbildningsutfall; klinisk effekt i praktiken är inte fastställd.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
A multinational cross-sectional survey on the use of AI-based voice assistance systems in emergency medical services
AI är ju på tapeten, men som jag tidigare skrivit här på prehospitalt upplever jag mycket av AI-forskningen inom den prehospitala vården ganska omogen och jag har varit tämligen selektiv med att skriva om sådana artiklar. Jag vet egentligen inte om dagens artikel har någon högre mognadsgrad, men det var ett tag sedan jag läste något AI-relaterat och denna fångade mitt intresse. Den handlar om behov, acceptans och hinder för AI-baserade röstassistenter i ambulanssjukvården och berör exempelvis vad man skulle vilja använda en sådan till, vad som är viktigt och vad som skulle kunna bli problem. Ingen kioskvältare, men ja, ändå ganska intressant…
A multinational cross-sectional survey on the use of AI-based voice assistance systems in emergency medical services. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2026. doi:10.1186/s13049-026-01695-1Sammanfattning genererad av AI:En explorativ tvärsnittsenkät i Tyskland, Norge och Schweiz (sommar 2024) undersökte behov, acceptans och hinder för AI-baserade röstassistenter i ambulanssjukvård. Av 587 svar analyserades 401. Deltagarna var övervägande positiva och förväntade minskad arbetsbelastning och bättre vårdkvalitet. Önskade funktioner var översättning, sammanfattning, prenotifiering och dokumentation; hinder var acceptans, finansiering och dataskydd.
– 401 EMS-svar från tre länder visar generellt positiv inställning till röstassistenter under uppdrag.
– Efterfrågade funktioner: språköversättning, informationssökning, journal-/anamnessammanfattning, prenotifiering och fall
– Krav för införande: hög tillförlitlighet, god användbarhet och snabb responstid.
– Största hinder: personalacceptans, finansiering och dataskydd; nästa steg föreslås vara prototyp- och fälttester.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Cross-sectional study of workplace violence prevention training among emergency medical services personnel and students
Om en vecka från imorgon är det ett år sedan vi förlorade Helena, så även om det av och till blir mycket hot- och våld här så fortsätter jag på det temat en dag till med gott samvete. Idag en studie där finsk ambulanspersonal (samt -studenter) fått svara på vilken träning de fått i att hantera hot- och våld. Det tycks som att välstrukturerad träning finns, men att den ändå är otillräcklig i omfattning samt heterogen. Hur skulle motsvarande resultat sett ut i Sverige? Tål att tänkas på…
Cross-sectional study of workplace violence prevention training among emergency medical services personnel and students. BMC Emergency Medicine 2026;26(1). doi:10.1186/s12873-026-01592-xSammanfattning genererad av AI:Tvärsnittsenkät via sociala medier undersökte erfarenheter och förväntningar på utbildning i prevention av våld på arbetsplatsen bland ambulanspersonal och studenter (n=124). 93% hade fått utbildning och 90% ansåg den nyttig. Vanliga teman var förberedelse, arbetsmiljösäkerhet och situationsmedvetenhet, medan rapportering, polisanmälan och riskinfo togs upp mer sällan. Brist sågs i enhetlighet och eftervård/återhämtning.
– De flesta hade fått WPV-utbildning och upplevde den som användbar för beredskap och säkerhet.
– Utbildning täcker oftast förberedelse och situationsmedvetenhet, men mindre organisatorisk rapportering/polisanmälan.
– Kvalitativt framkom behov av mer konsekvent utbildning samt fokus på psykologisk resiliens och återhämtning.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
The role of tactical police medics in the prehospital environment: results from an interview study
Vad tycker taktiska sjukvårdare hos polisen om sin utbildning, roll och samarbetet med den icke-polisiära prehospitala vården? Lite av det svarar dagens intervjustudie på. Kanske är den lite ”i prehospitalts utkant”, men jag tänker att Sverige har en resa att göra kring hur vi hanterar händelser där taktisk sjukvård är aktuell såsom ex.vis de högaktuella skoldåden i Fagersta och Örebro. Därför är det intressant att börja fundera kring vilka yrkesroller som finns, vilka organisationer som är inblandade, och hur gränssnitten däremellan behöver vara. Denna artikel kommer inte direkt besvara några av dessa frågor, men om du som jag är intresserad av området tänker jag att den är en bra kontext-givande artikel som kanske kan bidra till större helhetsförståelse..? In och läs om du är intresserad!
The role of tactical police medics in the prehospital environment: results from an interview study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2026;34(1). doi:10.1186/s13049-026-01621-5Sammanfattning genererad av AI:Intervjustudie med 13 sjukvårdsutbildade medics i svensk taktisk polisenhet om träning, kompetens och praktiskt vårdarbete. Deltagarna var nöjda med utbildningen men såg en tydlig skillnad mellan vad de tränats för och vad de faktiskt gör. Restriktioner från medicinska myndigheter, bl.a. att inte få vårda tredje part, skapade frustration. Samverkan med civil vård var ojämn: positiv med prehospital läkare, svårare med ambulanspersonal.
– Medics upplevde god utbildning men outnyttjad kompetens i uppdraget.
– Regelverk som begränsar vård av tredje part beskrevs som ett hinder.
– Samverkan med civil vård var inkonsekvent; bättre med prehospital läkare än ambulans.
– Ökad användning i taktisk sjukvård/räddning kräver starkare samarbete med vården.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Validation of NEWS2 as a triage tool for ambulance transport requests for patients assessed by healthcare professionals
Dagens artikel blir en från grannlandet Norge, där författarna försökt validera ett NEWS2-baserat formulär för att på larmcentralen triagera patienters ambulansbehov i fall där de redan bedömts av sjukvårdspersonal. Det visade sig att högre NEWS2-score var assoicerad med högre mortalitet vid 1, 7 och 30 dagar. Jag är lite osäker på hur relevant studien är, men jag läste den och tyckte den var intressant… 🙂
Validation of NEWS2 as a triage tool for ambulance transport requests for patients assessed by healthcare professionals. BMC Emergency Medicine 2026;26(1). doi:10.1186/s12873-026-01626-4Sammanfattning genererad av AI:Retrospektiv tvärsnittsstudie av 36 865 ambulansärenden vid Oslo EMCC (2018–2020) där NEWS2 i ett elektroniskt triageformulär kopplades till journal- och dödsorsaksdata. Högre NEWS2 var tydligt associerat med ökad 1-, 7- och 30-dagars mortalitet, starkast för 1 dag. 40% av ärenden uppgraderades; systemuppgraderingar fångade kritiskt sjuka, medan operatörsjusteringar hade liten effekt på mortalitet.
– Högre NEWS2-score hängde samman med högre mortalitet vid 1, 7 och 30 dagar.
– Sambandet var starkast för 1-dagars mortalitet.
– 40% av fallen uppgraderades i prioritet (system eller operatör).
– Systemets uppgraderingar identifierade kritiskt sjuka bättre än operatörsjusteringar utifrån mortalitet.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).