Område: Patientsäkerhet

  • Make compassion visible in emergency medicine again

    Här kommer artikel 101 och vet ni vad det fina är? Jo, att när man är sin egen publicist får man publicera vad man vill 🙂 Skämt åsido, detta är en lite annorlunda text och den bidrar inte med ny vetenskaplig kunskap. Den är däremot ett seriöst och tänkvärt debattinlägg från BMJ Opinion, som jag tycker är kan vara ett tänkvärt avstamp in i 1XX-eran här på Prehospitalt. Rent specifikt är texten primärt riktad mot akutmottagningskontext, men jag skulle säga att den har implikationer på hela akutsjukvården. När man jobbar med människor gäller det att ibland stanna upp och fundera, och jag tycker Iain Beardsells inlägg här är relevant och inte ett vanligt bittert inlägg i vårddebatten. Det bidrar till reflektion om compassion fatigue-begreppet och hur vi kanske på ett sätt ”missbrukar” detta – även om missbrukar är ett hårt ord… Lika mycket som jag uppskattar vetenskap och artiklar med ny kunskap (som ju med god grund kan sägas utgöra nästan exakt 99% av Prehospitalt), lika övertygad är jag att en god vård också kräver etisk reflektion kring våra arbetsuppgifter och det system vi är del av. Där är dagens artikel ett fint bidrag! Ta med det som en karamell att suga på in i fredagen, så ska jag se till att det dyker upp minst en hjärtstoppsartikel under helgen! 🙂

    Beardsell, I. Make compassion visible in emergency medicine again. BMJ 2026;393:s667. doi:10.1136/bmj.s667
  • Influences on ambulance staff’s understandings and safeguarding of ethical values

    Dagens artikel är en intressant, kvalitativ innehållsanalys som utgör en sekundäranalys av ett tidigare insamlat material med intervjuer av personal i ambulanssjukvården. Syftet med analysen var att utforska ambulanspersonalens bild av vad som påverkade deras förståelse för mötet med personer som levde i utsatta (”stigmatized”) områden.

    Jag tänker att resultatet är kvalitativt och gör sig inte riktigt rättvisa att återge här (rekommenderar att läsa artikeln!), men författarnas slutsats var att ambulanspersonalens påverkades av olika influenser, som kunde antingen motverka eller bidra till en uppfattning om ”vi och dom”, baserat på område, etnicitet eller kultur. Detta riskerar i sin tur hota patientens värdighet och autonomi, vilket kan bidra till ökat lidande samt hälsomässigt negativa konsekvenser – exempelvis om patienten som resultat drar sig för att söka vård.

    Det viktigaste jag tar ur artikeln är att författarna lyfter hur reflektion och diversitet, där möjligheten att faktiskt bli utmanad i sina perspektiv, kan bidra till att minska riskerna för denna negativa process. Jag är ju ett fan av reflektion för lärande, men tänker att reflektionskompetens överlag är en av de absolut viktigaste kompetenserna i ambulanssjukvården och något som verkligen gör skillnad på så många plan. Min uppfattning är att vi både på individ- och organisationsnivå ligger väldigt olika långt fram vad gäller den saken, och för mig är det något svensk ambulanssjukvård borde satsa på. Kanske är det lite utanför ämnet för dagens artikel, men strukturerad reflektion i grupp kring olika professionella situationer (kalla det gärna grupphandledning), är något jag verkligen tror på. Jag får nog återkomma med artiklar på det temat framöver, tänker jag… 🙂

    Björklund, S.; Hagell, P.; Holmberg, M.; Lilja Hagell, P. Influences on ambulance staff’s understandings and safeguarding of ethical values. Nursing Ethics 2025;32(7):2431-2444. doi:10.1177/09697330251344170
  • Cognitive biases in clinical decision-making in prehospital critical care; a scoping review

    Prehospital vård är en verksamhet där oerhört många beslut ibland måste fattas på kort tid, baserat på bristande information och ibland kanske nästan utanför yrkesutövarens kompetensområde. Rent generellt vet vi att fel vid bedömning är en av de vanligaste felhändelserna, och kognitiva fel (=ung. systematiska tankefällor, fel i hur vi tänker) en av de absolut vanligaste orsakerna bakom felen. I denna scoping review har författarna sökt studier på kognitiva bias specifikt inom prehospital vård. Tyvärr fann de endast två prehospitala studier på området, vilket ter sig som rena inbjudningskortet till den kollega som kanske funderar på doktorandstudier. Författarna inkluderade dock också icke prehospitala studier rörande den kritiskt sjuke patienten och resultatet blir ändå ganska intressant som ett underlag för de studier som skulle behöva komma. Här diskuteras bristen på ”unbiased feedback” som en bidragande faktor till kognitiva bias (koppla gärna till nya kollegors behov av strukturerad feedback i artikeln av Hörberg m.fl. i måndags) och som skyddsfaktorer omnämns bland annat organisationskultur, inklusive bland annat aktiv reflektion i grupp, som jag själv upplever djupt meningsfullt och därför gärna lyfter. 🙂 Men bottom line på denna blir: Mer forskning behövs!

    Awanzo, A.; Thompson, J. Cognitive biases in clinical decision-making in prehospital critical care; a scoping review. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;33(1). doi:10.1186/s13049-025-01415-1