Tagg: STEMI

  • Artificial intelligence in prehospital assessment of acute coronary syndrome: a scoping review

    Mängden forskning om olika AI-tillämpningar har vuxit enormt de senaste åren, och olika artiklar på AI-temat är ständigt återkommande i mina sökningar. Dock har jag hittills i hög grad duckat dem (utöver ett undantag den 8 maj), då jag faktiskt sällan finner dem riktigt intressanta. Ofta handlar det om väldigt spetsiga use case, eller så ligger forskningen för långt från att kunna tillämpas kliniskt för att bli intressant för mig. I dagens artikel har författarna gjort en scoping review kring användningen av AI vid vård av patienter med misstänkt akut koronart syndrom (AKS), och det känns som att det kan ha framtiden för sig. Det första man tänker på då är väl ändå AI-stöd vid EKG-tolkning, och mycket riktigt är det ett av områdena som berörs i artikeln. Som det verkar finns god potential att låta AI tolka eller stötta i tolkningen av 12-avlednings-EKG med lika bra eller bättre prestanda som en mänsklig kliniker. Även i riskstratifiering för olika outcomes och diagnostik där inte bara EKG inkluderades visade AI potential.

    Jag väljer att ta med denna studien eftersom jag bedömer att detta faktiskt är ett område där AI inom relativt snar framtid kan – och förmodligen bör – implementeras i ambulanssjukvården. Många apparater ger ju redan en bedömning av EKG till exempel, och att få denna bedömning gjord med bättre precision och lärande av AI låter väl högst rimligt. Som så ofta med AI återstår ju dock frågor och inte minst då: Vem ska ta ansvar för AI:s bedömning? Sånt här behöver klaras ut, men jag tror personligen att ambulanssjukvården med sin komplexitet, tidspress och risk för kognitiv overload har mycket att vinna på den nya tekniken i exempelvis sån här diagnostik, men också exempelvis som stöd i journalen… Varför skulle inte AI kunna föreslå undersökningar man missat, att man glömt utvärdera sin smärtlindring, tänkbara farliga diagnoser, osv. utifrån det man matat in? Löser vi ansvars och sekretessfrågor så erbjuder tekniken sannolikt mycket som kan gynna utfallet för våra patienter.

    Khonakdar, K.; Faghani, R. S.; Keyhanian, F.; Ramezanian, S.; Ganji, H. Z. Artificial intelligence in prehospital assessment of acute coronary syndrome: a scoping review. BMC Emergency Medicine 2026. doi:10.1186/s12873-026-01636-2
  • A ‘Target Trial Emulation’ of Prehospital Sublingual Nitroglycerin Administration for Suspected Acute Coronary Syndrome

    Dagens studie handlar om prehospital administration av nitroglycerin s.l. till patienter med misstänkt AKS (men ej begränsat till STEMI). Författarna använde registerdata och inkluderade 70.890 patienter, med en fördelning nära 50/50 till nitroglycering eller icke nitroglycerin. Grundkriteriet för inklusion var administration av ASA, och tiden för denna administration användes också som en slags ”nolltid” i studien. De jämförde grupperna mot ett sammansatt utfallsmått bestående av HLR post nitro-administration, elkonvertering, defibrillering, administration av antiarrytmika eller transkutan pacing vid definierade tider efter nolltiden baserat på 50:e, 75:e och 90:e percentilen för uppföljningstid, vilket utföll som efter 17 minuter, 25 minuter och 35 minuter (uppföljningstiden definierades, enkelt uttryck, som avslutningen på ambulanssjukvården vid överlämning till annan enhet eller vårdare, alternativt att studiens huvudutfall inföll). Jaja, detta blev en krånglig beskrivning – förmodligen blir det tydligare vid läsning av studien, vilket jag såklart rekommenderar.

    Det mest intressanta är väl resultatet, som indikerade att nitro-administration inte var associerat med prevalensen av det primära utfallet, d.v.s. nitro tycktes inte påverka förekomsten av arytmier. Detta går i strid med tidigare studier bl.a. på djur, där nitro i en motsvarande population varit signifikant effektivt mot arytmier. Resultatet utforskar ju inte den smärtlindrande effekten av nitro hos patienterna, men antyder alltså att nitro kanske inte är en stark faktor i arytmiförebyggande syfte. Effekten var större, men fortfarande inte signifikant, hos STEMI-patienter och författarna skriver i sin diskussion att de ämnar utforska denna patientgrupp ytterligare. Det låter klokt, och med tanke på den utbredda användningen av nitro prehospitalt vore det väl dessutom hög tid med en större, randomiserad studie? Jag tänker att innevarande studie innehåller en hel del osäkerheter då man dels exkluderar många patienter genom olika kriterier, men man inkluderar även patienter på ett ganska brett spektrum som kan lida av många olika tillstånd. Studien tar inte heller hänsyn till effekter bortom ambulanssjukvårdens tid med patienten, exempelvis skulle ju arytmihämmande effekter kunna vara större om man tog i beaktande början av den intrahospitala akutsjukvården…

    Smida, T.; Crowe, R. P.; Price, B. S.; Scheidler, J.; Bardes, J. A ‘Target Trial Emulation’ of Prehospital Sublingual Nitroglycerin Administration for Suspected Acute Coronary Syndrome. Prehospital Emergency Care 2026:1-7. doi:10.1080/10903127.2026.2645131