Systematisk översikt och metaanalys av könsskillnader i behandlingen av hjärtinfarkt… Varför är vi så mycket sämre på att behandla kvinnor i tid?
Tagg: Bröstsmärta
-
Determinants of Timely Prehospital Thrombolysis Administration within a Pharmacoinvasive STEMI Network in Victoria, Australia
Prehospital trombolys är väl numera relativt ovanligt förekommande i Sverige, även om det används på vissa håll i ”mitt” län och säkert andra glesbygdslän. Ändå tycker jag denna australiska studie är tämligen intressant och har bäring på beteenden och arbetssätt i vår kontext. Hur mycket påverkar symtompresentationen, ex stark/svag smärta, prioriteringar och vårdtempo? Och en annan sak är de olika arbetssätt vi tillämpar… Tar man EKG bedside redan hos patienten, eller väntar man tills man kommit ut i ambulansen? Kanske finns insikter i denna studie som kan bidra till att vi bättre kan studera och forma våra egna arbetssätt…
Determinants of Timely Prehospital Thrombolysis Administration within a Pharmacoinvasive STEMI Network in Victoria, Australia. Prehospital Emergency Care 2026:1-16. doi:10.1080/10903127.2026.2711274Sammanfattning genererad av AI:Retrospektiv kohortstudie i en australiensisk STEMI-nätverksregister (2018–2023) med 1440 vuxna som fick prehospital trombolys. Endast 32,5% behandlades inom 30 min från första medicinska kontakt (median 37 min). Fördröjning kopplades till lindrig smärta, efter kontorstid och klinisk konsultation, medan tidigt EKG (≤10 min) minskade risken. Tider förbättrades över åren.
– 32,5% nådde målet FMC–PHT ≤30 min; median 37 min.
– Lindrig smärta var starkast kopplad till fördröjd trombolys.
– Tidigt EKG (≤10 min) var associerat med kortare tider och lägre fördröjningsrisk.
– Efter kontorstid och klinisk konsultation var oberoende kopplade till längre tider; förbättring sågs över studieperiodenSammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Performance of the SVEAT (Symptoms, Vascular Disease History, Electrocardiography, Age, and Troponin) score for predicting 90-day major adverse cardiac events in patients with acute chest pain
Idag en artikel i akutmottagningskontext, men som berör prediktion av Major Adverse Cardiac Eventes (MACE), vilket omskrivits här ur prehospitalt fokus tidigare, och utifrån min bedömning högintressant även ur prehospitalt perspektiv.
Två grejer 100% vid sidan om ämnet är 1) att det är roligt att röra sig runt i Sverige. Fick ”ledighets-samverka” vid en liten incident på Willys i Kungälv med två glada kollegor från VGR. Så kul och härligt att se yrkestiteln ”Avancerad specialistsjuksköterska”! 💛💚 2) Desto dystrare är att jag läser i nyhetsmedia att det idag varit ett drunkningstillbud med mindre barn inblandat i min hemstad, som utifrån vad man kan utläsa av mediauppgifterna låter mycket allvarligt. Gårdagens budskap i finvädret kan inte nog understrykas – repetera HLR vid drunkning!
Nu tar jag ett dopp följt av en kall. Håll ut i värmen!
Performance of the SVEAT (Symptoms, Vascular Disease History, Electrocardiography, Age, and Troponin) score for predicting 90-day major adverse cardiac events in patients with acute chest pain. BMC Emergency Medicine 2026. doi:10.1186/s12873-026-01685-7Sammanfattning genererad av AI:Studien utvärderade SVEAT-score för att förutsäga 90-dagars MACE hos 348 akutmottagningspatienter med akut bröstsmärta. 7,2% fick MACE. Andra hs-troponin I efter 2 timmar var associerat med MACE. SVEAT hade högst diskriminationsförmåga (AUC 0,806) jämfört med HEART (0,756) och TIMI (0,753). Vid cut-off 4 gav SVEAT hög specificitet (0,86) men låg sensitivitet (0,56).
– 348 patienter med akut bröstsmärta följdes i 90 dagar; 7,2% fick MACE.
– SVEAT hade högre AUC än HEART och TIMI i denna kohort.
– Vid cut-off 4 fungerar SVEAT bättre för ”rule-in” (hög specificitet) än som screening (låg sensitivitet).
– Upprepad hs-troponin I (2-timmarsprov) var signifikant kopplad till MACE.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Prehospital 12-lead ECG and outcomes in acute coronary syndrome
Är det så även i Sverige att en inte oväsentlig andel av patienterna som vore betjänta av det inte får ett 12-avlednings-EKG avläst prehospitalt? Läs gärna dagens intressanta studie och reflektera själv!
Prehospital 12-lead ECG and outcomes in acute coronary syndrome.Sammanfattning genererad av AI:Registerbaserad, länkad kohortstudie (England/Wales 2010–2017) med 330
713 EMS-transporterade ACS-patienter undersökte anvöndning av prehospitalt 12-avlednings-EKG. Andelen med PHECG kade 74,2% till 85,0%. PHECG var associerat med lögre 30-dagars- och 1-rsdödlighet samt högre sannolikhet för reperfusion vid STEMI.– PHECG registrerades hos 79,7% och kade ver tid, men 15% fick det fortfarande inte 2017.
– PHECG var associerat med lgre mortalitet vid 30 dagar (justerad OR 0,77) och 1 r (OR 0,69).
– Vid STEMI var PHECG kopplat till mer reperfusion (84,5% vs 54,7%; justerad OR 4,37).Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Temporal trends and prognostic impact of pre-hospital delay in ST-elevation myocardial infarction—20-year observational study from the SWEDEHEART registry
Idag har jag läst en nypublicerad studie baserat på SWEDEHEART-registret, som undersökt vilken effekt prehospital tid/fördröjning har på prognosen vid STEMI. Jag hinner inte skriva någon lång text, men resultatet är hyfsat väntat och intressant; risken för mortalitet inom 14 dagar ökade med 2% per timmes fördröjning, och för 1- och 5-årsmortalitet var siffran 1%. Tidstrender var svåra att analysera, eftersom olika behandlingsstrategier (trombolys resp. PCI) medfört helt olika fokus kring transport till sjukhus vs. behandling. Ett fynd jag dock vill lyfta som intressant är att i subgruppsanalys så visade sig kvinnor, personer > 70 år samt diabetespatienter ha längre prehospitala tider (+25-30 min) än övriga. Liknande fynd finns ju i andra sammanhang, där t.ex. äldre har längre prehospitala tider generellt i min egen forskning, och utifrån att grupperna kan anses utsatta känns det viktigt att fundera över bakgrunderna kring detta och på vilket sätt det påverkar. Enbart tidsaspekten i detta skulle ju kunna innebära en ca 1%-ig ökning av mortaliteten, utifrån studiens fynd, men det skulle förvisso också – antar jag – kunna vara en förklarande faktor där de längre tiderna hos patienter med ökad risk för mortalitet är en av orsakerna bakom sambandet…?
Temporal trends and prognostic impact of pre-hospital delay in ST-elevation myocardial infarction—20-year observational study from the SWEDEHEART registry. European Heart Journal: Acute Cardiovascular Care 2025;15(6):432-442. doi:10.1093/ehjacc/zuaf165Sammanfattning genererad av AI:Registerbaserad kohortstudie i SWEDEHEART 1998–2017 med 89 155 STEMI-patienter. Längre prehospital fördröjning var oberoende kopplad till högre mortalitet på 14 dagar, 1 år och 5 år (≈2% högre risk per timme för 14-dagarsdöd). Ingen tydlig minskning över 20 år; fördröjningen ökade under fibrinolys-eran men minskade under PPCI-eran. Kvinnor, äldre och diabetiker hade längre fördröjning.
– Ökad prehospital fördröjning var associerad med högre kort- och långsiktig mortalitet.
– Prehospital fördröjning visade ingen tydligt fallande trend 1998–2017; kurvan var puckelformad.
– Fördröjningen ökade 1998–2004 men minskade 2005–2017 (PPCI-era).
– Kvinnor, ≥70 år och diabetespatienter hade konsekvent 25–30 min längre fördröjning.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
AI-enhanced ECG for acute coronary syndrome triage: A state-of-the-art review
Jag har inte fått något hårt slag i huvudet även om man kan tro det, här kommer nämligen ännu en uppdatering kring AI i enlighet med gårdagens tema 🙂 Dagens studie är en review kring AI-baserad prehospital EKG-tolkning, och hur denna kan användas för att aktivera PCI-flöde samt utesluta akut hjärtinfarkt (det senare i kombination med högkänsligt troponin). Jag skriver ingen lång text om resultatet idag, men summan är iallafall att författarna ser AI-tolkning av EKG som en lämplig second opinion i klinisk verksamhet gällande inklusion till koronarangiografi samt för uteslutande av akut hjärtinfarkt – det senare om det kombineras med högkänsligt troponin för att uppnå tillräcklig sensitivitet (>99%). AI-tolkning av EKG bör dock enligt författarna även fortsatt ses som ett verktyg under utveckling, och stora randomiserade studier behövs för att säkerställa att sensitiviteten är tillräcklig i stora och heterogena populationer.
AI-enhanced ECG for acute coronary syndrome triage: A state-of-the-art review. Cardiovascular Revascularization Medicine 2026. doi:10.1016/j.carrev.2026.06.015Sammanfattning genererad av AI:Översikten sammanfattar ny evidens för AI-förstärkt EKG vid triage av akut koronart syndrom. Den betonar skillnaden mellan att upptäcka akut kranskärlsocklusion (OMI) för snabb kateterlabbaktivering och att utesluta akut hjärtinfarkt, vilket kräver seriella högkänsliga troponiner. AI-EKG kan öka sensitiviteten för OMI och minska falsklarm, samt fungera som ”second opinion” med viktiga implementeringsrisker.
– AI-EKG kan förbättra detektion av OMI jämfört med standardtriage och minska falska kateterlabbaktiveringar.
– EKG ensamt kan inte utesluta akut MI; AI kan vara ett stöd ihop med hs-troponin och riskskattning.
– Föreslår ett ”Second Opinion”-upplägg där AI är beslutsstöd till klinikern.
– Implementering kräver hantering av bias, alert fatigue, dokumentation och risk för ökad digital ojämlikhet.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Artificial intelligence in prehospital assessment of acute coronary syndrome: a scoping review
Mängden forskning om olika AI-tillämpningar har vuxit enormt de senaste åren, och olika artiklar på AI-temat är ständigt återkommande i mina sökningar. Dock har jag hittills i hög grad duckat dem (utöver ett undantag den 8 maj), då jag faktiskt sällan finner dem riktigt intressanta. Ofta handlar det om väldigt spetsiga use case, eller så ligger forskningen för långt från att kunna tillämpas kliniskt för att bli intressant för mig. I dagens artikel har författarna gjort en scoping review kring användningen av AI vid vård av patienter med misstänkt akut koronart syndrom (AKS), och det känns som att det kan ha framtiden för sig. Det första man tänker på då är väl ändå AI-stöd vid EKG-tolkning, och mycket riktigt är det ett av områdena som berörs i artikeln. Som det verkar finns god potential att låta AI tolka eller stötta i tolkningen av 12-avlednings-EKG med lika bra eller bättre prestanda som en mänsklig kliniker. Även i riskstratifiering för olika outcomes och diagnostik där inte bara EKG inkluderades visade AI potential.
Jag väljer att ta med denna studien eftersom jag bedömer att detta faktiskt är ett område där AI inom relativt snar framtid kan – och förmodligen bör – implementeras i ambulanssjukvården. Många apparater ger ju redan en bedömning av EKG till exempel, och att få denna bedömning gjord med bättre precision och lärande av AI låter väl högst rimligt. Som så ofta med AI återstår ju dock frågor och inte minst då: Vem ska ta ansvar för AI:s bedömning? Sånt här behöver klaras ut, men jag tror personligen att ambulanssjukvården med sin komplexitet, tidspress och risk för kognitiv overload har mycket att vinna på den nya tekniken i exempelvis sån här diagnostik, men också exempelvis som stöd i journalen… Varför skulle inte AI kunna föreslå undersökningar man missat, att man glömt utvärdera sin smärtlindring, tänkbara farliga diagnoser, osv. utifrån det man matat in? Löser vi ansvars och sekretessfrågor så erbjuder tekniken sannolikt mycket som kan gynna utfallet för våra patienter.
Artificial intelligence in prehospital assessment of acute coronary syndrome: a scoping review. BMC Emergency Medicine 2026. doi:10.1186/s12873-026-01636-2Sammanfattning genererad av AI:Scoping review som kartlade evidens för AI i prehospital bedömning av misstänkt akut koronart syndrom. Totalt 19 studier (3193709 patienter) visade lovande diagnostisk prestanda, särskilt EKG-baserad deep learning och multimodala modeller (AUC ca 0,81–0,99). Riskprediktion var mer varierande (AUC ca 0,71–0,95). Metodbegränsningar gör att prospektiva, multicenterstudier behövs innan klinisk implementering.
– EKG-baserade AI-modeller och multimodala lösningar presterade ofta högt för ACS-diagnostik.
– AI kan minska diagnostisk variation och förbättra triageeffektivitet i vissa miljöer.
– Riskstratifiering och beslutsstöd (t.ex. chock, revaskularisering) är växande tillämpningar.
– Nuvarande evidens begränsas av metodik; standardiserade, prospektiva multicenterstudier efterfrågas.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Evaluation of Pre-hospital Point of Care Troponin Testing
Idag kör vi ett kliv bort från de vanliga tidskriftsartiklarna publicerade i tidsskrifter med peer review. Istället blir det en utvärderingsrapport från ett projekt i Manchester som utgör del av något de kallar Advanced Diagnostics Accelerator Programme. Projektet som utvärderas syftade till att utvärdera implementering och tänkbar impact av prehospital point-of-care-testning av högkänsligt troponin (POCTT), vilket ju är ett ämne som omskrivits på prehospital tidigare kring en review-studie.
I projektet användes testning av högkänsligt troponin i den prehospitala fasen som del i ett riskstratifieringsverktyg som kallas T-MACS. Vill man sätta sig in i T-MACS så kan man ex.vis hitta en kalkylator för T-MACS-score här. I den tidigare publicerade review:n återfanns inga studier med T-MACS, eftersom det saknades sådana där scoringen – inklusive troponin – utfördes av ambulanspersonal. Men nu tycks det alltså vara gjort, dock ej i syfte att validera scoringen prehospital alltså, utan mer ur implementeringsperspektiv…
Fynden i studien var iallafall att det var genomförbart att använda POCTT prehospitalt. Fall där testning användes tog i genomsnitt 9 minuter längre tid på hämtplatsen än motsvarande händelser utan testning. I den senare delen av studien gav 86% av testerna valida resultat, att jämföra med en något lägre siffra tidigare under testperioden. Författarna uppger att drygt 46.000 patienter söker för bröstsmärta i deras område varje år, och beräknar att om de olika gruppernas proportioner från studien projiceras på hela den populationen så skulle drygt 29.000 patienter kunna få en mer ändamålsenlig väg in i vården med POCTT och nästan 14.000, d.v.s. 30%, kvarstanna på hämtplats.
Jag tänker att det finns flera intressanta delar att vidare beforska här. En multi-centerstudie kring implementering i fler olika kontexter? En studie på sensistivitet och specificitet i den prehospitala kontexten? Framförallt är man nyfiken på falskt negativa, patienter som riskerar få försämrad/felaktig behandling. Sen vore som alltid patientperspektiv intressant. Oavsett vad, jag tycker det är en spännande rapport och det här är något jag verkligen förväntar mig på bredden i den prehospitala vården inom inte alltför lång tid. Med bröstsmärta som vanligaste sökorsak finns ju enorma vinster i mer ändamålsenlig vård för patienten och minskade belastning på akutsjukvården.
Evaluation of Pre-hospital Point of Care Troponin Testing. amber – ambulance research repository 2026. doi:20.500.12417/2162Sammanfattning genererad av AI:Projektet utvärderade införande och möjlig påverkan av prehospital point-of-care-troponintestning för patienter med bröstsmärta i tre ambulansstationer i Greater Manchester (juli 2024–dec 2025). 74 paramedicinare testade 638 patienter med kapillärprov och använde T‑MACS-kalkylator. Insatserna gav i snitt 9 min längre tid på plats, men 86% giltiga prov i senare fas; många skulle kunna undvika ED-transport.
– Mixed methods: register-/journaldata för statistik, flödes- och kostnadsanalys samt kvalitativ återkoppling.
– Prehospital troponin + T‑MACS gav längre tid på skadeplats (≈9 min) jämfört med liknande larm.
– Andelen giltiga testresultat nådde 86% i senare pilotfas; vanliga fel var provtagning och intern QC.
– Analysen uppskattar att många bröstsmärtepatienter kan få ändrad vårdväg och att en stor andel kan undvika transport.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
A ‘Target Trial Emulation’ of Prehospital Sublingual Nitroglycerin Administration for Suspected Acute Coronary Syndrome
Dagens studie handlar om prehospital administration av nitroglycerin s.l. till patienter med misstänkt AKS (men ej begränsat till STEMI). Författarna använde registerdata och inkluderade 70.890 patienter, med en fördelning nära 50/50 till nitroglycering eller icke nitroglycerin. Grundkriteriet för inklusion var administration av ASA, och tiden för denna administration användes också som en slags ”nolltid” i studien. De jämförde grupperna mot ett sammansatt utfallsmått bestående av HLR post nitro-administration, elkonvertering, defibrillering, administration av antiarrytmika eller transkutan pacing vid definierade tider efter nolltiden baserat på 50:e, 75:e och 90:e percentilen för uppföljningstid, vilket utföll som efter 17 minuter, 25 minuter och 35 minuter (uppföljningstiden definierades, enkelt uttryck, som avslutningen på ambulanssjukvården vid överlämning till annan enhet eller vårdare, alternativt att studiens huvudutfall inföll). Jaja, detta blev en krånglig beskrivning – förmodligen blir det tydligare vid läsning av studien, vilket jag såklart rekommenderar.
Det mest intressanta är väl resultatet, som indikerade att nitro-administration inte var associerat med prevalensen av det primära utfallet, d.v.s. nitro tycktes inte påverka förekomsten av arytmier. Detta går i strid med tidigare studier bl.a. på djur, där nitro i en motsvarande population varit signifikant effektivt mot arytmier. Resultatet utforskar ju inte den smärtlindrande effekten av nitro hos patienterna, men antyder alltså att nitro kanske inte är en stark faktor i arytmiförebyggande syfte. Effekten var större, men fortfarande inte signifikant, hos STEMI-patienter och författarna skriver i sin diskussion att de ämnar utforska denna patientgrupp ytterligare. Det låter klokt, och med tanke på den utbredda användningen av nitro prehospitalt vore det väl dessutom hög tid med en större, randomiserad studie? Jag tänker att innevarande studie innehåller en hel del osäkerheter då man dels exkluderar många patienter genom olika kriterier, men man inkluderar även patienter på ett ganska brett spektrum som kan lida av många olika tillstånd. Studien tar inte heller hänsyn till effekter bortom ambulanssjukvårdens tid med patienten, exempelvis skulle ju arytmihämmande effekter kunna vara större om man tog i beaktande början av den intrahospitala akutsjukvården…
A ‘Target Trial Emulation’ of Prehospital Sublingual Nitroglycerin Administration for Suspected Acute Coronary Syndrome. Prehospital Emergency Care 2026:1-7. doi:10.1080/10903127.2026.2645131Sammanfattning genererad av AI:I en nationell EMS-databas (ESO 2023) studerades 70 890 patienter >50 år med misstänkt ACS som fått ASA; nitroglycerin definierades som given inom 10 min efter ASA. Med target trial-emulering (clone-censor weighting) sågs ingen signifikant minskning av ett sällsynt sammansatt prehospitalt utfall (bl.a. HLR/defibrillering/pacing) vid 17–35 min, varken totalt eller vid misstänkt STEMI.
– Nitroglycerin i samband med misstänkt ACS gav ingen mätbar reduktion av akuta prehospitala händelser i denna analys.
– Utfallet var mycket ovanligt (0,2%), vilket begränsar statistisk styrka och precision.
– Observationsdata med target trial-emulering användes för att minska confounding och immortal time bias.
– Resultaten gällde en selekterad grupp (bl.a. SBP >120, SpO2 >90, >50 år) som fått ASA av EMS.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Alfentanil for Pain Relief in a Swedish Emergency Medical Service – An Eleven-Year Follow-up on Safety and Effect
Jag satt i ett trevligt möte denna morgon och påmindes om en artikel jag läst tidigare, men som jag kände att jag behövde läsa om. Sagt och gjort så blev det idag Wennberg med fleras studie där de följer upp den prehospitala användningen av intravenös alfentanil (rapifen) i en region mellan åren 2011-2022. Fokus låg på smärtlindrande effekt och adverse events (AE) samt serious adverse events (SAE).
Resultatet är ganska upplyftande:
- 17.796 patienter inkluderades. I genomsnitt (och median för den delen) fick de 0.7 mg alfentanil. En majoritet (58.7%) var kvinnor och genomsnittlig tid på vårdmötet var 51 minuter.
- Vanligast var alfentanil-användning till patienter med ESS-koder för buksmärta, skada ben, ryggsmärta, skada arm/axel, bröstkorgsskada, bröstsmärta och extremitetssmärta.
- Skillnad i NRS före resp. efter alfentanil var -4.1±2.6.
- AE förekom i 2.5% av fallen. Det fanns ingen koppling mellan AE och dos, kombination med morfin/midazolam, kön, ålder, NRS-skillnad eller prehospital tid.
- SAE förekom i 0.01% av fallen (n=25). 20 av dessa fick naloxon, 11 manuell ventilation och fyra HLR. Alla återhämtade sig utom en patient. På denne avslutades HLR efter samråd med läkare.
Författarna drar slutsatsen att alfentanil torde kunna anses säkert och effektivt att använda i en prehospital kontext, när snabb smärtlindring behövs. Det får man väl instämma i, och inte minst tänker jag att ”snabb” här är ett nyckelord som vi i ambulanssjukvården borde fundera över. För er som läst mina tidigare reflektioner ex.vis kring PreMeFen-studien i Norge (se bakåt i kategorin Smärta) så är jag lite bedrövad att det hinner gå så pass lång tid i det prehospitala vårdmötet innan vi lyckas ge våra patienter effektiv smärtlindring. Midazolam var på tapeten då, men kanske är även alfentanil något vi borde fundera mer över som en av flera komponenter i verktygslådan, trots att detta kräver iv infart (iaf om man vill kunna motivera sig med ovanstående studies resultat). Jag vet att vissa ambulansverksamheter använder det, men långt ifrån alla – däribland den jag själv arbetar i.
Alfentanil for Pain Relief in a Swedish Emergency Medical Service – An Eleven-Year Follow-up on Safety and Effect. Prehospital Emergency Care 2024;29(2):188-193. doi:10.1080/10903127.2024.2363509Sammanfattning genererad av AI:Retrospektiv observationsstudie av intravenös alfentanil given av ambulanssjuksköterskor i svensk prehospital vård 2011–2022. Totalt behandlades 17796 patienter. Biverkningar förekom hos 2,5% och allvarliga biverkningar i 25 fall (0,01%). Bland 5970 med fullstöndig VAS sj0nk medianen frn 8 till 4, med medelreduktion -4,1. Resultaten talar fr god effekt och hg sökerhet vid frsiktig anvöndning.
– Stor kohort ver 11 r med 17796 alfentanilbehandlingar i ambulanssjukv rd.
– L g frekvens av biverkningar (2,5%) och mycket f allvarliga hndelser (0,01%).
– Kliniskt tydlig smrtlindring hos patienter med full VAS-dokumentation (median 8 4).
– St d f r alfentanil som alternativ f r akut smrta prehospitalt.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).