PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

  • Om Prehospitalt
  • Utforska artiklar
  • Kontakt
  • 14 september 2026
    RegisterstudieRegisterstudie
    Dokumentation & kvalitet Pediatrik • #Alarmering #Barn #Dokumentationsgrad #Följsamhet #Läkemedel generellt #Larmcentral #Patientjournal #Pediatrik

    Documentation of Weight in Pediatric 9-1-1 Responses with Administration of Weight-Based Medications

    Dagens studie handlar om följsamheten till att dokumentera vikt – i enlighet med gällande protokoll – hos pediatriska patienter. Då administrationen av läkemedel är viktbaserad, bli det ju viktigt både för att kunna kvalitetssäkra vårt eget arbete men även som hjälp till senare instanser, att dokumentera en vikt.

    Jag tänker också osökt på en annan aspekt, som inte riktigt omfattas av studien och följande får därför ses som off-topic (men intressant): Det handlar om huruvida SOS redan i utlarmningen frågar efter en vikt. Jag är inte fullt uppdaterad på hur deras rutiner ser ut idag, men iallafall för några år sedan var det inte en självklar del av SOS Alarms frågebatteri att ta reda på vikten vid barnlarm. Självklart kan det ibland vara så att man inte kan få uppgiften, men ofta visade det sig att frågan inte ställts, och att SOS efter en ny uppringning lätt kunde få fram vikten. Vi hade en del kommunikation om detta med SOS då. Kanske vet någon hur det ser ut idag? Min upplevelse från kliniken är iallafall fortfarande att man ibland, men inte alltid, får en viktangivelse. Som sagt, detta är off-topic vad gäller studien, men något jag gärna skulle se förbättrat i SOS beslutsstöd. 🙂

    Burnett, S. J.; Schwartz, B.; Eisenhauer, A. M.; Moore, S.; Powell, J. R.; Leslie Salewon, M.; Clemency, B. M. Documentation of Weight in Pediatric 9-1-1 Responses with Administration of Weight-Based Medications. Prehospital Emergency Care 2026:1-8. doi:10.1080/10903127.2026.2719957
    Sammanfattning genererad av AI:

    Studien analyserade nationella data (ImageTrend Collaborate 2024) för 57 378 EMS 9-1-1-insatser med barn/unga (≤18 år) som fick viktdoserade läkemedel. Vikt dokumenterades i 73,1%. Dokumentation var mindre sannolik hos ungdomar 13–17 år, patienter beskrivna som Black och vid lägre akuitet, men mer sannolik vid ALS-enheter och hos män. Resultaten ger ett nationellt riktmärke för kvalitetsmåttet Pediatrics-03b.

    – 73% av inkluderade pediatriska 9-1-1-insatser hade dokumenterad vikt enligt måttet.
    – Lägre sannolikhet för viktdokumentation sågs vid lägre akuitet, hos 13–17-åringar och hos patienter beskrivna som Black.
    – ALS-enheter var associerade med högre sannolikhet för viktdokumentation.
    – Fynden kan användas för att benchmarka och identifiera förbättringsområden för Pediatrics-03b.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 13 september 2026
    ObservationsstudieProspektiv kohort
    Bedömning & triage • #Beslutsstöd #Kliniskt beslutsfattande #Laktat #Metabola rubbningar #Mortalitet #Patientnära analyser #Prioritering #Sepsis #Tidsintervall / prehospital tid #Transport

    Prehospital lactate, transfer time, and early mortality across emergency diagnostic categories

    Kan prehospital laktatmätning användas som stöd för att förutsäga tidens betydelse för mortalitet? Detta är författarna inne på i dagens prospektiva observationsstudie…

    Sebastian-Valles, F.; Sampedro-Nuñez, M. A.; Arranz-Martin, J. A.; Navas-Moreno, V.; Marazuela, M.; López-Izquierdo, R.; del Pozo Vegas, C.; Dueñas-Ruiz, J.; Sanz-García, A.; Martín-Rodríguez, F. Prehospital lactate, transfer time, and early mortality across emergency diagnostic categories. Critical Care 2026;30(1). doi:10.1186/s13054-026-06175-7
    Sammanfattning genererad av AI:

    Prospektiv multicenterkohort med 10 111 vuxna i spansk ambulanssjukvård där laktat mättes prehospitalt. Utfallet var 48-timmars mortalitet (9,5%). Högre laktat och längre transporttid var var för sig kopplade till ökad dödlighet. En tydlig interaktion sågs: tidsfördröjningens prognostiska betydelse ökade vid högre laktat, särskilt vid trauma och endokrina/metabola tillstånd, medan infektion främst följde laktatnivå oberoende av tid.

    – Prehospitalt laktat och transporttid var oberoende associerade med 48-timmars mortalitet.
    – Effekten av längre transporttid var starkare vid högre laktat (signifikant interaktion).
    – Trauma och endokrina/metabola diagnoser var mest tidskänsliga vid förhöjt laktat.
    – Vid infektion var sambandet laktat–mortalitet starkt men utan tydlig tidsinteraktion.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 12 september 2026
    ObservationsstudieTvärsnittsstudie
    Arbetsmiljö • #Arbetsmiljö #Hot- och våld #Kompetens #Kompetensutveckling #Utbildning #Vårdarperspektiv

    Cross-sectional study of workplace violence prevention training among emergency medical services personnel and students

    Om en vecka från imorgon är det ett år sedan vi förlorade Helena, så även om det av och till blir mycket hot- och våld här så fortsätter jag på det temat en dag till med gott samvete. Idag en studie där finsk ambulanspersonal (samt -studenter) fått svara på vilken träning de fått i att hantera hot- och våld. Det tycks som att välstrukturerad träning finns, men att den ändå är otillräcklig i omfattning samt heterogen. Hur skulle motsvarande resultat sett ut i Sverige? Tål att tänkas på…

    Windahl, T.; Hämäläinen, J.; Venesoja, A. Cross-sectional study of workplace violence prevention training among emergency medical services personnel and students. BMC Emergency Medicine 2026;26(1). doi:10.1186/s12873-026-01592-x
    Sammanfattning genererad av AI:

    Tvärsnittsenkät via sociala medier undersökte erfarenheter och förväntningar på utbildning i prevention av våld på arbetsplatsen bland ambulanspersonal och studenter (n=124). 93% hade fått utbildning och 90% ansåg den nyttig. Vanliga teman var förberedelse, arbetsmiljösäkerhet och situationsmedvetenhet, medan rapportering, polisanmälan och riskinfo togs upp mer sällan. Brist sågs i enhetlighet och eftervård/återhämtning.

    – De flesta hade fått WPV-utbildning och upplevde den som användbar för beredskap och säkerhet.
    – Utbildning täcker oftast förberedelse och situationsmedvetenhet, men mindre organisatorisk rapportering/polisanmälan.
    – Kvalitativt framkom behov av mer konsekvent utbildning samt fokus på psykologisk resiliens och återhämtning.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 11 september 2026
    Kvalitativ studieFokusgrupper
    Arbetsmiljö • #Arbetsmiljö #EMS #Hot- och våld #Polis #Psykosocial arbetsmiljö #Samverkan #Vårdarperspektiv

    Impact of Workplace Violence Against Emergency Medical Services (EMS)

    Vad innebär hot och våld på arbetsplatsen för personalen i ambulanssjukvården, och vilka konsekvenser får det? Denna studie, förvisso från en USA-kontext, ger en dyster bild där informanterna uttrycker hur samhället och patienter/anhöriga tappat respekten för ambulanssjukvården, och beskrev hur de inte ens tänkt på verbalt våld som våld, eftersom det var så vanligt. Jag hoppas vi inte riktigt är där i Sverige än, och upplever det inte själv så, men tyvärr tror jag denna artikel är läsvärd och något vi absolut måste fundera över.

    McGuire, S. S.; Lampman, M. A.; Smith, O. A.; Clements, C. M. Impact of Workplace Violence Against Emergency Medical Services (EMS). Prehospital Emergency Care 2024;29(2):129-137. doi:10.1080/10903127.2024.2381218
    Sammanfattning genererad av AI:

    Kvalitativ studie med virtuella fokusgrupper och intervjuer med 22 prehospitala medarbetare i en multistatlig EMS-organisation. Våld i arbetet sågs ofta som “en del av jobbet”, särskilt verbala angrepp som sällan uppfattades som våld. Erfarenheterna gav personlig påverkan (t.ex. hypervigilans) och påverkade patientmötet (t.ex. snabbare till fasthållning, minskad empati). Flera efterfrågade mer utbildning, stöd och nolltolerans.

    – Icke-fysiskt våld, särskilt verbala kränkningar, normaliseras och underrapporteras.
    – WPV kan ge kvarstående stressreaktioner och påverka kliniska beslut och bemötande.
    – Personal vill se utbildning i de-eskalering/självskydd samt bättre stöd efter incidenter.
    – Systemåtgärder och kulturförändring mot nolltolerans, inkl. samverkan med polis, efterfrågas.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 10 september 2026
    Kvalitativ studieIntervjuer (individuella)
    Katastrof & major incident Trauma Utbildning & kompetens • #Hot- och våld #Kliniska färdigheter #Kompetens #Masskadesituationer (MCI) #Pågående Dödligt Våld #Polis #Samverkan #Särskild händelse och katastrof #Taktisk ambulanssjukvård (Tactical EMS, TEMS) #Terrorism #Trauma #Vårdarperspektiv

    The role of tactical police medics in the prehospital environment: results from an interview study

    Vad tycker taktiska sjukvårdare hos polisen om sin utbildning, roll och samarbetet med den icke-polisiära prehospitala vården? Lite av det svarar dagens intervjustudie på. Kanske är den lite ”i prehospitalts utkant”, men jag tänker att Sverige har en resa att göra kring hur vi hanterar händelser där taktisk sjukvård är aktuell såsom ex.vis de högaktuella skoldåden i Fagersta och Örebro. Därför är det intressant att börja fundera kring vilka yrkesroller som finns, vilka organisationer som är inblandade, och hur gränssnitten däremellan behöver vara. Denna artikel kommer inte direkt besvara några av dessa frågor, men om du som jag är intresserad av området tänker jag att den är en bra kontext-givande artikel som kanske kan bidra till större helhetsförståelse..? In och läs om du är intresserad!

    Widman, L.; Hagiwara, M. A.; Lindell, F.; Wildar, C.; Bäckström, D. The role of tactical police medics in the prehospital environment: results from an interview study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2026;34(1). doi:10.1186/s13049-026-01621-5
    Sammanfattning genererad av AI:

    Intervjustudie med 13 sjukvårdsutbildade medics i svensk taktisk polisenhet om träning, kompetens och praktiskt vårdarbete. Deltagarna var nöjda med utbildningen men såg en tydlig skillnad mellan vad de tränats för och vad de faktiskt gör. Restriktioner från medicinska myndigheter, bl.a. att inte få vårda tredje part, skapade frustration. Samverkan med civil vård var ojämn: positiv med prehospital läkare, svårare med ambulanspersonal.

    – Medics upplevde god utbildning men outnyttjad kompetens i uppdraget.
    – Regelverk som begränsar vård av tredje part beskrevs som ett hinder.
    – Samverkan med civil vård var inkonsekvent; bättre med prehospital läkare än ambulans.
    – Ökad användning i taktisk sjukvård/räddning kräver starkare samarbete med vården.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 9 september 2026
    ObservationsstudieTvärsnittsstudie
    Bedömning & triage • #Alarmering #Larmcentral #Mortalitet #NEWS / NEWS2 #Sekundärtransport #Triage

    Validation of NEWS2 as a triage tool for ambulance transport requests for patients assessed by healthcare professionals

    Dagens artikel blir en från grannlandet Norge, där författarna försökt validera ett NEWS2-baserat formulär för att på larmcentralen triagera patienters ambulansbehov i fall där de redan bedömts av sjukvårdspersonal. Det visade sig att högre NEWS2-score var assoicerad med högre mortalitet vid 1, 7 och 30 dagar. Jag är lite osäker på hur relevant studien är, men jag läste den och tyckte den var intressant… 🙂

    Græsli, O.; Christensen, T.; Toussaint, P. J. Validation of NEWS2 as a triage tool for ambulance transport requests for patients assessed by healthcare professionals. BMC Emergency Medicine 2026;26(1). doi:10.1186/s12873-026-01626-4
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv tvärsnittsstudie av 36 865 ambulansärenden vid Oslo EMCC (2018–2020) där NEWS2 i ett elektroniskt triageformulär kopplades till journal- och dödsorsaksdata. Högre NEWS2 var tydligt associerat med ökad 1-, 7- och 30-dagars mortalitet, starkast för 1 dag. 40% av ärenden uppgraderades; systemuppgraderingar fångade kritiskt sjuka, medan operatörsjusteringar hade liten effekt på mortalitet.

    – Högre NEWS2-score hängde samman med högre mortalitet vid 1, 7 och 30 dagar.
    – Sambandet var starkast för 1-dagars mortalitet.
    – 40% av fallen uppgraderades i prioritet (system eller operatör).
    – Systemets uppgraderingar identifierade kritiskt sjuka bättre än operatörsjusteringar utifrån mortalitet.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 8 september 2026
    ObservationsstudiePrediktionsmodell / machine learning
    Pediatrik Respiratoriskt • #Adrenalin #Akutmottagning #Allergi #Anafylaxi #Barn #Beslutsstöd #Hypotension #Kliniskt beslutsfattande #Non-conveyance #Pediatrik

    Prediction Model for Children With Anaphylaxis Who May Not Require Emergency Department Care: A Multicenter Retrospective Cohort Study

    Måste alla barn som behandlas med adrenalin mot anafylaxi föras till akutmottagning? Kanske inte, om man läser dagens stora multicenterstudie och den prediktionsmodell som de studerat. Detta gäller då patienter som erhållit en enstaka adrenalindos, utan astmahistorik, utan kardiovaskulära symtom (innan adrenalinadministration) och inga bestående, nya eller återkommande symtom efter adrenalinbehandling. Intressant läsning!

    Dribin, T. E.; Schnadower, D.; Sampson, H. A.; Zhang, Y.; Zhang, N.; Freedman, S. B.; Neuman, M. I.; Brousseau, D. C.; Mistry, R. D.; Boyd, S.; Wolnerman, Y.; Walsh, P. S.; Wyst, C. V.; Thapar, V.; Strutt, J.; Srivastava, G.; Singh, N. V.; Russo, C. J.; Pulcini, C. D.; Ngo, T. L.; Nesiama, J. O.; Moake, M. M.; Metcalf, A. M.; Lubell, T. R.; Lee, J.; Larsen, C. D.; Kwan, K. Y.; Knoles, C. L.; Khanna, K.; Freeman, J. F.; Davis, J. R.; Daggett, A.; Cohen, J. S.; Cohen, A. R.; Chua, W.; Chinta, S. S.; Boswell, B.; Bergmann, K. R.; Aronson, P. L.; Michelson, K. A. Prediction Model for Children With Anaphylaxis Who May Not Require Emergency Department Care: A Multicenter Retrospective Cohort Study. The Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice 2026;14(9):2038-2050.e5. doi:10.1016/j.jaip.2026.06.021
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv multicenterkohort (31 center) med 2318 barn (6 mån–<18 år) som fått 1 dos adrenalin prehospitalt för allergisk reaktion. 15,7% fick adrenalin även efter ankomst till akuten. En prediktionsmodell med bl.a. astma, kardiovaskulära symtom före adrenalin samt kvarstående eller nya/återkommande symtom efter adrenalin identifierade lågriskfall; i extern validering var NPV 0,95.

    – 31-center retrospektiv kohort; utfall var adrenalin efter ED-ankomst.
    – Riskfaktorer: astma, kardiovaskulära symtom före adrenalin, kvarstående eller nya/återkommande symtom efter adrenalin.
    – Extern validering: 30% klassades som lågrisk; sensitivitet 0,93 och NPV 0,95 för att fånga dem som behövde mer adrenalin

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 7 september 2026
    Randomiserad studie (RCT)Pilot-/feasibility-RCT
    Pediatrik Toxikologi / intox • #Akutmottagning #Barn #Hypoxi #Intoxikation #Intranasal behandling #Intravenös access #Naloxon #Opioider #Pediatrik #Vårdarperspektiv

    A pilot randomized feasibility clinical trial of intranasal vs. intravenous naloxone in pediatric opioid poisoning

    Idag en norsk-iransk, mindre (feasibility-)RCT med pediatriskt fokus (i akutmottagningskontext). Forskarna har 1:1-randomiserat barn 1-12 år med misstänkt opioidförgiftning till intranasal respektive intravenös administration av naloxon. Jag kan tycka studien är lite meckigt gjord, men de kom iallafall fram till att intranasal administration var feasible, förknippad med rimligt hög föräldranöjdhet och framförallt gav den en effekt jämförbar med iv-administration, samtidigt som tiden från beslut till administration var betydligt kortare. Ett bifynd var att anslagstiden vid iv administration var mycket, mycket snabbt, något som författarna berör i diskussionen och som iallafall jag fann intressant. Läsvärt!

    Gholami, N.; Skulberg, A. K.; Farnaghi, F.; Zamani, N.; Kolahi, A.; McDonald, R.; Hassanian-Moghaddam, H. A pilot randomized feasibility clinical trial of intranasal vs. intravenous naloxone in pediatric opioid poisoning. Drug and Alcohol Dependence 2026;286:113259. doi:10.1016/j.drugalcdep.2026.113259
    Sammanfattning genererad av AI:

    Öppen, randomiserad pilot-/genomförbarhetsstudie i Teheran (2021–2023) med 39 barn (1–12 år) med misstänkt opioidförgiftning. Intranasalt naloxon jämfördes med intravenöst. Alla svarade på naloxon (två behövde extra IV-dos). Tiden från beslut till normal andning var kortare i IN-gruppen. Rekrytering, följsamhet, datakompletthet och acceptans var hög.

    – 39 barn randomiserades 1:1 till intranasalt eller intravenöst naloxon; alla förbättrades.
    – Total tid från beslut till administrering och respons var kortare för intranasalt än intravenöst.
    – Hög protokollföljsamhet och ≥90% rapporterad nöjdhet hos föräldrar och vårdgivare.
    – Studien stödjer att intranasalt naloxon är genomförbart och säkert i denna kontext.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 6 september 2026
    Kvalitativ studieFokusgrupper
    Arbetsmiljö • #Arbetsmiljö #Bemötande #Erfarenhet #Hot- och våld #Kompetens #Psykiatri #Situationsmedvetenhet #Utbildning #Vårdarperspektiv

    Workplace violence from the ambulance personnel’s perspective, a qualitative study

    Ojoj, idag kommer en studie på våldstema (det var ett tag sen nu!) som jag tycker är högintressant, men som jag också tror kan provocera en del kollegor rejält. Det handlar om ett gäng Örebro-forskare (tror jag) som i fokusgrupper undersökt ambulanspersonalens uppfattning om varför våldsincidenter uppstår. Deltagarna skulle ha jobbat i ambulanssjukvården minst två år, och själv ha varit utsatta för våld i arbetet någon form. Resultatet är tre teman som handlar om att brist på kompetens och vilja kan leda till våld, att oförmåga att hantera sina egna känslor hos ambulanspersonalen kan leda till våld och att begränsad kontroll i oförutsägbara situationer kan leda till våld. Flera av huvudfynden handlar alltså om hur vårt eget beteende faktiskt riskerar leda till våld och att detta kan mötas med bl.a. kompetens. För egen del så är jag helt övertygad om att detta stämmer och att vi måste reflektera över det, men misstänker att det kanske inte faller i lika god jord hos andra. Sen ska man såklart komma ihåg, vilket är viktigt på hot- och våldstemat, att det är en komplex sak där inte ett ensamt svar finns eller en sak löser hela problemet. Jag följer mediedebatten dagligen och kan inte låta bli att förundras över hur många – inte minst egna kollegor – som verkar tycka detta är en skitenkel grej. Hallå? Om det var skitenkelt hade saken redan varit löst, såklart. Jag tycker definitivt att vår arbetsmiljö är av högsta prioritet, men jag är mycket ödmjuk över att ambulanssjukvård nog inte kan bli helt riskfri, och att detta är svåra problem att lösa. För att återkoppla till artikeln så menar jag att det såklart finns oberäkneliga patienter och miljöer, de som ryms i tredje kategorin, där det kanske inte spelar någon roll alls hur vi som ambulanspersonal bemöter eller agerar mot patienten, vi blir utsatta ändå. Detta är såklart den farligaste delen och den svåraste att lösa, även om delar av det kan lösas med situationsmedvetenhet. Det begreppet diskuteras av författarna och man relaterar till hur situationsmedvetenhet faktiskt är kompetensrelaterat och något man kan förbättra med relativt små utbildningsinsatser. Dock… Studiens första och andra kategori är för mig kanske än mer intressanta då de sannolikt ännu enklare kan påverkas av oss själva, som individer och ambulanspersonal. Kanske borde vi fundera lite mer på detta..? Att det sedan finns enstaka hot- och våldssituationer där vårt agerande, vår kompetens, etc. inte räcker oavsett hur hög den kan vara, utan där andra delar av systemet måste skydda oss, det är nog bara så det är. Där gäller det nu att det prehospitala systemet och arbetsgivarna i framtiden erbjuder lösningar som minimerar riskerna. Men det uppfattar jag utanför artikelns fokus, så nog med mitt svamlande. Gå nu in och läs artikeln istället! 🙂

    Viking, M.; Hugelius, K.; Höglund, E.; Kurland, L. Workplace violence from the ambulance personnel’s perspective, a qualitative study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2026;34(1). doi:10.1186/s13049-026-01680-8
    Sammanfattning genererad av AI:

    Kvalitativ studie med digitala fokusgrupper (n=10) bland svenska ambulansanställda med erfarenhet av arbetsplatsvåld, för att förstå varför våld uppstår. Tre teman framkom: bristande kompetens och anpassningsvilja, svårigheter att hantera egna känslor vid provokation samt begränsad kontroll i oförutsägbara situationer. Våld kopplades till brist på empati/respekt och maktobalans, särskilt vid oförutsägbart beteende.

    – Våld uppstod när personal uppfattades som oempatisk, respektlös eller när maktobalansen blev tydlig.
    – Provokation från patientens beteende kunde trigga personalens reaktioner och eskalera situationen.
    – Oförutsägbara situationer (t.ex. alkohol/droger) och förlorad situationskontroll ökade risken.
    – Studien föreslår träning i att identifiera risksituationer och deeskalera konflikter.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 5 september 2026
    RegisterstudieRegisterstudie
    Trauma • #Genusperspektiv #Injury Severity Score (ISS) #Kinematik #Mortalitet #New Injury Severity Score (NISS) #Överlevnad #Skadelokalisation #Skademekanism #Skallskador #Skottskador #Trauma #Traumatiskt hjärtstopp (TCA)

    Blunt versus penetrating trauma: differences in early physiology, coagulopathy, and outcomes in a Scandinavian trauma centre

    Hur skiljer sig patienter åt som kommer in efter trubbigt respektive penetrerande trauma? Dagens studie är en registerbaserad sådan från traumaenheten på KS. Deskriptiv studie som i sig beskriver karaktäristika och ej ”ambulans-specifikt” på något vis, men dessa patienter rullar ju vi in med och jag tänker att iallafall jag finner ett värde i att förstå grupperna bättre.

    von Oelreich, E.; Eriksson, J.; Arnason, B.; Ohlén, D.; Hedin, A.; Gille, A.; Fagerlund, M. J.; Hedberg, M. Blunt versus penetrating trauma: differences in early physiology, coagulopathy, and outcomes in a Scandinavian trauma centre. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2026;34(1). doi:10.1186/s13049-026-01683-5
    Sammanfattning genererad av AI:

    Registerbaserad observationskohort från ett svenskt traumacenter (n=2 193) jämförde trubbigt och penetrerande trauma. Penetrerande trauma gällde yngre, oftare män, med fler chockfall och större behov av akut kirurgi och tidig transfusion. Trubbigt trauma hade högre ISS, längre vårdtid och sämre funktionsutfall. I transfusionssubgruppen sågs mer uttalade koagulationsavvikelser vid trubbigt trauma, men 30-dagars mortalitet var likartad efter justering.

    – Penetrerande trauma: yngre patienter, mer chock, mer akut kirurgi och tidig transfusion.
    – Trubbigt trauma: högre skadegrad, längre vårdtid och sämre funktion vid utskrivning.
    – Vid tidig transfusion var fibrinogen och trombocyter lägre samt APTT längre vid trubbigt trauma, men INR-baserad TIC lik
    – Justerad 30-dagars mortalitet skilde sig inte mellan grupperna.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
1 2 3 … 26
Nästa sida
Prehospitalt (RSS)
PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

Cookie-policy Integritetspolicy

  • LinkedIn
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål. Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
  • Hantera alternativ
  • Hantera tjänster
  • Hantera {vendor_count}-leverantörer
  • Läs mer om dessa syften
Visa preferenser
  • {title}
  • {title}
  • {title}