Prehospital vård är en verksamhet där oerhört många beslut ibland måste fattas på kort tid, baserat på bristande information och ibland kanske nästan utanför yrkesutövarens kompetensområde. Rent generellt vet vi att fel vid bedömning är en av de vanligaste felhändelserna, och kognitiva fel (=ung. systematiska tankefällor, fel i hur vi tänker) en av de absolut vanligaste orsakerna bakom felen. I denna scoping review har författarna sökt studier på kognitiva bias specifikt inom prehospital vård. Tyvärr fann de endast två prehospitala studier på området, vilket ter sig som rena inbjudningskortet till den kollega som kanske funderar på doktorandstudier. Författarna inkluderade dock också icke prehospitala studier rörande den kritiskt sjuke patienten och resultatet blir ändå ganska intressant som ett underlag för de studier som skulle behöva komma. Här diskuteras bristen på ”unbiased feedback” som en bidragande faktor till kognitiva bias (koppla gärna till nya kollegors behov av strukturerad feedback i artikeln av Hörberg m.fl. i måndags) och som skyddsfaktorer omnämns bland annat organisationskultur, inklusive bland annat aktiv reflektion i grupp, som jag själv upplever djupt meningsfullt och därför gärna lyfter. 🙂 Men bottom line på denna blir: Mer forskning behövs!
Tagg: Kliniskt beslutsfattande
-
Cognitive biases in clinical decision-making in prehospital critical care; a scoping review
Cognitive biases in clinical decision-making in prehospital critical care; a scoping review. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;33(1). doi:10.1186/s13049-025-01415-1Sammanfattning genererad av AI:Scoping review som kartlade evidens om kognitiva bias vid kliniskt beslutsfattande i prehospital och sjukhusbaserad intensiv/akut kritisk vård. Av 500 identifierade artiklar inkluderades 16, varav endast 2 enbart prehospitalt. Totalt hittades 28 bias; vanligast var anchoring, framing, availability, confirmation, överkonfidens, premature closure och omission. Bidragande faktorer var brist på obiaserad feedback, sociala beteenden/trosföreställningar och tidspress. Föreslagen mitigering: feedback/uppföljning, kultur,2
– Endast två studier fokuserade exklusivt på prehospital kritisk vård – tydlig forskningslucka.
– 28 unika kognitiva bias identifierades; flera återkom ofta (t.ex. ankare/anchoring och availability).
– Faktorer kopplade till bias grupperades i feedbackbrist, sociala mekanismer och tidspress.
– Föreslagna åtgärder: bättre feedback/uppföljning, stödjande organisationskultur samt utbildning/träning.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Description of patients presenting with mental illness in emergency medical services: a retrospective observational study
När vi ändå är inne på svenska studier så är det väl lika bra att vi kör en till, också publicerad under 2025?! Patienter med psykiatriska symtom i ambulanssjukvården är ju på många sätt högaktuellt. Här finns enorma kunskapsluckor, så denna studie av Natalie Bergman m.fl. känns oerhört angelägen. De fann att var tjugonde patient sökte för psykisk sjukdom, och många av dem (fyra av tio) var fler- eller mångsökare. Suicidhot/-försök och intoxikationer var vanligast. Många jobb hade hög prioritet ut till patient, men få in till sjukhus – om patienten alls transporterades. Fyra av tio kvarstannade nämligen på hämtplatsen. En slutsats författarna drar är att triagesystemet inte var väl anpassat för psykiatriska sökorsaker.
Jag tänker att vi helt klart behöver relevanta triagesystem, och dessa behöver kombineras med relevanta styrningar och avlämningsplatser. Att hänvisa psykiatriska åkommor till somatisk akutmottagning torde inte vara särskilt mycket bättre än att köra traumapatienter till medicinjouren, eller..? Här finns ett skriande behov av mer forskning om hur vi faktiskt utformar vården bäst för patienterna!
Description of patients presenting with mental illness in emergency medical services: a retrospective observational study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;33(1). doi:10.1186/s13049-025-01453-9Sammanfattning genererad av AI:Retrospektiv observationsstudie av 1 304 EMS-bedömningar 2023 av personer >13 år med symtom på psykisk ohälsa. Fler kvinnor än män, medianålder 39 år. Initial prioritet var ofta 1–2 men sänktes efter bedömning och många transporterades inte. Vanligast var suicidhot/-försök och intoxikation (oftast inlagd). Många saknade triagefärg och få lades in, vilket tyder på svårigheter att styra till rätt vårdnivå.
– 1 304 EMS-kontakter för psykisk ohälsa; fler kvinnor och relativt ung medianålder (39 år).
– Prioritet ändrades ofta ned efter bedömning och många fick ingen transport/”ingen prioritet”.
– Suicidrelaterade ärenden och intoxikation dominerade; intoxikation gav oftare sjukhusvård.
– 40,4% saknade triagefärg, vilket kan signalera brister i triagering/remittering.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2). -
Decision‐Making for Older Patients in Acute Prehospital Situations: A Scoping Review
En majoritet av de prehospitala patienterna är äldre, ofta multi-sjuka och inte sällan med nedsatt kognitiv funktion. Runt dessa personer finns i vardagen både närstående och omvårdnadspersonal, som känner den äldre personen på ett sätt som vi i den prehositala vården aldrig kan göra. Men, hur använder vi oss av patientens egen vilja och beslutsförmåga samt de övriga personernas kunskaper när vi fattar viktiga beslut kring patienten? Sterner m.fl. har utforskat saken i en färsk svensk studie. De diskuterar bland annat hur hierarki och organisatoriska begränsningar riskerar leda till att både den äldre patienten och personal med lägre formell kompetens men högre kunskap om människan som besluten berör i alltför hög grad utestängs från beslutsprocessen. En mycket angelägen studie, inte minst taget i beaktande hur stor andel av våra patienter detta berör och hur viktig den underliggande etiska problematiken är.
Decision‐Making for Older Patients in Acute Prehospital Situations: A Scoping Review. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2025;39(4). doi:10.1111/scs.70148Sammanfattning genererad av AI:Scoping review (26 studier, 2000–2024) om beslutsfattande med äldre i akuta prehospitala situationer. Processen beskrivs som villkorad och bygger på samarbete mellan patient, närstående och vårdpersonal, men beslut tas ofta främst av professionen. Hinder var hierarki, rädsla för repressalier och osäker risk–nytta. Stödjande faktorer var relevant kompetens, resurser och vissa symtom/tecken. Efterlyser mer strukturerat arbetssätt inkl. bedömning av beslutsförmåga och familjeperspektiv.
– Beslutsfattande i prehospital akutsjukvård med äldre är ett villkorat samspel, men blir ofta professionstyrt.
– Hierarkier, rädsla för repressalier och osäker risk–nytta försvårar delat beslutsfattande.
– Kompetens anpassad till situationen samt organisatoriska resurser kan underlätta processen.
– Behov av strukturerad rutin för att bedöma beslutsförmåga och inkludera närstående/personer som känner patienten.Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).