Perfekt läsning under parasollet – eller på jobbet – dessa varma sommardagar. Passa gärna även på att repetera handläggningen vid drunkning, t.ex. med kursböckerna för A-HLR vuxen/barn.
Perfekt läsning under parasollet – eller på jobbet – dessa varma sommardagar. Passa gärna även på att repetera handläggningen vid drunkning, t.ex. med kursböckerna för A-HLR vuxen/barn.
Nationell registerbaserad kohortstudie av drunkningstillbud i Danmark 2016–2023, identifierade via prehospitala journaler och manuell validering. Av 1483 med 30-dagarsuppföljning var 711 icke-fatala och 722 fatala. Lägre 30-dagarsöverlevnad sågs vid ålder ≥18 år, ej bevittnad händelse och nedsänkning >5 min samt vid drunkning i naturvatten, hamnar och privata miljöer jämfört med offentliga pooler.
– 1664 fall identifierades; 1483 hade komplett 30-dagarsuppföljning (711 icke-fatala, 722 fatala).
– Incidensen av icke-fatal drunkning minskade över tid, medan fatal incidens var relativt oförändrad.
– Starkast kopplade till lägre överlevnad: vuxen ålder, obevittnat tillbud och submersion >5 min.
– Överlevnaden varierade med plats: sämre i naturvatten, hamnar och privata platser än i offentliga pooler.
Dagens studie-karamell kommer från den franska medelhavskusten. Det var första gången jag såg sol, olivträd och croisetten i Cannes framför mig när jag läste en vetenskaplig studie. I studien har författarna analyserat drunkningsfall i Var, ett område med nio olika sjukhus, mellan januari 2019 och oktober 2022. Syftet var att beskriva klinisk karaktäristika, prehospital hantering och outcomes i patientgruppen, samt identifiera faktorer som var associerade med intensivvård.
296 patienter inkluderades i studien, med en medianålder av 69 ±17 år. De flesta drunkningarna inträffade under sommartid (80.4%), på eftermiddagarna (kl 13-19, 58.8%) och vid stränder (81.4%). Här är några av fynden:
Jag tänker att studien tillför en del intressant, även om det redan finns en del generell kunskap om karaktäristika hos drunkningsoffer. Till att börja med så har endast en mindre del av patienterna hjärtstopp, vilket är intressant utifrån att vi oftast pratar om drunkningspatienterna som har hjärtstopp. Det är också väldigt tydligt att respirationen är huvudproblem i gruppen. Författarna diskuterar hur Szpilman grad 4 (vilket innebär akut lungödem och hypotension/shock) är ovanligt, vilket satt i ett större sammanhang jag nog tolkar som att cirkulatorisk svikt hos drunkningspatienter är ovanlig om den inte är sekundär till respiratorisk kollaps. Att längre nedsänkning i vatten var förknippat med mer intensivvård är ju inte heller särskilt förvånande, utan understryker bara de förödande effekterna av förlängd asfyxi med påföljande hypoxi osv. En grej i studien värd att nämna som förvånade mig var de långa prehospitala tiderna; i median 83 minuter (IQR 60-109), och där tiderna relativt konsekvent ökade ju högre upp i Spilzman-skalan man kom (dvs. högre allvarlighetsgrad = längre prehospital tid). Författarna nämner dock i diskussionen att många av incidenterna skedde på otillgängliga stränder, med långa framkörningstider osv.
Ska man ta med sig resultaten till svensk kontext så finns en del att tänka på. Förutom uppenbara skillnader i vårdsystem etc så får man beakta att 65.6% av fallen skedde i områden övervakade av livräddare, vilket ju är en mycket sällsynt företeelse i Sverige. Vidare så kan vattentemperaturerna förväntas vara annorlunda, vilket kan ge andra förutsättningar för patienter i våra trakter, inte minst hos den mindre andel som har hjärtstopp. Men, summa summarum tycker jag att studien tillförde en del intressanta pusselbitar för mig, för att förstå denna patientgrupp och hanteringen lite bättre!
Retrospektiv multicenterkohort i fransk kustregion (SAMU 83) med 296 vuxna drunkningstillbud 2019–2022. 78% lades in, 44% på IVA; 9% dog prehospitalt. Under vårdtiden behövde 80% av inlagda respiratoriskt stöd. Faktorer associerade med IVA-inläggning var nedsatt medvetande, Szpilmangrad ≥3 och immersion ≥1 minut. Resultaten kan stödja triage men kräver prospektiv validering.
– Hög vårdtyngd: 44% IVA-inläggning och 80% respiratoriskt stöd bland inlagda.
– Nedsatt medvetande ökade sannolikheten för IVA-inläggning (OR 4,4).
– Szpilmangrad ≥3 var starkt kopplad till IVA-inläggning (OR 29,9).
– Immersion ≥1 minut associerades med IVA-inläggning (OR 9,0).