Tagg: Beslutsstöd

  • Prehospital lactate, transfer time, and early mortality across emergency diagnostic categories

    Kan prehospital laktatmätning användas som stöd för att förutsäga tidens betydelse för mortalitet? Detta är författarna inne på i dagens prospektiva observationsstudie…

    Sebastian-Valles, F.; Sampedro-Nuñez, M. A.; Arranz-Martin, J. A.; Navas-Moreno, V.; Marazuela, M.; López-Izquierdo, R.; del Pozo Vegas, C.; Dueñas-Ruiz, J.; Sanz-García, A.; Martín-Rodríguez, F. Prehospital lactate, transfer time, and early mortality across emergency diagnostic categories. Critical Care 2026;30(1). doi:10.1186/s13054-026-06175-7
  • Prediction Model for Children With Anaphylaxis Who May Not Require Emergency Department Care: A Multicenter Retrospective Cohort Study

    Måste alla barn som behandlas med adrenalin mot anafylaxi föras till akutmottagning? Kanske inte, om man läser dagens stora multicenterstudie och den prediktionsmodell som de studerat. Detta gäller då patienter som erhållit en enstaka adrenalindos, utan astmahistorik, utan kardiovaskulära symtom (innan adrenalinadministration) och inga bestående, nya eller återkommande symtom efter adrenalinbehandling. Intressant läsning!

    Dribin, T. E.; Schnadower, D.; Sampson, H. A.; Zhang, Y.; Zhang, N.; Freedman, S. B.; Neuman, M. I.; Brousseau, D. C.; Mistry, R. D.; Boyd, S.; Wolnerman, Y.; Walsh, P. S.; Wyst, C. V.; Thapar, V.; Strutt, J.; Srivastava, G.; Singh, N. V.; Russo, C. J.; Pulcini, C. D.; Ngo, T. L.; Nesiama, J. O.; Moake, M. M.; Metcalf, A. M.; Lubell, T. R.; Lee, J.; Larsen, C. D.; Kwan, K. Y.; Knoles, C. L.; Khanna, K.; Freeman, J. F.; Davis, J. R.; Daggett, A.; Cohen, J. S.; Cohen, A. R.; Chua, W.; Chinta, S. S.; Boswell, B.; Bergmann, K. R.; Aronson, P. L.; Michelson, K. A. Prediction Model for Children With Anaphylaxis Who May Not Require Emergency Department Care: A Multicenter Retrospective Cohort Study. The Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice 2026;14(9):2038-2050.e5. doi:10.1016/j.jaip.2026.06.021
  • Trauma undertriage at a University Hospital in North Norway: the need to look beyond mechanism of injury

    Intressant norsk studie om ISS, NISS, undertriage och traumalarm. Nu har ju inte vi exakt lika system i Sverige, men skalorna används ju och här finns nog saker att fundera på även för oss.

    Hønsi, S. F.; Dehli, T.; Lauritzen, H.; Skjesol, H.; Bakke, H. K. Trauma undertriage at a University Hospital in North Norway: the need to look beyond mechanism of injury. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2026. doi:10.1186/s13049-026-01675-5
  • Interpretation Accuracy and Theoretical Decision Impact of Prehospital Ultrasound for Paramedics – Analysis of a Rural Pilot Program

    Pettit, A.; Plaitano, E. G.; Weiler, K.; Soucy, Z.; Zapata, I.; Seefeld, A.; Lundgreen Mason, N. Interpretation Accuracy and Theoretical Decision Impact of Prehospital Ultrasound for Paramedics – Analysis of a Rural Pilot Program. Prehospital Emergency Care 2025;30(6):931-939. doi:10.1080/10903127.2025.2585153
  • Prehospital physiologic instability and in-hospital mortality among non-trauma patients with low-risk emergency department triage

    Oerhört intressant artikel idag. Om vitala parametrar stabiliseras under den prehospitala episoden, är det då rimligt att triagera ner patienterna? Dagens studie antyder, som jag tolkar det, att man kanske ska tillämpa en viss försiktighet med detta. Iallafall så visar studiens resultat att patienter som erhöll låg triage på akutmottagningen hade ökad risk för mortalitet om de haft avvikande/instabila vitala parametrar i den prehospitala fasen. In och läs!

    Lee, S. G. W.; Kim, J. H.; Choi, A.; Yoon, H.; Park, C.; Han, E. Prehospital physiologic instability and in-hospital mortality among non-trauma patients with low-risk emergency department triage. Prehospital Emergency Care 2026:1-10. doi:10.1080/10903127.2026.2695257
  • Performance of the SVEAT (Symptoms, Vascular Disease History, Electrocardiography, Age, and Troponin) score for predicting 90-day major adverse cardiac events in patients with acute chest pain

    Idag en artikel i akutmottagningskontext, men som berör prediktion av Major Adverse Cardiac Eventes (MACE), vilket omskrivits här ur prehospitalt fokus tidigare, och utifrån min bedömning högintressant även ur prehospitalt perspektiv.

    Två grejer 100% vid sidan om ämnet är 1) att det är roligt att röra sig runt i Sverige. Fick ”ledighets-samverka” vid en liten incident på Willys i Kungälv med två glada kollegor från VGR. Så kul och härligt att se yrkestiteln ”Avancerad specialistsjuksköterska”! 💛💚 2) Desto dystrare är att jag läser i nyhetsmedia att det idag varit ett drunkningstillbud med mindre barn inblandat i min hemstad, som utifrån vad man kan utläsa av mediauppgifterna låter mycket allvarligt. Gårdagens budskap i finvädret kan inte nog understrykas – repetera HLR vid drunkning!

    Nu tar jag ett dopp följt av en kall. Håll ut i värmen!

    Ayvaz, A.; Avci, A.; Tugcan, M. O.; Can, M. M.; Urfalioglu, A. B.; Aksay, E.; Simsek, Y.; Seven, S. Y.; Avci, B. S.; Kaya, E. B.; Sancaktar, A.; Bankir, M.; Guven, R. Performance of the SVEAT (Symptoms, Vascular Disease History, Electrocardiography, Age, and Troponin) score for predicting 90-day major adverse cardiac events in patients with acute chest pain. BMC Emergency Medicine 2026. doi:10.1186/s12873-026-01685-7
  • Biomarkers of long-term mortality in seizure patients treated by emergency medical services: Score development and validation

    Bandrés, S. M.; Conty, J. L. M.; Polonio-López, B.; Gonzalez, S. D.; Picón, C. R.; Cañamero, S. R.; Jiménez, J. J. B.; Rabanales-Sotos, J.; Mateos, L. M.; Conty-Serrano, R.; Martín-Rodríguez, F.; Sanz-García, A. Biomarkers of long-term mortality in seizure patients treated by emergency medical services: Score development and validation. International Emergency Nursing 2026;87:101862. doi:10.1016/j.ienj.2026.101862
  • Agreement between EMS provider-assigned prehospital triage and initial emergency department triage in pediatric and adult EMS-transported encounters: A retrospective observational study

    Triage och reliabilitet samt agreement i dessa bedömningar har blivit lite av ett tema på sistone, så varför inte fortsätta på det när nu ytterligare en studie på temat dyker upp..? Från Sverige och Kanada blickar vi idag vidare mot Korea, där den nationella Korean Triage and Acuity Score använts på akutmottagningarna sedan 2016, men först nyligen implementerats för ambulanssjukvården i något som kallas Pre-KTAS. I denna retrospektiva studie omfattande 4.729 fall tittar författarna på överensstämmelse mellan den prehospitala och den intrahospitala bedömningen, uppdelat på vuxna patienter respektive pediatriska. I korthet fann de att överenstämmelsen var 47.7% för pediatriska patienter med tonvikt på att barnen fick högre prehospital triage samt 52.8% för vuxna patienter, med motsatt tonvikt mot att de vuxna fick lägre pre- än intrahospital triage. Nu är systemet nyimplementerat prehospitalt, och man kan tänka sig att denna studie är en viktig del i ett förbättringsarbete framåt för att öka överensstämmelsen, men om man lägger denna studie till de två tidigare studier jag nyligen läst på temat så får man nog bara konstatera att det finns stora förbättringspotentialer. Jag tänker också att detta är något man måste vara medveten om, då triage är ett oerhört starkt verktyg som kan ha enorm impact på patientens omhändertagande tidigt i vårdkedjan. Något som jag tycker vore intressant är en studie fokuserad på utvecklingen av patienternas triage över tid. Med vilka intervall följs triagen upp? Hur ofta ändras prioriteten vid uppföljning? Hur ofta beror denna ändring på faktiska ändringar i patientens tillstånd, och hur ofta beror det på interrater-skillnader i användningen av triagesystemet? Detta blir ju oerhört intressant ur riskperspektiv utifrån att det verkar relativt svårt, sett till flera olika system, att uppnå hög (interrater-)reliabilitet, vilket jag tänker stärker vikten av tät uppföljning.

    Kim, M.; Moon, H. S.; Paek, S. Agreement between EMS provider-assigned prehospital triage and initial emergency department triage in pediatric and adult EMS-transported encounters: A retrospective observational study. PLOS One 2026;21(7):e0352969. doi:10.1371/journal.pone.0352969
  • Inter-rater agreement of CTAS between paramedics and emergency department nurses

    Idag har jag läst en retrospektiv studie av interbedömarreliabilitet mellan paramedics och mottagande akutsjuksköterskor för triagesystemet CTAS (Canadian Triage and Acuity Scale). Totalt inkluderades 188.222 patienter från åren 2018-2022, där både CTAS-bedömning vid avfärd från hämtplats (paramedic) samt vid ankomst till akutmottagning (akut-ssk) fanns registrerade. Författarna beräknade angav en överensstämmelse om 68,7% och en viktad Cohen’s kappa på 0,53. För de mest akuta patienterna (CTAS 1) var överensstämmelsen dock bättre, 0.66, medan CTAS 4 endast hade 0,3 och CTAS 5 hade 0,34. Intressant är att i oeniga fall var triagen som akutsjuksköterskan gav patienten oftast högre, vilket ju ter sig lite oroväckande. För egen del tänker jag att det mest naturliga vore det omvända, då patienten torde kunna fått behandling och faktiskt förbättrats under transporten till sjukhuset. Vid flera dokumenterade medicinska tillstånd hos patienten var övrensstämmelsen också sämre, indikerande att komplexa tillstånd är svårare att triagera.

    Jag tycker det är lite intressant att jämföra detta mot SATS-studien av Deshayes et al från min egen region som jag skrev om för några veckor sedan. Jag tolkar det som att Ferron et al ser aningens mer positivt på sitt resultat, men i stora drag skulle jag säga att bristerna ter sig ganska likvärdiga. Att de mest kritiska patienterna är lätta att triagera lika torde inte vara någon stor skräll. Det är ju de tveksamma och inte uppebart dåliga fallen som vanligtvis är svåra. Sammantaget pekar det hela, som jag också resonerade lite om då, på att prehospital triage är svår att uppnå hög reliabilitet i och särskilt då vid måttligt akut sjuka patienter. Ska vi förlita oss på triagesystem i det prehospitala fältet är min övertygelse att vi behöver forska mycket mer på dem och tänka mer kritiskt. Det som stämmer i en sjukvårdskontext behöver inte stämma i en annan. Vi måste även tänka kritiskt kring triagesystemet i alla sammanhang. Vid avvikelseutredningar rörande fördröjd behandling etc så borde en punkt att utreda automatiskt vara huruvida triagesystemet kunde ha bidragit till att fånga upp patienten. Jag har ingen aning hur det funkar på annat håll, men där jag arbetar skulle jag säga att finns en bit kvar på det området… Läsvärd artikel, särskilt som jämförelse mot nämnda SATS-artikel!

    Ferron, R.; Strum, R. P.; Worster, A.; Agarwal, G.; Miller, P. Q.; Bielska, I. A. Inter-rater agreement of CTAS between paramedics and emergency department nurses. Paramedicine 2026. doi:10.1177/27536386261461783
  • AI-enhanced ECG for acute coronary syndrome triage: A state-of-the-art review

    Jag har inte fått något hårt slag i huvudet även om man kan tro det, här kommer nämligen ännu en uppdatering kring AI i enlighet med gårdagens tema 🙂 Dagens studie är en review kring AI-baserad prehospital EKG-tolkning, och hur denna kan användas för att aktivera PCI-flöde samt utesluta akut hjärtinfarkt (det senare i kombination med högkänsligt troponin). Jag skriver ingen lång text om resultatet idag, men summan är iallafall att författarna ser AI-tolkning av EKG som en lämplig second opinion i klinisk verksamhet gällande inklusion till koronarangiografi samt för uteslutande av akut hjärtinfarkt – det senare om det kombineras med högkänsligt troponin för att uppnå tillräcklig sensitivitet (>99%). AI-tolkning av EKG bör dock enligt författarna även fortsatt ses som ett verktyg under utveckling, och stora randomiserade studier behövs för att säkerställa att sensitiviteten är tillräcklig i stora och heterogena populationer.

    Garg, K.; Bhanushali, V.; Gautam, N.; Sawalha, K.; Rana, A.; Agrawal, A.; Spraggins, R. F.; Bruich, L.; Alhwarat, B.; Almasri, M.; Saucedo, J. F.; AbuHalimeh, A.; Tayal, B.; Rahman, F.; Al'Aref, S. J. AI-enhanced ECG for acute coronary syndrome triage: A state-of-the-art review. Cardiovascular Revascularization Medicine 2026. doi:10.1016/j.carrev.2026.06.015