Dagens artikel är på arbetsmiljötema och är en systematisk review kring utbrändhet, stress och ”moral injury” (direktöversätter det hädanefter till moralisk skada) bland kliniker verksamma i ambulanssjukvården. Författarna har begränsat de inkluderade studierna (vilket är ett ganska stort antal) till att röra high income countries, för att öka överförbarheten till USA som kontext. Resultatet som presenteras är omfattande och jag skulle säga att det helst bör läsas i fulltext, men sammanfattningsvis är förekomsten av både utbrändhet och stress, både generellt och efter ”critical indicidents”, heterogen mellan studier men ter sig högre än hos befolkningen i stort. Förekomsten av moralisk skada var måttlig det vardagliga arbetet.
Författarna analyserar fynden i förhållande till hur man vet att utbrändhet och stress påverkar bland annat nöjdheten med arbetet, personalomsättning och frånvaro – samt inte minst empati och förmågan att göra ett bra jobb för patienten. De resonerar vidare om att deras fynd bör omtolkas från att ses som ”kostnaden för att vårda” till att ses som arbetsmiljö- och säkerhetsrisker som kräver evidensbaserade interventioner för att minimeras. Även om resultaten som sagt är heterogena och kan förväntas variera mellan kontexter så tänker jag att det är en påminnelse om att ambulanssjukvården är ett annorlunda arbete med förhållandevis höga risker, inte bara för fysiska skador av trafik eller hot- och våld, utan även för negativa psykologiska och stressrelaterade arbetsmiljöfaktorer.