Idag en intressant studie som undersöker faktorer förknippade med att anlända medelst ambulans till akutmottagningen hos patienter med lågakuta tillstånd. Det visade sig att socioekonomiska faktorer såsom att vara arbetslös, pensionerad eller ha någon form av funktionshinder var en stark faktor, likaså var besök på natten förknippat med ambulanstransport. Mest intressant är dock fyndet att etablerad kontakt med primärvården innebar lägre sannolikhet för ankomst via ambulans. Intressant, som sagt, men föga förvånande. Det är naturligtvis ofrånkomligt, givet sjukvårdens komplexitet, att vissa patienter som hade kunnat hanteras i primärvård hamnar i akutsjukvården – och då ska vi naturligtvis bemöta dem där, hantera dem där och om möjligt hänvisa dem till rätt vårdnivå som en integrerad del av processen. För patienter som ligger där i gränslandet mellan vårdnivåerna är det dock av stort värde tänker jag att primärvården finns och är lättillgänglig, då det både kan innebära att vissa problem kan hanteras helt utanför akutsjukvården, men också då det innebär en möjlighet att få en initial bedömning av en verksamhet som förhoppningsvis känner patienten och dess besvär, för att sedan bli hänvisad vidare i de fall patienten faktiskt visar sig behöva akutsjukvård. Jaja, nog resonerat – jag är trött efter en dag fullspäckad med kvalitativ metod. Jag rekommenderar iallafall läsning, som alltid!
Tagg: Akutmottagning
-
Factors Associated with Low-Acuity EMS Transport to the Emergency Department: An Observational Study Guided by the Andersen Behavioral Model
Factors Associated with Low-Acuity EMS Transport to the Emergency Department: An Observational Study Guided by the Andersen Behavioral Model. Prehospital Emergency Care 2026:1-16. doi:10.1080/10903127.2026.2747036Sammanfattning genererad av AI:Retrospektiv observationsstudie av en 10% slumpmässigt urvald EHR-sample från 21 akutmottagningar i sydöstra USA (2016–2025). Bland 41761 låg-akuta ED-besök (ESI 4–5, utskrivna) anlände 7,7% med ambulans. Ambulansankomst var vanligare vid högre ålder, manligt kön, arbetslöshet/retirering/funktionsnedsättning, nattbesök och tidigare psykisk diagnos, men mindre vanligt vid etablerad primärvård, vit ras och under/efter covidperioden.
– 7,7% av låg-akuta, utskrivna ED-besök anlände med EMS/ambulans.
– Högre odds: äldre, man, arbetslös/retired/disabled, nattlig ankomst, tidigare psykisk diagnos.
– Lägre odds: etablerad primärvård, vit ras, helgbesök samt under/efter covidperioden.
– Ruralitet, försäkring och primärt språk var inte associerade med EMS-användning.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Disparities in direct access to acute geriatric care – an observational analysis of geographic variations of ambulance conveyance
Varierar benägenheten att direkthänvisa patienter till geriatrisk avdelning beroende på geografiska områden/sjukhusområden? Denna fråga ställde sig författarna till dagens studie utifrån Stockholms geografi och vårdplatstillgång. Det visade sig att andelen direktinläggningar, som var 7% över hela området, varierade mellan 4 och 21%. Närhet till en geriatrisk enhet och större tillgång på platser var förknippade med minskad variation, och om jag förstår saken rätt var även ägarskapet (privat eller offentligt) till den geriatriska enheten en faktor. Oavsett så konstaterar författarna att inget av detta förklarar hela skillnaden.
Jag tycker studien är intressant då den ger en bild av faktorer som kan påverka valet av transportdestination, men jag känner också att den litegrann lämnar mig med obesvarade frågor kring vad som förklarar resten av skillnaderna… Är det nån slags behandlingstradition? Olika grad av anpassning till nya arbetssätt? Eller finns det faktiska och mer praktiska faktorer som spelar in? Hade gärna vetat mer om detta, och misstänker att det kan bli ett föremål för kommande studier förhoppningsvis.
Disparities in direct access to acute geriatric care – an observational analysis of geographic variations of ambulance conveyance. BMC Geriatrics 2026;26(1). doi:10.1186/s12877-026-08370-1Sammanfattning genererad av AI:Registerbaserad tvärsnittsstudie av 8 208 ambulansuppdrag för personer ≥65 år i Stockholm (2017–2019) som analyserade direktinläggning på geriatrisk enhet vs akutmottagning. Andelen direktinläggningar var 7%, med stora skillnader mellan sjukhusområden (4–21%). Närhet till enhet och fler bemannade geriatrikplatser minskade variationen, men kvarvarande skillnader tydde på ojämlik tillgång.
– Direkt ambulansinläggning på geriatrik var ovanligt (7%) men varierade kraftigt mellan områden (4–21%).
– Geografiskt område påverkade sannolikheten för direkt geriatrisk vård även efter justering (MOR 1,54).
– Närhet till geriatrisk enhet och större vårdplatskapacitet förklarade en del av variationen, men långt ifrån allt.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Cardiopulmonary Resuscitation Quality During the Transition in Care from Paramedic Services to Emergency Department Teams
Det är mycket HLR i mitt liv just nu, så fortsätter på det temat..! Överrapportering från ambulanspersonal till akutmottagning är som bekant ett känsligt område som kan vara avgörande för patienten. Därför är det glädjande att läsa dagens studie, som retrospektivt utifrån defibrillator-inspelningar undersökt HLR-kvalitet före, under och efter överrapporteringen till personal på akutmottagningen. Resultatet är också upplyftande; överlag var HLR-kvaliteten i linje med riktlinjerna (American Heart Association) med chest compression fraction på 8992% och kompressionsfrekvens mellan 110-118, utan att försämras vid överrapportering. Det enda att egentligen anmärka på var i så fall kompressionsdjupet, som var i enlighet med riktlinjerna prehospitalt men som ökade och låg över målvärdena i samband med överrapportering på akuten.
Överlag en intressant studie där man som så ofta gärna hade sett liknande resultat från andra kontexter. Också mycket glädjande att det enda som avvek från guidelines var potentiellt övertaggad personal som tog över kompressioner på akuten och tryckte för djupt, även om såklart även den avvikelsen ska respekteras och helst mitigeras. Jag kan inte låta bli att fundera över hur resultatet skulle se ut i min egen kontext, och än mer över hur resultatet skulle vara om man även mätte kvalitetsfaktorer kopplade till teamarbete. Kanske finns detta redan? Annars vore det ett intressant uppslag till ny studie!
Cardiopulmonary Resuscitation Quality During the Transition in Care from Paramedic Services to Emergency Department Teams. Prehospital Emergency Care 2026:1-7. doi:10.1080/10903127.2026.2731188Sammanfattning genererad av AI:Retrospektiv observationsstudie av 35 vuxna med icke-traumatisk hjärtstopp utanför sjukhus, där HLR-kvalitet jämfördes före och efter överlämning från ambulans till akutmottagning med defibrillatordata. Bröstkompressionsfraktion (89–92%) och kompressionsfrekvens (109,9–117,5/min) var riktlinjeenliga utan försämring vid övergången. Kompressionsdjupet var riktlinjeenligt prehospitalt men högre på akuten och över mål.
– HLR-kvaliteten försämrades inte vid överlämning till akutmottagning enligt CCF och frekvens.
– CCF var hög (89–92%) och stabil mellan mätintervallen.
– Kompressionsdjupet ökade signifikant i ED och översteg AHA-mål, vilket kan vara förbättringsområde.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Teaching Acute Coronary Syndrome High-Risk ECG Interpretation and Clinical Decision-Making Through FOAMed Videos and Podcast Versus Print-Based Materials Among Emergency Care Providers: Randomized Controlled Mixed Methods Trial
Ett av de vanligaste utbildnings-önskemålen jag hör mina kollegor nämna är EKG-tolkning. Ofta vill man ha en föreläsning, en snabbkurs eller liknande, något som ofta gör mig ambivalent då jag alltid vill uppmuntra utbildning – men samtidigt upplever EKG-tolkning som en svår sak att ”quickfixa”. Att göra det kan rentav innebära risker, då man kanske luras tro man vet mer än vad man faktiskt gör… Av dessa skäl fann jag dagens studie på pedagogiskt tema intressant. Det är en RCT där deltagare 1:1-randomiserats till att antingen erhålla EKG-utbildning på en digital lärplattform eller ett pappersbaserat skriftligt läromaterial på samma tema. Båda utbildningarna genomfördes i en klassrumsmiljö med lärare. Av 103 deltagare visade de 48 som utförde den digitala utbildningen större förbättringar i EKG-tolkning och AKS-relaterat beslutsfattande än de som utförde den pappersbaserade utbildningen. Utvärderingen gjordes genom ett pre-test samt ett post-test som utfördes direkt efter utbildningen. Resultatet är intressant, men skillnaderna är inte överväldigande och tyvärr skulle jag säga att det mest intressanta saknas i studien – nämligen hur kunskapen består över tid. Det vore oerhört intressant att se en jämförelse hur kunskaperna stod sig efter två månader, sex månader och ett år eller något i den stilen. Detta är ju ofta denna typen av mindre utbildningsinterventioners stora problem, att kunskapshöjningarna blir tillfälliga. Ändå, läsvärd studie och kul område för en randomiserad pedagogisk studie!
Teaching Acute Coronary Syndrome High-Risk ECG Interpretation and Clinical Decision-Making Through FOAMed Videos and Podcast Versus Print-Based Materials Among Emergency Care Providers: Randomized Controlled Mixed Methods Trial. JMIR Medical Education 2026;12:e87587-e87587. doi:10.2196/87587Sammanfattning genererad av AI:I en prospektiv randomiserad utbildningsstudie vid 5 tyska enheter jämfördes FOAMed (podcast+videor) med tryckt material för att lära ut högrisk-ACS-EKG och kliniska beslut hos 103 akuta vårdgivare. Båda grupper förbättrades efter 30 min självinlärning, men FOAMed gav större kortsiktiga ökningar i EKG-tolkning och textbaserat beslutsfattande samt upplevd tydlighet och relevans.
– FOAMed-modul gav större kortsiktiga förbättringar än tryckt material i EKG-tolkning och ACS-beslut.
– Interprofessionell population (ambulans, prehospitala läkare, akutmottagning) vid fem utbildningsplatser.
– Utbildningen var tidsbegränsad (30 min) och utvärderingen var automatiserad och blindad.
– Resultaten gäller utbildningsutfall; klinisk effekt i praktiken är inte fastställd.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Trauma undertriage at a University Hospital in North Norway: the need to look beyond mechanism of injury
Intressant norsk studie om ISS, NISS, undertriage och traumalarm. Nu har ju inte vi exakt lika system i Sverige, men skalorna används ju och här finns nog saker att fundera på även för oss.
Trauma undertriage at a University Hospital in North Norway: the need to look beyond mechanism of injury. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2026. doi:10.1186/s13049-026-01675-5Sammanfattning genererad av AI:Retrospektiv genomgång av traumapatienter vid UNN Tromsø 2018 och 2023 (n=527) utvärderade undertriage som svårskadade utan traumateamaktivering (TTA) med ISS≥16 respektive NISS≥16. Undertriage var 15% med ISS och 18% med NISS. 63% uppfyllde nationella TTA-kriterier men fick ändå ingen TTA; lågenergifyllor dominerade. NISS fångade fler med organdysfunktion.
– Undertriage låg kvar över rekommenderad nivå (15–18% vs ≤5%).
– Många undertriagerade uppfyllde TTA-kriterier men systemet följde dem inte.
– Lågenergifyllor stod för majoriteten av undertriagefallen.
– NISS identifierade fler potentiellt undertriagerade, inkl. fler med organsvikt.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
The evolving prehospital care: a 12-year retrospective analysis
Idag har jag haft nöjet att läsa en intressant studie av Helena Johansson m.fl. kring trender i den prehospitala vården under 12 års tid. Studien är gjord i Östergötland, men det finns nog gott fog att tänka att stora delar av resultatet kan överföras på övriga Sveriges ambulanssjukvård.
The evolving prehospital care: a 12-year retrospective analysis. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2026;34(1). doi:10.1186/s13049-026-01651-zSammanfattning genererad av AI:Retrospektiv populationsbaserad analys av alla primära ambulansuppdrag i Region Östergötland 2011–2022. Bland 474 647 uppdrag transporterades 83% till akutmottagning. Triage enligt RETTS försköts mot högre akutgrad (nivå 1–2 från 32% till 57%). Icke-transport ökade 5%→25%. Inläggningsgrad bland transporterade var ~50% och korttidsmortalitet stabil.
– Triageakutitet ökade över tid (OR 1,08 per år för högre RETTS-nivå).
– Icke-transportdispositioner femfaldigades under perioden.
– Inläggningsandelen bland EMS-transporterade var stabil men deras andel av alla inläggningar från akuten ökade.
– Korttidsmortalitet var stabil; triageakutitet var starkaste prediktorn för död.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Prehospital physiologic instability and in-hospital mortality among non-trauma patients with low-risk emergency department triage
Oerhört intressant artikel idag. Om vitala parametrar stabiliseras under den prehospitala episoden, är det då rimligt att triagera ner patienterna? Dagens studie antyder, som jag tolkar det, att man kanske ska tillämpa en viss försiktighet med detta. Iallafall så visar studiens resultat att patienter som erhöll låg triage på akutmottagningen hade ökad risk för mortalitet om de haft avvikande/instabila vitala parametrar i den prehospitala fasen. In och läs!
Prehospital physiologic instability and in-hospital mortality among non-trauma patients with low-risk emergency department triage. Prehospital Emergency Care 2026:1-10. doi:10.1080/10903127.2026.2695257Sammanfattning genererad av AI:Retrospektiv multicenterkohort av icke-traumapatienter transporterade med ambulans till 13 akutmottagningar i Seoul (2021–2024). Bland patienter med låg risk vid ED-triage (NEWS 0–4) ökade sjukhusmortaliteten med högre prehospital NEWS: 1,2% (låg) till 2,4% (medel) och 6,8% (hög). Justerade OR för mortalitet var 1,93 respektive 4,10.
– Prehospital fysiologisk instabilitet var kopplad till högre in-hospital mortalitet trots låg ED-triage.
– Risken ökade stegvis med prehospital NEWS även inom samma ED-triagekategori.
– Normaliserade vitalparametrar vid ankomst kan ändå innebära kvarstående risk.
– Sambandet sågs även för kombinerat utfall mortalitet/IVA-inläggning.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).