PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

  • Om Prehospitalt
  • Kontakt
  • 25 januari 2026
    RegisterstudieTvärsnittsstudie
    Hjärtstopp & HLR Luftväg & ventilation • #Avancerad luftväg #Endotrakeal intubation (ETI) #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Larynxmask #Supraglottisk luftväg (SGA) #Ventilation

    Advanced Airway Device Use Order During Out-of-Hospital Cardiac Arrest

    Helg och hjärtstoppsvård börjar bli tradition här. Det finns ett antal studier på avancerade luftvägsåtgärder vid hjärtstopp utanför sjukhus, men i dagens har författarna fokuserat på ordningen i vilken de används. Studien är från USA och använder data från deras National EMS Information System database, där 650.440 patienter som erhållit en avancerad luftväg vid hjärtstopp mellan 2018-2023 inkluderats. Traditionen av intubation (ETI) är ju fortfarande stark i USA och i 70.5% av fallen gjordes det första försöket att etablera avancerad luftväg med ETI, övriga 29.5% fick en supraglottisk luftväg (SGA). I 77.4% av alla fall var det första försöket lyckat, men i 22.6% av fallen misslyckades man alltså initialt. Några intressanta fakta:

    • SGA hade betydligt högre initial success rate (93%) jämfört med ETI (71%).
    • Endast i 27.7% av fallen där ETI misslyckades var den slutliga avancerade luftvägen SGA. Benägenheten att byta metod var alltså låg, trots att lyckandefrekvensen om byte till SGA skedde var 94.1% jämfört med endast 70.5% vid fortsatta försök med ETI.
    • Överlag i fall med flera försök till avancerad luftväg så fortsatte utföraren med det initiala valet av luftväg i 71.5% av fallen, oavsett om det initiala valet var SGA eller intubation.

    Ett litet frågetecken kring studiens metodik har jag, eftersom författarna vid upprepade försök alltid betraktat de tidigare försöken som felaktiga. För egen del tänker jag att det riskerar införa en bias i studiens resultat, eftersom det framförallt vid SGA kan finnas skäl att senare i förloppet göra ETI-försök, utan att SGA-sättningen för den delen ska anses misslyckad. Det kan rentav röra sig om att efter ROSC etablera en säker luftväg – precis i enlighet med hur man faktiskt föreslår i ex.vis ERC:s guidelines (där föreslås att man överväger att avvakta med ETI till efter ROSC). Oavsett så tänker jag att studiens resultat understryker de kognitiva utmaningar vi har i ambulanssjukvården att kontinuerlgt omvärdera situationer och söka de lösningar som är bäst för stunden. Re-evaluera mera, helt enkelt!

    Gage, C. B.; Kamholz, J. C.; Powell, J. R.; Nassal, M. M. J.; Wang, H. E.; Panchal, A. R. Advanced Airway Device Use Order During Out-of-Hospital Cardiac Arrest. JAMA Network Open 2026;9(1):e2553413. doi:10.1001/jamanetworkopen.2025.53413
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv tvärsnittsstudie av NEMSIS-data (USA) 2018–2023 om avancerad luftväg vid vuxen OHCA. Av 650 440 med ETI/SGA var ETI vanligast först (70,5%) men SGA hade högre förstapassframgång (93% vs 71%). Vid misslyckad första ETI fortsatte oftast med ETI (72,3%); byte till SGA förekom (27,7%) och gav högre slutlig framgång.

    – ETI användes oftast som första avancerade luftväg vid OHCA, trots lägre förstapassframgång än SGA.
    – SGA hade högre förstapassframgång (93%) än ETI (71%).
    – Efter misslyckad första insats fortsatte de flesta med samma device snarare än att byta.
    – Sekvens/byte av device (ETI→SGA) kan påverka slutlig procedurframgång och bör beaktas i protokoll/träning.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 24 januari 2026
    MetaanalysMetaanalys
    Akut kardiologi • #Akut koronart syndrom #Bröstsmärta #Patientnära analyser #Riskbedömning #Skattningsskalor #Troponin

    Prehospital risk stratification in suspected non-ST-segment elevation acute coronary syndrome with point-of-care troponin: an individual patient data meta-analysis

    Här kommer en högintressant metaanalys på ett område där jag personligen tror att mycket kommer hända de närmsta åren, med potential till mer träffsäker och bättre vård för patienterna samtidigt som akutsjukvården avlastas. Det handlar om prehospital riskbedömning av patienter med bröstsmärta, en grupp som idag i mycket hög utsträckning transporteras till akutmottagning även när den kardiella risken är låg. Studien utvärderar möjligheten att använda scoringsystem (ffa HEART och T-MACS) inklusive prehospital mätning av troponin i prehospital miljö för att kunna göra en mer träffsäker bedömning av den kardiella risken hos patienter utan ST-höjningar.

    Slutsatsen blev att i ”well-trained EMS systems” där goda uppföljningsbehov fanns var riskbedömning med HEART-score ett framgångsrikt sätt att identifiera patienter med låg risk för att drabbas av allvarliga avvikande hjärthändelser eller död inom 30 dagar. Utfallet var relativt oberoende av tiden mellan symtomdebut och när riskbedömningen ägde rum. Ett viktigt observandum är också att slutsatsen gäller användning av HEART-skalan som helhet, system med enbart troponin-mätning visade inte samma sensitivitet. Författarna betonar också att tillämpbarheten är beroende av faktorer i varje respektive vårdsystem. Min tolkning är att mer forskning behövs kring hur man bäst kan balansera systemet mellan sensitivitet och specificitet. På det området finns dessutom såklart både etiska och hälsoekonomiska faktorer att ta hänsyn till…

    Demandt, J.; Sagel, D.; Camaro, C.; van Hattem, V. A. E.; Mahler, S. A.; Cooper, J.; Tolsma, R.; Fokkert, M.; Cetinyurek-Yavuz, A.; Snavely, A. C.; Donaldson, L. A. A.; van der Harst, P.; van ’t Hof, A.; van Royen, N.; van ’t Veer, M.; Vlaar, P. J. Prehospital risk stratification in suspected non-ST-segment elevation acute coronary syndrome with point-of-care troponin: an individual patient data meta-analysis. Heart 2026:heartjnl-2025-326922. doi:10.1136/heartjnl-2025-326922
    Sammanfattning genererad av AI:

    Systematisk översikt och IPD‑metaanalys av 6 prospektiva EMS‑studier (5 239 patienter) som använde HEART‑baserade kliniska riskscore med POC‑troponin för prehospital riskstratifiering vid misstänkt NSTE‑ACS. Lågriskklassning gav hög NPV (97–99,8%) för 30‑dagars mortalitet, mortalitet/AMI och MACE, men lägre cut‑off minskade andelen lågrisk.

    – 6 studier med HEART‑härledda score; totalt 5 239 EMS‑patienter med bröstsmärta/misstänkt NSTE‑ACS.
    – Lågrisk hade hög säkerhet: NPV 99,8% för 30‑dagars mortalitet och ~97% för MACE samt mortalitet/AMI.
    – Sänkt cut‑off ökade sensitivitet/NPV men färre patienter klassades som lågrisk.
    – Implementering kräver välfungerande uppföljning och kan behöva valideras i andra vårdsystem.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 23 januari 2026
    ObservationsstudieProspektiv kohort
    Arbetsmiljö Organisation & styrning • #Arbetsmiljö #HEMS #Kyla #Läkemedel generellt #Säkerhet & biverkningar #Värme

    Temperature Monitoring in Prehospital Emergency Medical Vehicles – An Observational Study

    Här kommer en lite småintressant studie där författarna helt sonika mätt temperaturen i ett antal Volvo-bilar (rapid response vehicles) och en ambulanshelikopter under ett års tid. Ganska nördigt kan tyckas, men många läkemedel har ju begränsningar i vilka temperaturer de får förvaras i. Detta kan vara ett reellt problem. Där jag själv arbetar har vi varma sommardagar haft temperaturer över 30 grader i garagen där bilarna står under längre tid, och faktiskt gjort diverse tillfälliga åtgärder för att begränsa problemen, då en del läkemedel vad jag minns hade 25 grader som övre temperaturgräns för förvaring. Fynden i studien visar iallafall att temperaturerna varierade mellan -9 till +46,8 grader – ett rejält intervall med andra ord. Detta är något som jag tänker att man måste förhålla sig till när man planerar både garage, fordon och kanske förvaringslösningar (temperaturlarm?). Sen är det såklart högst relevant att veta om/hur olika läkemedel faktiskt påverkas. Studien på läkemedel i kalla miljöer av Sohm et al (2025) som jag la ut den 18 januari antydde ju att påverkan inte var så stor, men det var ju effekter av kyla och dessutom under relativt begränsat tidsintervall… Undra hur det är med värme, och under en längre tid..?

    Maait, Y.; Phillipson, L. Temperature Monitoring in Prehospital Emergency Medical Vehicles – An Observational Study. Prehospital and Disaster Medicine 2025;40(6):299-306. doi:10.1017/s1049023x25101581
    Sammanfattning genererad av AI:

    Prospektiv observationsstudie som under 12 månader mätte temperatur i fem ambulansbilar (Volvo XC90) och en AW169-helikopter inom HEMS i östra England, med sensorer som loggade var 30:e minut och larm vid >25°C eller <2°C. 102 524 mätningar visade spann från −9°C till 46,8°C. Temperaturer överskred ofta rekommenderade gränser; inomhusförvaring skyddade särskilt mot kyla, medan helikoptern hade sämst temperaturkontroll.

    – Temperaturer i prehospitala fordon/luftfartyg varierade kraftigt (−9 till 46,8°C).
    – Gränserna 2–25°C överskreds ofta, vilket kan påverka läkemedels hållbarhet/effekt.
    – Inomhusförvaring av RRV minskade exponering för låga temperaturer.
    – AW169-helikoptern uppvisade sämst temperaturkontroll och högsta toppar.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 22 januari 2026
    ObservationsstudieKohort – retrospektiv
    Hjärtstopp & HLR Trauma • #Adrenalin #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Läkemedel generellt #Överlevnad #Traumatiskt hjärtstopp (TCA)

    Epinephrine in Prehospital Traumatic Cardiac Arrest—Life Saving or False Hope?

    Tillbaka på temat hjärtstopp och denna gång traumatiskt dito. Man hör ofta resonemang om adrenalinets vara eller icke vara vid TCA, där tyngdpunkten utifrån min tolkning hittills legat på ”inte vara”. Detta fortsätter gälla i ERC:s guidelines kring Special Circumstances från 2025, dock utifrån att läkemedlets roll i sammanhanget är oklar.

    Denna studie kommer inte ge oss några definitiva svar den heller, det är inte fråga om någon stor RCT utan en retrospektiv registerstudie. Dock omfattar den iallafall 1631 patienter från flera olika traumacenter (level 1 och 2), vilket är ett hyfsat patientunderlag åtminstone. 52% av patienterna fick adrenalin prehospitalt. Huvudresultatet är att adrenalin inte var förknippat med bättre överlevnad. Framförallt i fall med trubbigt våld sågs att patienter som inte fick adrenalin hade betydligt bättre överlevnad än de patienter som fick det (16% vs 3%, p<0.001). Resultatet stod sig efter justering för confunders och även i gruppen som helhet sågs att överlevnaden var lägre då adrenalin användes. Bland fall med penetrerande våld sågs ingen signifikant skillnad.

    Således, ingen ny tung bevisning, men ytterligare data att lägga på högen som talar emot adrenalin vid hjärtstopp orsakat av trauma.

    PS. Ett intressant sidofynd från författarnas diskussion som jag inte kände till, var att USA saknar nationella rekommendationer för traumatiskt hjärtstopp. Av de 35 behandlingsriktlinjer för ambulanssjukvården som författarna tog del av var det också bara 16 som hade en särskild riktlinje för TCA. Utvecklingspotential!?! DS.

    Witt, C. E.; Shatz, D. V.; Robinson, B. R. H.; Campion, E. M.; Shapiro, M. L.; Bui, E. H.; Meizoso, J. P.; Dorlac, W. C. Epinephrine in Prehospital Traumatic Cardiac Arrest—Life Saving or False Hope?. Prehospital Emergency Care 2025;30(1):153-161. doi:10.1080/10903127.2025.2461283
    Sammanfattning genererad av AI:

    Multicenter retrospektiv kohortstudie (2011–2017) med 1631 trauma­patienter med prehospitalt hjärtstopp jämförde epinefrin vs inget epinefrin. Överlevnad till utskrivning var lägre med epinefrin (5% vs 16%). Efter justering var epinefrin kopplat till lägre överlevnad totalt och vid trubbigt trauma, men ingen säker skillnad vid penetrerande trauma.

    – Epinefrin gav ingen förbättrad överlevnad vid traumatiskt hjärtstopp prehospitalt.
    – Associerades med lägre överlevnad totalt, särskilt vid trubbigt trauma (justerat aRR 0,20).
    – Vid penetrerande trauma sågs ingen statistiskt säker skillnad efter justering.
    – Resultaten kan påverka utformning av prehospitala protokoll för traumastopp.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 21 januari 2026
    ObservationsstudieKohort – retrospektiv
    Teknik & utrustning Trauma • #Polis #Tourniquet #Trauma

    Prehospital tourniquet placement in extremity trauma

    Dagens läsning berör tourniquet, denna lilla utrustningsdetalj som fått ett ökande intresse det senaste dryga decenniet efter erfarenheter från bland annat Afghanistan. Författarna har samlat in data prospektivt och analyserat retrospektivt med ett förhållandevis litet urval (211 patienter) från ett level 1 trauma center i Oklahoma. De hade hypotesen att guidelines från utbildningskonceptet Stop the Bleed, ambulanssjukvården och polisen ej följs i dagligt bruk och att tourniqueter således används på felaktigt sätt. I studien sattes tourniquet i 57,8% av fallen av ambulanssjukvården, 31,8% av polisen och 15,3% av lekmän eller ”annan medicinsk personal”. Några saker som kanske kan stimulera till reflektion om våra egna förhållanden:

    • I endast 35,6% av fallen fanns enligt författarna en korrekt indikation för tourniquet.
    • Vid ankomst till akutmottagningen hade 35,8% av patienterna palpabla pulsar i extremiteten som var avsnörad.
    • Mindre än hälften av patienterna hade en arteriell blödning då tourniqueten släpptes på akutmottagningen. 17,5% av patienterna hade då blodtryck under 90mmHg och 30,3% hade Shock Index>1. 37,4% fick blodtransfusion.
    • Patienter som fick tourniquet satt av polisen hade i lägre grad chock eller erhöll blodtransfusion på akutmottagningen.
    • 36,8% av patienterna hade fått packning av såret innan tourniquet sattes.
    • I 92,4% av fallen fanns tiden för applicering dokumenterad. Mediantid med tourniquet var 61,6 minuter +/-47,4.

    En tanke från min sida är att utvecklingen av tourniquet-användning och utbildningar såsom Stop the Bleed i det civila har gått ganska fort, baserat på militära erfarenheter. Det är inte fel per se och patientens blodvolym är i högsta grad något att vara rädd om. Här kan ev. finnas en stark anledning till övertriage vad gäller tourniquet-applikation som inte diskuteras nämnvärt i studien, kanske baserat på att författarna redan från början haft hypotesen att tourniquet överanvänds. Dock finns naturligtvis all anledning att studera vad tourniquet–användningen innebär för patienterna och vilka positiva samt negativa effekter som finns. Aktuell studie kan nog främst vara en tankeväckare i frågan…

    Gushing, J.; Blair, S. G.; Albrecht, R. M.; Sawar, Z.; Stewart, K.; Knoles, C.; Little, C.; Quang, C. Y. Prehospital tourniquet placement in extremity trauma. The American Journal of Surgery 2023;226(6):901-907. doi:10.1016/j.amjsurg.2023.08.007
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv analys av en prospektivt insamlad kohort med 211 vuxna som fick extremitetstourniquet prehospitalt under 3,5 år. I 63,2% sattes tourniquet som första åtgärd. Vid ankomst hade nära en tredjedel palpabla pulsar trots tourniquet, och vid släpp hade mindre än hälften arteriell blödning. Resultaten tyder på frekvent tidig användning och behov av bättre sårbedömning och korrekt handläggning i utbildning av första insatspersonal.

    – Tourniquet sattes ofta som initial åtgärd prehospitalt (63,2%).
    – Nästan 1/3 hade palpabla pulsar vid ankomst trots tourniquet på plats.
    – Mindre än hälften hade arteriell blödning när tourniquet släpptes.
    – Betonar behov av utbildning i sårbedömning och lämpliga behandlingssteg vid extremitetsblödning.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 20 januari 2026
    Kvalitativ studieFokusgrupper
    Katastrof & major incident • #Pågående Dödligt Våld #Polis #Samverkan #Terrorism

    European perspectives on pre-hospital interagency collaboration during terrorist incidents: a focus group study

    Dagens artikel behandlar ett ämne som långt ifrån alla av oss upplevt, men många av oss fasar och förbereder oss för; terrorism och pågående dödligt våld. I fokusgrupper har forskarna avhandlat olika ämnen på temat för att skapa insikter i hur samverkan sker mellan olika verksamheter. Ett nyckelfynd var att mycket vård lämnades åt polisen inte bara i het utan även i varm zon, vilket skapade en flaskhals då polisen inte ägnade sig åt sådan vård förrän efter att lång tid förflutit, medförande fördröjd vård för patienterna. Denna problematik är ju inte okänd i PDV-sammanhang, men mycket angelägen att beforska och hantera. Brist på gemensam utbildning och övning i samverkan mellan organisationer, omnämns bland studiens slutsatser! Känns detta igen?

    Raub, D.; Bentele, M.; Robinson, Y. European perspectives on pre-hospital interagency collaboration during terrorist incidents: a focus group study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;33(1). doi:10.1186/s13049-025-01482-4
    Sammanfattning genererad av AI:

    Studien undersökte hur prehospital sjukvård och polis i Europa ser på samverkan vid våldsamma/terrorrelaterade händelser. Tolv modifierade fokusgrupper online (64 deltagare, 20 länder) visade att nästan hälften inte kände sig tillräckligt tränade för interagency-arbete. Brist på gemensam utbildning ger missuppfattningar. Evakuering från hot/warm zone sågs som flaskhals; polis förväntas ofta ge vård men gör det sannolikt sent.

    – 49% uppgav otillräcklig träning för samverkan i taktiska scenarier.
    – Gemensamma övningar är sällsynta och skapar missförstånd om roller och förmågor.
    – Evakuering av skadade från riskzoner pekas ut som central flaskhals.
    – Utbildning bör betona beteendekompetenser och situationsmedvetenhet snarare än enbart protokoll.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 19 januari 2026
    MetaanalysMetaanalys
    Trauma • #Överlevnad #Polis #Tidsintervall / prehospital tid #Transport #Trauma #Traumatiskt hjärtstopp (TCA) #Urban miljö

    Comparative Clinical Outcomes of Trauma Transport: Emergency Medical Services vs. Police Transport, A Systematic Review and Meta-Analysis

    Dagens läsning blir en systematisk review-studie där författarna jämfört transport av polisen med transport av ambulanssjukvården efter trauma. Diskussionen har ju förts även i Sverige, kring huruvida det är gynnsamt att transporteras av polis efter exempelvis penetrerande trauma. I denna studie visade det sig vara förenat med högre mortalitet (25% vs 13%), d.v.s. 1,5x högre mortalitet vid transport av polisen. Sekundärt utfall var andelen kirurgisk intervention, och där fanns ingen skillnad mellan grupperna. Tyvärr ger inte studien alla de svar vi behöver, bland annat eftersom data i många av studierna saknas kring Injury Severity Score (ISS). Det kan också vara så att en upplevd hög ISS på hämtplatsen gjort att man transporterat till level 1 trauma center, vilket kan ha skevat studiens resultat. Enda lösningen torde vara en prospektiv studie där patienter kan randomiseras till den ena eller andra typen av transport, men att sätta upp en sådan studie lär inte vara så enkelt… Tills dess får vi nöja oss med att konstatera att det iallafall inte är uppenbart fördelaktigt att transporteras av polis.

    Shapovalov, V.; Tran, Q. K.; Sarani, B.; Zohery, M.; Caggiula, A.; Ashraf, R.; Pourmand, A. Comparative Clinical Outcomes of Trauma Transport: Emergency Medical Services vs. Police Transport, A Systematic Review and Meta-Analysis. The Journal of Emergency Medicine 2026;80:8-19. doi:10.1016/j.jemermed.2025.10.013
    Sammanfattning genererad av AI:

    Systematisk översikt och metaanalys av 10 studier (112 570 traumapatienter) som jämförde polistransport (”scoop and run”) med ambulans/EMS. Mortaliteten var högre vid polistransport (25% vs 13%); pooled OR 1,50 (95% KI 1,34–1,69), med betydande heterogenitet (I² 66%). Ingen säker skillnad sågs i operationsfrekvens vid penetrerande skador (OR 1,19; p=0,082; I² 74%).

    – Polistransport var associerad med högre odds för all-cause mortalitet än EMS (OR 1,50).
    – Ingen statistiskt säkerställd skillnad i kirurgiska ingrepp vid penetrerande skador.
    – Betydande heterogenitet mellan studier för både mortalitet och operationsutfall.
    – Författarna efterlyser prospektiva och metodologiskt robusta studier.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 18 januari 2026
    Experimentell laboratoriestudiePreklinisk stabilitetsstudie
    Smärtbehandling & läkemedel • #Hypotermi #Ketamin / esketamin #Kyla #Läkemedel generellt #Säkerhet & biverkningar

    Stability of emergency medications during extreme cold: a controlled environmental study

    Ni får inte tro att jag är besatt av hypotermi och köld, men det är absolut ett intressant område som jag nog ofta kikar lite extra på. Men sen bor vi ju också i ett förhållandevis kallt land? Dagens studie är ännu en från ”bergsgetterna” (skrivet med beundran, inte förakt) nere i Alperna. I samband med scenarioträning i en kontrollerad, kall simuleringsmiljö mätte de temperaturer i ryggsäckar där läkemedel förvarades, och i efterhand analyserades läkemedlens kemiska stabilitet. De läkemedel som kontrollerades var acetazolamide, amiodarone, dexamethason, adrenalin, ketamin, naloxon, noradrenalin och rocuronium. Trots kraftigt fluktuerande temperaturer i akutväskorna (32 graders diff) så upprätthöll alla de testade läkemedlen sin koncentration och kemiska stabilitet till minst 90%, samtidigt som inga tecken till frysning, spruckna ampuller eller annat noterades.

    Att läkemedlen motstår kraftiga värmeskillnader och stark köld är såklart en relevant insikt för oss som jobbar i kalla miljöer. Vad jag hoppas på härnäst är en studie som undersöker effekten av läkemedlen i kall miljö vid olika administrationssätt. För egen del har jag exempelvis negativa erfarenheter av ketamin/esketamin intranasalt när det är kallt, vilket däremot brukar fungera utmärkt i varmare miljö (iv fungerar också bra trots kyla). Min tolkning är att detta beror på frysning och nedsatt cirkulation i nässlemhinnan snarare än förändringar i läkemedlets sammansättning, men det vore verkligen högintressant att få mer kunskap om hur själva effekten av läkemedlen påverkas mellan olika miljöer, temperaturer och administrationssätt!

    Sohm, D.; Moeckel, J.; Wenzel, V.; Angerer, V.; Roveri, G.; Rauch, S.; Albrecht, R.; Pietsch, U. Stability of emergency medications during extreme cold: a controlled environmental study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;34(1). doi:10.1186/s13049-025-01509-w
    Sammanfattning genererad av AI:

    Kontrollerad miljöstudie i klimatsimuleringsanläggning där åtta akuta läkemedel (bl.a. adrenalin, noradrenalin, ketamin) förvarades förseglade i isolerad väska i räddningsryggsäck och utsattes för sex temperaturcykler: 45 min vid −15 °C följt av 15 min vid +18 °C. Ingen synlig förändring sågs och masspektrometri visade ≥90% kvarvarande halt, vilket talar för stabilitet vid extrem kyla med isolerad förvaring.

    – Sex cykler mellan −15 °C och +18 °C simulerade upprepade fjällräddningsinsatser.
    – Inga fysiska förändringar sågs vid visuell inspektion av ampuller.
    – Kemisk analys visade att alla åtta läkemedel behöll minst 90% av märkt koncentration.
    – Resultaten gäller för förseglade ampuller i isolerad packning; direkt exponering bör studeras vidare.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 17 januari 2026
    ObservationsstudieRetrospektiv kohort
    Hjärtstopp & HLR Trauma • #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #ROSC #Trafikolyckor #Trauma #Traumatiskt hjärtstopp (TCA) #Urban miljö #Vätskebehandling

    Epidemiology of prehospital traumatic cardiac arrest in Geneva: a retrospective cohort study

    Idag läser jag en studie om traumatiskt hjärtstopp (TCA) i Geneve under en 15-årsperiod. Femton år (2008-2022) är lång tid i sammanhanget och mycket har hänt kring TCA-omhändertagandet på den tiden. Lite deprimerande tycker jag det är att studien trots urban miljö med korta responstider (8.7 min ±4.4) uppvisar låg 30-dagarsöverlevnad (3.7%). Detta är ju i nivå med ”gamla siffror” som man på något vis hoppas på att komma ifrån, åtminstone i urbana miljöer med närhet till traumacenter. Bidragande faktorer skulle kunna vara att författarna uppger att det vid studiens genomförande saknades prehospital tillgång till blodprodukter, ultraljud, thorakotomi och REBOA. De två sistnämnda kan man väl förstå (REBOA är sedan i höstas borttaget ur ERC:s guidelines), men att de förstnämnda fortfarande år 2022 saknades på läkarbemannade enheter inom SMUR förvånar lite. Vad som också förvånar är att i endast 27.6% av fallen åtgärdades minst tre av HOTT-akronymens (Hypovolemi, Oxygenering, Tryckpneumothorax, Tamponad) fyra delar. Däremot fick 70% av patienterna adrenalin, vilket ju inte är ett självklart val (understryks även av siffrorna i denna studie). Kanske beror detta på den långa tidsperioden? Det bör ju ha hänt en hel del även i Geneve mellan 2008 och 2022… Oavsett så ska dessa problem ska inte överskugga att det finns intressanta iakttagelser:

    • Trubbigt våld var vanligast (60.6%) följt av penetrerande våld (28.1%) och brännskador (3.1%). 32.8% av casen var fall från >2m och 22.4% skottskador. Endast 3.1% av fallen var pediatriska.
    • 42.7% hade asystoli, 24.8% PEA, 3.7% VF/VT och i 29.1% av fallen var initial rytm inte dokumenterad.
    • Administration av kristalloider, TCA efter ambulansens ankomst, skademekanism, initial rytm och förekomst av luftvägsobstruktion var faktorer som konsekvent var associerade med ROSC vid både logitisk regression och Random Forest-analys. Vad gäller flera andra prediktorer skiljde sig resultaten åt mellan analyserna.
    • Ingen patient med asystoli som intial rytm överlevde till utskrivning (däremot fanns två patienter med asystoli orsakat av hypoxi under omhändertagandet som överlevde).
    • Överförbarheten i överlevnaden vid olika skademekanismer mellan länder är inte självklar. Schweiz har självmordsfrekvens lite under Europa-snittet, men är överrepresenterat vad gäller suicid med skjutvapen. Det bidrog till att studien uppvisar låg överlevnad och lågt antal resusciteringsförsök vid penetrerande trauma.

    Hade varit intressant att se en likadan studie från en kontext som kommit längre i sitt TCA-omhändertagande med korta responstider, blodprodukter och hög följsamhet till moderna guidelines med fokus på reversibla orsaker och snabb transport snarare än traditionell A-HLR.

    Midez, R.; Suppan, L.; Egger, C.; Jourdan, E.; Quintard, H.; de Valence, T. Epidemiology of prehospital traumatic cardiac arrest in Geneva: a retrospective cohort study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;33(1). doi:10.1186/s13049-025-01484-2
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv kohortstudie av prehospitalt traumatiskt hjärtstopp (TCA) i Genève 2008–2022. Totalt identifierades 673 fall (72% män, medelålder 52 år); 46,5% fick HLR. ROSC uppnåddes hos 32,9% av de resusciterade och 28,7% överlevde till sjukhusinläggning, men endast 3,7% levde vid 30 dagar. ROSC kopplades till bl.a. kristalloider, tidpunkt, skade­mekanism, initial rytm och övre luftvägsobstruktion.

    – 673 prehospitala TCA på 15 år; 44+ fall/år i en tät urban miljö.
    – Trots kort responstid var 30-dagarsöverlevnaden låg (3,7%).
    – ROSC hos cirka en tredjedel av resusciterade; få överlevde långsiktigt.
    – Identifierade faktorer associerade med ROSC kan vägleda riktade prehospitala insatser.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 16 januari 2026
    ObservationsstudieSekundäranalys av RCT-kohort
    Smärta Smärtbehandling & läkemedel • #Ketamin / esketamin #Kronisk smärta #Morfin #NRS #Opioider #Smärtskattning #VAS

    Impact of ineffective prehospital analgesia on chronic pain outcomes. A secondary analysis of outcomes from the PACKMaN randomised controlled trial

    Idag har jag läst en sekundäranalys från PACKMaN, en RCT utförd i Storbritannien där ketamin och morfin vid traumatisk smärta jämfördes. Sekundäranalysen tittar däremot på om högre smärtintensitet i slutet av den prehospitala vården är associerat med mer kronisk smärta. Författarna fann också att NRS ≥ 4 vid ankomst till sjukhus var förknippat med en högre förekomst av kronisk smärta efter både 3 och 6 månader. Det är ett intressant resultat och författarna drar i sin diskussion slutsatsen att den prehospitala hanteringen av akut smärta är associerad med senare förekomst av kronisk smärta. Det måste dock betonas att studien har stora begränsningar, och den största torde vara att författarna egentligen inte kunnat analysera om det faktiskt finns ett kausalt samband mellan prehospital smärtbehandling och kronisk smärta… Detta eftersom de pga missing data inte har haft möjlighet att analysera kopplingen till Injury Severity Score. Så kanske, kan jag tycka, drar de sina slutsatser lite väl långt när de får det att låta som att själva smärthanteringen är associerad..? Det torde istället kunna vara så att svårare skador förknippade med mer akut smärta helt enkelt också är förknippade med mer kronisk smärta. Studien är klart läsvärd, men jag antar att vi ett tag till ändå får nöja oss med de studier från andra områden som indikerar att effektiv behandling av den akuta smärtan är associerad med mindre kronisk smärta. Det börjar bli som ett återkommande mantra här, men… Mer studier på detta vore väldigt bra!

    Smyth, M. A.; Noordali, H.; Starr, K.; Yeung, J.; Lall, R.; Michelet, F.; Fuller, G.; Petrou, S.; Walker, A.; Green, Z.; McLaren, R.; Miller, E.; Perkins, G. D. Impact of ineffective prehospital analgesia on chronic pain outcomes. A secondary analysis of outcomes from the PACKMaN randomised controlled trial. Preprint 2025. doi:10.1101/2025.08.01.25332769
    Sammanfattning genererad av AI:

    Sekundäranalys av data från PACKMaN-RCT där paramediker gav ketamin eller morfin vid svår traumasmärta. Deltagare delades efter smärta vid sjukhusankomst (NRS ≥4 vs <4). 61% hade kvar måttlig–svår smärta. Sämre prehospital smärtlindring var kopplad till sämre smärtutfall vid 3 och 6 månader, inklusive högre smärtintensitet och större påverkan i vardagen.

    – 61% hade NRS ≥4 vid ankomst trots given analgesi prehospitalt.
    – Gruppen med kvarstående måttlig–svår smärta hade sämre SPID/TOTPAR och längre tid till analgetisk effekt.
    – Kvarstående smärta vid ankomst var associerad med högre smärtseverity och mer smärtinterferens vid 3 och 6 månader.
    – Skillnader sågs även i patientens globala intryck, dosnivåer och varaktighet av analgesi samt sjukhusinläggning (justerа

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
Föregående sida
1 … 8 9 10 11 12
Nästa sida
Prehospitalt (RSS)
PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

Cookie-policy Integritetspolicy

  • LinkedIn
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål. Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
  • Hantera alternativ
  • Hantera tjänster
  • Hantera {vendor_count}-leverantörer
  • Läs mer om dessa syften
Visa preferenser
  • {title}
  • {title}
  • {title}