Design: Tvärsnittsstudie

  • Disparities in direct access to acute geriatric care – an observational analysis of geographic variations of ambulance conveyance

    Varierar benägenheten att direkthänvisa patienter till geriatrisk avdelning beroende på geografiska områden/sjukhusområden? Denna fråga ställde sig författarna till dagens studie utifrån Stockholms geografi och vårdplatstillgång. Det visade sig att andelen direktinläggningar, som var 7% över hela området, varierade mellan 4 och 21%. Närhet till en geriatrisk enhet och större tillgång på platser var förknippade med minskad variation, och om jag förstår saken rätt var även ägarskapet (privat eller offentligt) till den geriatriska enheten en faktor. Oavsett så konstaterar författarna att inget av detta förklarar hela skillnaden.

    Jag tycker studien är intressant då den ger en bild av faktorer som kan påverka valet av transportdestination, men jag känner också att den litegrann lämnar mig med obesvarade frågor kring vad som förklarar resten av skillnaderna… Är det nån slags behandlingstradition? Olika grad av anpassning till nya arbetssätt? Eller finns det faktiska och mer praktiska faktorer som spelar in? Hade gärna vetat mer om detta, och misstänker att det kan bli ett föremål för kommande studier förhoppningsvis.

    Varg, S.; Vicente, V.; Hagman, M.; Johansson, N.; Lindgren, P.; Heintz, E.; Rehnberg, C. Disparities in direct access to acute geriatric care – an observational analysis of geographic variations of ambulance conveyance. BMC Geriatrics 2026;26(1). doi:10.1186/s12877-026-08370-1
  • Paramedic Perspectives on Managing Agitation in Older Adults: A Descriptive Mixed-Methods Cross-Sectional Survey in Alberta, Canada

    Idag en lite intressant studie från Kanada som berör agitation hos äldre. Anledningen att jag finner den intressant rä att den diskuterar olika ”restraints”, typ fysisk fasthållning, som lösning på problemet – vilket enligt deltagarna i studien upplevdes vanligt. Detta är ju något som vi inte i någon högre grad ägnar oss åt i Sverige då lagen inte riktigt tillåter detta, men i enstaka fall kan jag ju uppleva att man hamnar i situationer där det faktiskt blir en fråga. Jag är med detta sagt lite fascinerad av att det låter som en så vanlig fråga för ambulanspersonalen i studien, och för mig var det intressant läsning utifrån detta, då jag tänker att det återspeglar olika kulturer, juridiska spelrum, osv. Jag vill inte verka dömande när jag skriver detta, för i studien framkommer ju också hur ambulanspersonalen reflekterar över hur de är otillräckligt utbildade för ändamålet, reflektion kring risker för fysisk och i ännu högre grad moralisk skada, osv. Det är bra ibland med andra perspektiv, helt enkelt, och det tycker jag denna studie gav…

    Shah, F. I.; Lee, R.; Reich, K.; Crowder, K.; VandenBerg, S.; Schonnop, R.; Ismail, Z.; Lang, E.; Holroyd-Leduc, J.; Lee, J. S.; McGillivray, M.; McLane, P.; Silvius, J. L.; Ewa, V.; Bakal, J.; Seitz, D. P.; Watt, J. A.; Hoben, M.; Blanchard, I. E.; Goodarzi, Z. Paramedic Perspectives on Managing Agitation in Older Adults: A Descriptive Mixed-Methods Cross-Sectional Survey in Alberta, Canada. The Journal of Emergency Medicine 2026;87:14-30. doi:10.1016/j.jemermed.2026.04.022
  • How to Define a Frequent Caller to the Prehospital Emergency Medical Services? Literature-Based vs. Data-Driven Approach

    Mångringare till ambulanssjukvården har berörts vid ett antal tillfällen tidigare här på prehospitalt. Dagens studie är en registerstudie som jag upplever ganska komplex och rörig att ta till sig, men som diskuterar den intressanta frågan om hur begreppet mångringare (”frequent caller”) ska definieras. Författarnas fann att olika definitioner fångar upp olika grupper, vilket gör det väsentligt att hitta en enad definition. Inte minst blir detta viktigt eftersom mångringarna utgjorde en liten grupp men som stod för en stor andel larmsamtal, och forskning på gruppen underlättas av konsensus kring en definition. I aktuell studie föreslås att definitionen topp 1% av inringarna används. Jag tycker mig ha sett definitionsfrågan återkomma några gånger nu, och frågan blir ju: Hur tar vi steget mot att enas mot en internationell definition? Kan det vara något för organisationen EMS Europe att ta tag i, exempelvis?

    Kjærgaard, M.; Valås Harring, A. K.; Gehrt, T. B. How to Define a Frequent Caller to the Prehospital Emergency Medical Services? Literature-Based vs. Data-Driven Approach. Prehospital Emergency Care 2025;30(4):474-483. doi:10.1080/10903127.2025.2517863
  • A multinational cross-sectional survey on the use of AI-based voice assistance systems in emergency medical services

    AI är ju på tapeten, men som jag tidigare skrivit här på prehospitalt upplever jag mycket av AI-forskningen inom den prehospitala vården ganska omogen och jag har varit tämligen selektiv med att skriva om sådana artiklar. Jag vet egentligen inte om dagens artikel har någon högre mognadsgrad, men det var ett tag sedan jag läste något AI-relaterat och denna fångade mitt intresse. Den handlar om behov, acceptans och hinder för AI-baserade röstassistenter i ambulanssjukvården och berör exempelvis vad man skulle vilja använda en sådan till, vad som är viktigt och vad som skulle kunna bli problem. Ingen kioskvältare, men ja, ändå ganska intressant…

    Möllenhoff, C.; Uleberg, O.; Bender, M.; Neumuth, T.; Rockstroh, M. A multinational cross-sectional survey on the use of AI-based voice assistance systems in emergency medical services. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2026. doi:10.1186/s13049-026-01695-1
  • Cross-sectional study of workplace violence prevention training among emergency medical services personnel and students

    Om en vecka från imorgon är det ett år sedan vi förlorade Helena, så även om det av och till blir mycket hot- och våld här så fortsätter jag på det temat en dag till med gott samvete. Idag en studie där finsk ambulanspersonal (samt -studenter) fått svara på vilken träning de fått i att hantera hot- och våld. Det tycks som att välstrukturerad träning finns, men att den ändå är otillräcklig i omfattning samt heterogen. Hur skulle motsvarande resultat sett ut i Sverige? Tål att tänkas på…

    Windahl, T.; Hämäläinen, J.; Venesoja, A. Cross-sectional study of workplace violence prevention training among emergency medical services personnel and students. BMC Emergency Medicine 2026;26(1). doi:10.1186/s12873-026-01592-x
  • Validation of NEWS2 as a triage tool for ambulance transport requests for patients assessed by healthcare professionals

    Dagens artikel blir en från grannlandet Norge, där författarna försökt validera ett NEWS2-baserat formulär för att på larmcentralen triagera patienters ambulansbehov i fall där de redan bedömts av sjukvårdspersonal. Det visade sig att högre NEWS2-score var assoicerad med högre mortalitet vid 1, 7 och 30 dagar. Jag är lite osäker på hur relevant studien är, men jag läste den och tyckte den var intressant… 🙂

    Græsli, O.; Christensen, T.; Toussaint, P. J. Validation of NEWS2 as a triage tool for ambulance transport requests for patients assessed by healthcare professionals. BMC Emergency Medicine 2026;26(1). doi:10.1186/s12873-026-01626-4
  • Psychosocial work environment and health among ambulance clinicians in northern Sweden

    Viktig svensk enkätstudie på temat psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Läs!

    Hedqvist, A.; Lindström, V.; Ericsson, C.; Aléx, J. Psychosocial work environment and health among ambulance clinicians in northern Sweden. Discover Mental Health 2026;6(1). doi:10.1007/s44192-026-00573-7
  • The Prevalence of Adverse Events After Prehospital Neuromuscular Blockade-Assisted Airway Management

    Idag en intressant studie från USA, där benägenheten att intubera prehospitala patienter fortfarande tycks väsentligt högre än i Sverige. Hos var fjärde patient som muskelrelaxerades och intuberades inträffade en avvikelse i form av antingen hypoxi, hypotension eller bradykardi inom tio minuter efter muskelrelaxering. Åtgärden är ju ovanligare här och kompetenserna annorlunda, men det vore intressant med motsvarande siffror från svensk kontext.

    Spigner, M. F.; Green, A.; Naas, C. J.; Pojar, D.; Hughes, S.; Martinek, A.; Wang, H. E. The Prevalence of Adverse Events After Prehospital Neuromuscular Blockade-Assisted Airway Management. Prehospital Emergency Care 2026:1-12. doi:10.1080/10903127.2026.2713128
  • Pre-hospital care delays in trauma-related mass casualty incidents: a comparative international survey of high-income and low- and middle-income country perspectives

    Alruqi, F.; Althobiani, M. A.; Cole, E.; Brohi, K. Pre-hospital care delays in trauma-related mass casualty incidents: a comparative international survey of high-income and low- and middle-income country perspectives. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2026. doi:10.1186/s13049-026-01664-8
  • Disparities in Pediatric Out-of-Hospital Cardiac Arrest Outcomes Relating to Race, Urbanicity, and Poverty: A Study of the NEMSIS Database

    Idag ett tema som berörts tidigare här på prehospitalt, karaktäristika för pediatriska hjärtstopp och i det här fallet utfall i relation till ras, socioekonomisk status och vilken typ av område (urbant/suburbant etc) patienten bor i. Ganska amerikanskt, men ändå lite intressant!

    Bernardin, M. E.; Schuler, P.; Arora, J.; Morales, E.; Kendrick, E.; Zoellner, D. Disparities in Pediatric Out-of-Hospital Cardiac Arrest Outcomes Relating to Race, Urbanicity, and Poverty: A Study of the NEMSIS Database. Prehospital Emergency Care 2026:1-8. doi:10.1080/10903127.2026.2695249