PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

  • Om Prehospitalt
  • Kontakt
  • 17 januari 2026
    ObservationsstudieRetrospektiv kohort
    Hjärtstopp & HLR Trauma • #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #ROSC #Trafikolyckor #Trauma #Traumatiskt hjärtstopp (TCA) #Urban miljö #Vätskebehandling

    Epidemiology of prehospital traumatic cardiac arrest in Geneva: a retrospective cohort study

    Idag läser jag en studie om traumatiskt hjärtstopp (TCA) i Geneve under en 15-årsperiod. Femton år (2008-2022) är lång tid i sammanhanget och mycket har hänt kring TCA-omhändertagandet på den tiden. Lite deprimerande tycker jag det är att studien trots urban miljö med korta responstider (8.7 min ±4.4) uppvisar låg 30-dagarsöverlevnad (3.7%). Detta är ju i nivå med ”gamla siffror” som man på något vis hoppas på att komma ifrån, åtminstone i urbana miljöer med närhet till traumacenter. Bidragande faktorer skulle kunna vara att författarna uppger att det vid studiens genomförande saknades prehospital tillgång till blodprodukter, ultraljud, thorakotomi och REBOA. De två sistnämnda kan man väl förstå (REBOA är sedan i höstas borttaget ur ERC:s guidelines), men att de förstnämnda fortfarande år 2022 saknades på läkarbemannade enheter inom SMUR förvånar lite. Vad som också förvånar är att i endast 27.6% av fallen åtgärdades minst tre av HOTT-akronymens (Hypovolemi, Oxygenering, Tryckpneumothorax, Tamponad) fyra delar. Däremot fick 70% av patienterna adrenalin, vilket ju inte är ett självklart val (understryks även av siffrorna i denna studie). Kanske beror detta på den långa tidsperioden? Det bör ju ha hänt en hel del även i Geneve mellan 2008 och 2022… Oavsett så ska dessa problem ska inte överskugga att det finns intressanta iakttagelser:

    • Trubbigt våld var vanligast (60.6%) följt av penetrerande våld (28.1%) och brännskador (3.1%). 32.8% av casen var fall från >2m och 22.4% skottskador. Endast 3.1% av fallen var pediatriska.
    • 42.7% hade asystoli, 24.8% PEA, 3.7% VF/VT och i 29.1% av fallen var initial rytm inte dokumenterad.
    • Administration av kristalloider, TCA efter ambulansens ankomst, skademekanism, initial rytm och förekomst av luftvägsobstruktion var faktorer som konsekvent var associerade med ROSC vid både logitisk regression och Random Forest-analys. Vad gäller flera andra prediktorer skiljde sig resultaten åt mellan analyserna.
    • Ingen patient med asystoli som intial rytm överlevde till utskrivning (däremot fanns två patienter med asystoli orsakat av hypoxi under omhändertagandet som överlevde).
    • Överförbarheten i överlevnaden vid olika skademekanismer mellan länder är inte självklar. Schweiz har självmordsfrekvens lite under Europa-snittet, men är överrepresenterat vad gäller suicid med skjutvapen. Det bidrog till att studien uppvisar låg överlevnad och lågt antal resusciteringsförsök vid penetrerande trauma.

    Hade varit intressant att se en likadan studie från en kontext som kommit längre i sitt TCA-omhändertagande med korta responstider, blodprodukter och hög följsamhet till moderna guidelines med fokus på reversibla orsaker och snabb transport snarare än traditionell A-HLR.

    Midez, R.; Suppan, L.; Egger, C.; Jourdan, E.; Quintard, H.; de Valence, T. Epidemiology of prehospital traumatic cardiac arrest in Geneva: a retrospective cohort study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;33(1). doi:10.1186/s13049-025-01484-2
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv kohortstudie av prehospitalt traumatiskt hjärtstopp (TCA) i Genève 2008–2022. Totalt identifierades 673 fall (72% män, medelålder 52 år); 46,5% fick HLR. ROSC uppnåddes hos 32,9% av de resusciterade och 28,7% överlevde till sjukhusinläggning, men endast 3,7% levde vid 30 dagar. ROSC kopplades till bl.a. kristalloider, tidpunkt, skade­mekanism, initial rytm och övre luftvägsobstruktion.

    – 673 prehospitala TCA på 15 år; 44+ fall/år i en tät urban miljö.
    – Trots kort responstid var 30-dagarsöverlevnaden låg (3,7%).
    – ROSC hos cirka en tredjedel av resusciterade; få överlevde långsiktigt.
    – Identifierade faktorer associerade med ROSC kan vägleda riktade prehospitala insatser.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 16 januari 2026
    ObservationsstudieSekundäranalys av RCT-kohort
    Smärta Smärtbehandling & läkemedel • #Ketamin / esketamin #Kronisk smärta #Morfin #NRS #Opioider #Smärtskattning #VAS

    Impact of ineffective prehospital analgesia on chronic pain outcomes. A secondary analysis of outcomes from the PACKMaN randomised controlled trial

    Idag har jag läst en sekundäranalys från PACKMaN, en RCT utförd i Storbritannien där ketamin och morfin vid traumatisk smärta jämfördes. Sekundäranalysen tittar däremot på om högre smärtintensitet i slutet av den prehospitala vården är associerat med mer kronisk smärta. Författarna fann också att NRS ≥ 4 vid ankomst till sjukhus var förknippat med en högre förekomst av kronisk smärta efter både 3 och 6 månader. Det är ett intressant resultat och författarna drar i sin diskussion slutsatsen att den prehospitala hanteringen av akut smärta är associerad med senare förekomst av kronisk smärta. Det måste dock betonas att studien har stora begränsningar, och den största torde vara att författarna egentligen inte kunnat analysera om det faktiskt finns ett kausalt samband mellan prehospital smärtbehandling och kronisk smärta… Detta eftersom de pga missing data inte har haft möjlighet att analysera kopplingen till Injury Severity Score. Så kanske, kan jag tycka, drar de sina slutsatser lite väl långt när de får det att låta som att själva smärthanteringen är associerad..? Det torde istället kunna vara så att svårare skador förknippade med mer akut smärta helt enkelt också är förknippade med mer kronisk smärta. Studien är klart läsvärd, men jag antar att vi ett tag till ändå får nöja oss med de studier från andra områden som indikerar att effektiv behandling av den akuta smärtan är associerad med mindre kronisk smärta. Det börjar bli som ett återkommande mantra här, men… Mer studier på detta vore väldigt bra!

    Smyth, M. A.; Noordali, H.; Starr, K.; Yeung, J.; Lall, R.; Michelet, F.; Fuller, G.; Petrou, S.; Walker, A.; Green, Z.; McLaren, R.; Miller, E.; Perkins, G. D. Impact of ineffective prehospital analgesia on chronic pain outcomes. A secondary analysis of outcomes from the PACKMaN randomised controlled trial. Preprint 2025. doi:10.1101/2025.08.01.25332769
    Sammanfattning genererad av AI:

    Sekundäranalys av data från PACKMaN-RCT där paramediker gav ketamin eller morfin vid svår traumasmärta. Deltagare delades efter smärta vid sjukhusankomst (NRS ≥4 vs <4). 61% hade kvar måttlig–svår smärta. Sämre prehospital smärtlindring var kopplad till sämre smärtutfall vid 3 och 6 månader, inklusive högre smärtintensitet och större påverkan i vardagen.

    – 61% hade NRS ≥4 vid ankomst trots given analgesi prehospitalt.
    – Gruppen med kvarstående måttlig–svår smärta hade sämre SPID/TOTPAR och längre tid till analgetisk effekt.
    – Kvarstående smärta vid ankomst var associerad med högre smärtseverity och mer smärtinterferens vid 3 och 6 månader.
    – Skillnader sågs även i patientens globala intryck, dosnivåer och varaktighet av analgesi samt sjukhusinläggning (justerа

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 15 januari 2026
    Annan / oklarMixed methods – konvergent
    Arbetsmiljö • #Arbetsmiljö #Arbetsskador #Felhändelser #Trafikolyckor #Trafiksäkerhet

    Ambulance traffic accidents and their impact on prehospital personnel: a mixed-methods study

    Mer om trafikolyckor, men denna gången ur arbetsmiljöperspektiv för oss som arbetar prehospitalt. I denna danska mixed methods-studie fann författarna att måttliga/allvarliga olyckor med ambulanser var ovanliga. De innebar dock påtagliga psykologiska konsekvenser för personalen när de faktiskt inträffade. Jag är inte säker på att alla resultat är överförbara till svensk ambulansverksamhet (även om de mycket väl kan vara det), men studien är ändå intressant. Bland annat för författarna en intressant diskussion kring huruvida rädslan för olyckor orsakade av hög hastighet är oproportionell mot den faktiska risken, medan andra risker istället kanske är underskattade? Även kring arbetsplatskultur och organisatoriskt stöd till personal som drabbas av trafikolyckor har författarna intressanta reflektioner.

    För egen del har jag ingen aning vad som är sant eller falskt i dessa frågor, varken i Danmark eller i Sverige. Jag tänker istället att det finns stora kunskapsluckor och att det vore en stor förbättring om vi både i organiserandet av verksamheten samt i körutbildningar kunde förhålla oss mer till forskningsdata. Jag vet att Jörgen Lundälv bedriver en del forskning kring trafiksäkerhet i svensk ambulanssjukvård (läs exempelvis här!), men mycket mer skulle behövas. Kanske finns någon driven körinstruktör som kan inspireras att forska på området?

    Winther, M.; Sørensen, O. B.; Brøchner, A. C.; Wittrock, D.; Hansen, P. M.; Knudsen, J. S.; Nielsen, L. S.; Wolthers, S. A.; Nielsen, L. B.; Christensen, H. C.; Huniche, L.; Mikkelsen, S.; Laerkner, E. Ambulance traffic accidents and their impact on prehospital personnel: a mixed-methods study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;34(1). doi:10.1186/s13049-025-01525-w
    Sammanfattning genererad av AI:

    Studien analyserade ambulansolyckor i Region Syddanmark 2017–2022 och intervjuade personal om upplevelser av olyckor med arbetsskada. Av 562 612 utryckningar identifierades 120 måttliga/svåra olyckor (0,02 %), oftast i korsningar, på motorväg eller med djur. Trots låg risk var psykiska följder påtagliga; personal efterfrågade strukturerade efter-incidentrutiner, organisatoriskt stöd och kulturförändring.

    – 120 måttliga/svåra ambulansolyckor på 562 612 uppdrag (0,02 %).
    – Olyckor inträffade främst i korsningar, på motorvägar eller vid djurkollisioner.
    – Personalen beskrev oro vid utryckningskörning och en maskuliniserad arbetskultur.
    – Behov av strukturerade post-incidentprotokoll och stöd för både operativa och emotionella konsekvenser.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 14 januari 2026
    RegisterstudieRegisterstudie
    Trauma • #Extrikation #Genusperspektiv #Överlevnad #Trafikolyckor #Trauma

    Sex-disaggregated analysis of the injury patterns, outcome data and trapped status of major trauma patients injured in motor vehicle collisions: a prespecified analysis of the UK trauma registry (TARN)

    Här kommer en registerstudie från 2022 som jag uppmärksammades på i dagarna via sociala medier och som belyser intressanta genusperspektiv. Forskarna har extraherat data rörande motorfordonsolyckor från mer än 450.000 fall ur det brittiska traumaregistret TARN och identifierat skillnader mellan könen vad gäller skadebild, förekomst av fastklämning och outcome. I korthet visar resultaten att kvinnor kläms fast i högre grad men att männen har allvarligare skador och högre risk att dö. Skadornas lokalisationer skiljde sig också, där männen hade mer ansikts-, thorax- och extremitetsskador medan kvinnorna i högre grad skadade bäcken och ryggrad. Det intressanta är i mitt tycke inte siffrorna som sådana, utan att vi uppmärksammas på det faktum att anatomi/fysiologi, säkerhetssystemens och fordonens utformning, körbeteenden m.m. gör att vi faktiskt i viss mån kan förvänta oss olika skador på män och kvinnor, men också andra skillnader som kan vara operativt intressanta på en olycksplats rörande exempelvis fastklämning och extrikation.

    Nutbeam, T.; Weekes, L.; Heidari, S.; Fenwick, R.; Bouamra, O.; Smith, J.; Stassen, W. Sex-disaggregated analysis of the injury patterns, outcome data and trapped status of major trauma patients injured in motor vehicle collisions: a prespecified analysis of the UK trauma registry (TARN). BMJ Open 2022;12(5):e061076. doi:10.1136/bmjopen-2022-061076
    Sammanfattning genererad av AI:

    Registerstudie från brittiska traumaregistret (TARN) 2012–2019 som analyserade könsskillnader vid svåra motorfordonskollisioner. Kvinnor var oftare fastklämda än män (15,8% vs 9,4%). Skademönster skilde sig: män hade oftare huvud-, thorax- och extremitetsskador, kvinnor oftare bäcken- och ryggskador. Efter justering för ålder×kön, skadeseveritet, GCS och komorbiditet sågs ingen mortalitetsskillnad.

    – Kvinnor var signifikant oftare fastklämda än män vid MVC.
    – Skademönster skilde sig mellan könen (män mer huvud/thorax/lemmar; kvinnor mer bäcken/rygg).
    – Ingen könsskillnad i mortalitet efter multivariat justering.
    – Resultaten kan stödja mer jämlik triage, räddningsinsats och säkerhetsdesign.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 13 januari 2026
    Randomiserad studie (RCT)Crossover-RCT
    Teamarbete & human factors Utbildning & kompetens • #Hypotermi #Kliniska färdigheter #Kyla #Simulering #Stress

    Effect of cold environments on technical performance and perceived workload and stress during advanced medical procedures: a randomized controlled simulation study

    Det har varit några svinkalla dagar där jag bor med mer än 20 minusgrader, och även övriga Sverige har haft det ganska kallt har jag uppfattat. Så, vad passar bättre än en simuleringsstudie där deltagare av olika yrkeskategorier (läkare, paramedic, sjuksköterska) fick utföra olika avancerade procedurer (videolaryngoskopering, Front Of Neck Access och fingerthorakostomi) i vanlig rumstemperatur (+20 grader, ingen vind, låg luftfuktighet) respektive stark kyla (-20, ingen vind, högre luftfuktighet)? Tiderna för att utföra procedurerna var längre i kyla, men bara ganska marginellt. Däremot fann författarna att den upplevda arbetsbelastningen och stressen ökade i kall miljö. Extra tydligt var detta för mindre erfarna utförare.

    En relativt liten studie vars generaliserbarhet kanske är begränsad, men likväl en intressant studie som är tankeväckande. Tränar ni i den miljö ni arbetar, eller i en varm, upplyst och uppvärmd miljö? I eftermiddag och ikväll jobbar jag kliniskt, så om tid finns tar jag med mig kollegan ut i närmsta snödriva för att göra något krångligt! Vad väntar du på..? Ut i snön du också!

    Roveri, G.; Gamberini, L.; Borotto, E.; Eisendle, F.; Festi, L.; Brugger, H.; Strapazzon, G.; Rauch, S. Effect of cold environments on technical performance and perceived workload and stress during advanced medical procedures: a randomized controlled simulation study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2025;33(1). doi:10.1186/s13049-025-01373-8
    Sammanfattning genererad av AI:

    Randomiserad crossover-simulationsstudie med 36 alpinräddningsmedicinare som utförde videolaryngoskopisk intubation, mini-thorakostomi och FONA i −20 °C jämfört med +20 °C. Procedurtider var något längre i kyla (störst för intubation), men lyckandefrekvensen var >90% på första försöket i båda miljöer. Kyla ökade tydligt upplevd arbetsbelastning och stress, särskilt hos mindre erfarna.

    – Kyla påverkade procedurtid marginellt men ökade upplevd workload och stress signifikant.
    – Första-försöksframgång var hög (>90%) oavsett temperatur.
    – Mindre erfarna rapporterade större stress/arbetsbelastning i kyla.
    – Erfarenhet gav snabbare utförande och lägre stress/workload vid vissa procedurer.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 12 januari 2026
    ObservationsstudieKohort – retrospektiv
    Smärta Smärtbehandling & läkemedel • #Fentanyl #HEMS #Opioider #Smärtskattning #VAS

    Oral transmucosal fentanyl citrate analgesia in prehospital trauma care: a retrospective observational cohort study focusing on age and gender differences

    Måndag och tillbaka i smärt-träsket 🙂 Här en rykande färsk preprint från Schweiz kring användningen av oralt transmukosalt fentanylcitrat (kanske mer känt från militär användning som ”fentanylklubba”) på skid- och cykelåkande traumapatienter. Författarna fann att fentanylklubbor var ett effektivt och säkert sätt att behandla både vuxna och barn. Med effektivt menar de en smärtlindring på 2 NRS-enheter (vuxna) och 3 NRS-enheter (barn). Detta är ju på respektive precis över den gräns på två enheter som brukar betraktas som kliniskt betydelsefull. Dock hade patienterna en initial smärta på mellan 7-8 i median på NRS-skalan, vilket ju dessvärre innebär att det fanns en kvarstående måttlig smärta även efter behandling. Vad som hade varit spännande att veta är hur lång tid efter effekten utvärderades, hur effekten blev i kombination med andra analgetika, osv. Kanske är fentanylklubbor ett bra komplement att sticka i handen på en patient tidigt i förloppet, för att komplettera med annat senare?

    Pietsch, U.; Bommer, A.; Hossfeld, B.; Wenzel, V.; Meier, R.; Albrecht, R.; Rüst, C. A. Oral transmucosal fentanyl citrate analgesia in prehospital trauma care: a retrospective observational cohort study focusing on age and gender differences. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2026. doi:10.1186/s13049-026-01544-1
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv kohortstudie i civil fjällräddning av 365 traumapatienter med svår smärta (NRS ≥4) utan i.v.-access som fick oral transmukosal fentanyl (OTFC). Median initial NRS var 8 och smärtan minskade signifikant med median 2 enheter (IQR 1–3), i snitt 32% relativt. Effekten var liknande mellan kön och åldersgrupper, inkl. barn 6–16 år. Inga allvarliga biverkningar rapporterades.

    – OTFC gav kliniskt relevant smärtlindring prehospitalt utan behov av nål/i.v.-access.
    – Smärtreduktionen var jämförbar mellan ålders- och könsgrupper, inklusive barn/ungdomar.
    – Inga allvarliga biverkningar (t.ex. andningsdepression/naloxonbehov) rapporterades.
    – Kan vara särskilt användbart i avlägsna miljöer där i.v.-access är svår att etablera.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 11 januari 2026
    ObservationsstudieTvärsnittsstudie
    Hjärtstopp & HLR • #Agonal andning #Bystanders #Defibrillering #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Kramper

    Features and circumstances of out-of-hospital cardiac arrests caught on camera: an analysis of publicly available online videos

    Jag fortsätter på inslaget tema, det är väl aldrig fel med en riktig HLR-helg..? Dagarna före jul kom denna artikel där författarna sökt upp ett större antal videodokumenterade hjärtstopp publikt tillgängliga på internet och analyserat dessa. Studien tillför på ett sätt inte så mycket nytt, då informationen i klippen ofta var begränsad och urvalet – främst bestående av unga män som utövar fysisk aktivitet på allmän plats – inte är det minsta representativt för populationen med hjärtstopp som helhet. Inte heller rör studien direkta ”hands-on-åtgärder” i ambulanssjukvården. Trots allt tycker jag den är intressant att fundera kring för alla oss som kommer i närkontakt med hjärtstoppspatienter i det akuta skedet, då den kan bidra till att öka grundförståelsen för utvecklingen vid plötsligt hjärtstopp:

    • Nästan alla som drabbades hade visuellt synliga varningstecken, de flesta dock bara några sekunder (median 3 sekunder).
    • Många hade kramper eller agonal andning i början på hjärtstoppet, vilket ofta misstolkades av bystanders.
    • Endast 38% av patienterna erhöll bystander-HLR och bystander-användning av AED var sällsynt, trots att personer var framme hos patienten inom i median 2 sekunder.
    Alm-Kruse, K.; Scquizzato, T.; Mauro, M. D.; Fu, J.; Gazzato, A.; Vargas, M.; Pace, M. C.; Monti, G.; Momi, E. D.; Landoni, G.; Scandroglio, A. M.; Zangrillo, A.; Mongardini, E.; Piersanti, G.; Asiller, Ö. Ö.; Nakhnoukh, C.; Consolo, F.; Calabrò, M. G.; Franco, A.; Altizio, S.; Delrio, S.; Fresilli, S.; Banca, R. L.; Pruna, A.; D’Amico, F.; Curcio, L. Features and circumstances of out-of-hospital cardiac arrests caught on camera: an analysis of publicly available online videos. Resuscitation 2025:110939. doi:10.1016/j.resuscitation.2025.110939
    Sammanfattning genererad av AI:

    En deskriptiv analys av offentligt delade onlinevideor av hjärtstopp utanför sjukhus (YouTube/Google, 2024–2025) inkluderade 127 videor med 145 unika fall globalt (1984–2025). Nästan alla fall visade prodromala tecken strax före kollaps (median 3 s), och två tredjedelar hade postkollapstecken som kunde misstolkas. Åskådare reagerade snabbt men ett glapp sågs mellan igenkänning och insats.

    – 145 unika OHCA-fall från videomaterial; 51% från övervakningskameror.
    – Prodromala tecken sågs i 98% och var oftast mycket korta (median 3 sek).
    – Efter kollaps sågs bl.a. kramp-liknande rörelser (36%) och agonala andetag (22%) i bedömbara fall.
    – Åskådare noterade kollaps snabbt (median 1 s), men ett handlingsglapp mellan igenkänning och intervention kvarstod.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 10 januari 2026
    ObservationsstudieProspektiv kohort
    Hjärtstopp & HLR Luftväg & ventilation • #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Realtidsfeedback #Ventilation

    Manual bag-valve-mask ventilation during out-of-hospital cardiopulmonary resuscitation: a prospective observational study

    Jag har lyckats hålla mig borta från HLR-relaterade studier en dryg vecka, men nu kommer lite god lördagsläsning! 🙂 Här en prospektiv, fransk studie – förvisso baserad på observationer och få inkluderade fall, men ändå oerhört intressant. Författarna har undersökt bl.a. inspiratorisk och expiratorisk volym vid ventilation med mask och blåsa utförd av Basic Life Support (BLS)-utövare vid hjärtstopp utanför sjukhus. I median uppmättes ett luftläckage på 222 ml och endast 273 ml utandad luft. I guidelines anges inte någon fast rekommenderad volym i ml (riktlinjen är synlig bröstkorgshöjning). Däremot rekommenderas vid mekanisk ventilation en volym om 6-8 ml/kg, vilket gör att patientvikt 67-100 kg motsvarar en rekommendation om 400-600 ml. Studiens resultat ligger klart under detta. Resultatet visade också att teknik där två personer hanterar mask och blåsa (en håller masken, en trycker på blåsan) bara minskade läckaget med 6% (icke signifikant), tydande på att den lösningen kanske inte riktigt räddar situationen så bra som man kunde tro?

    På HLR-rådet pratar vi om ”att mäta för att veta” i ALS-sammanhang, syftande till att vi måste veta hur vi presterar för att kunna förbättra. Även om evidensen är otillräcklig för att ILCOR och ERC ska rekommendera det (ännu) funderar man ju på om inte feedback i realtid skulle vara något..? Vi behöver veta att andetagen är lagom stora, att kompressionerna är tillräckligt djupa, att frekvensen är bra och att vi släpper upp tillräckligt. Det finns för övrigt en intressant studie av Drennan et al (2024) på realtidsfeedback vid ventilation. Man undrar ju:

    • Hur skulle vi ALS-utförare prestera i en liknande studie? (gärna med större urval)
    • Vad är optimal tidalvolym? Detta vet vi faktiskt inte och behovet av randomiserade studier med överlevnad som utfallsmått (och hänsyn tagen till faktisk inblåst och utandad volym) torde vara stort. Volymen påverkar ju tiden som krävs för utandning, och det torde finnas komplexa korrelationer med bl.a. längden på kompressionsuppehåll. Var på volymkurvan peakar överlevnaden? Är det så att mindre andetag (mindre uppmätt inspiratorisk volym av mätenheten), men optimerat så att luften verkligen hamnar där den ska, vore bättre? Konceptet High Performance CPR arbetar redan i den riktningen…

    Ja, jag skulle kunna skriva massor om detta, men nu får jag verkligen ge mig. God läsning!

    Lemoine, F.; Jost, D.; Lemoine, S.; Petermann, A.; Salomé, M.; Tassart, B.; Liscia, J.; Briche, F.; Bon, O.; Derkenne, C.; Frattini, B.; Travers, S.; Arnoux, B.; Corcostegui, S.; Derkenne, C.; Dessertaine, T.; Frattini, B.; Tuan Ha, V. H.; Tuong, M. H.; Jost, D.; Lemoine, F.; Lemoine, S.; Liscia, J.; Mathias, B.; de l’Espinay, A. M.; Petermann, A.; Rousset, N.; Salomé, M.; Tassart, B.; Travers, S.; Trichereau, J.; Vial, V. Manual bag-valve-mask ventilation during out-of-hospital cardiopulmonary resuscitation: a prospective observational study. Resuscitation 2025;217:110895. doi:10.1016/j.resuscitation.2025.110895
    Sammanfattning genererad av AI:

    Prospektiv observationsstudie av manuell bag‑valve‑mask-ventilation under 30:2-HLR i prehospital miljö, med monitorering där displayen var maskerad. 106 vuxna OOHCA gav 3 017 ventileringar. Median expiratorisk tidalvolym var låg (273–327 mL) och 79,2 % ≤400 mL; läckage var vanligt (median 222 mL). Volymer ökade över tid men nådde ej riktlinjenivåer.

    – De flesta ventilationer gav låga expiratoriska tidalvolymer (≤400 mL).
    – Betydande maskläckage var vanligt förekommande.
    – Tidalvolymen ökade under pågående HLR men låg fortsatt under riktlinjemål.
    – Tvåpersonsteknik minskade läckage marginellt utan statistisk signifikans.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 9 januari 2026
    Scoping reviewScoping review
    Trauma • #Fentanyl #Icke-farmakologisk behandling #Ketamin / esketamin #Methoxyflurane #Morfin #NRS #Obehag #Opioider #Oro/ångest #Smärtskattning #Spinal rörelsebegränsning (SRB) #Trauma #VAS

    Sources of Discomfort and Treatment Strategies for Trauma Patients in the Pre-Hospital Setting: A Scoping Review

    Ännu en scoping review, denna gång fokuserad på obehag hos traumapatienter upplevt under den prehospitala vårdepisoden samt interventioner för att hantera obehaget. Om man börjar med lite kritik så tillämpar studien ganska breda inklusionskriterier. Exempelvis har rena guideline-artiklar inkluderats vilket jag kan fundera lite över. Om man sneglar på litteraturlistan så förekommer också en del självcitering. Sammantaget tycker jag ändå att resultatet inkluderar intressanta delar med grund i relevanta studier.

    Det främsta obehaget var inte helt oväntat smärta. Även köldrelaterat obehag, oro/ångest/rädsla och obehag relaterat till rörelsebegränsning berörs dock. Några särskilt intressanta saker tycker jag är hur hantering av emotionella faktorer såsom oro kunde bidra till att också modulera smärtan, vilket understryker hur viktigt ett holistiskt perspektiv är och multimodulära strategier med både farmakologisk och icke farmakologisk hantering av smärta och lidande. Apropå lidande så finns en annan intressant aspekt av det i form av att studien belyser vårdlidande orsakat av (spinal) rörelsebegränsning.

    Man får ta det för vad det är, men som ambulanssjuksköterska finns en del intressanta reflektioner för arbetet med traumapatienter att plocka ur denna artikel.

    Melo, F.; Reis Santos, M.; Castelo-Branco Sousa, M.; Mota, C.; Mota, M. Sources of Discomfort and Treatment Strategies for Trauma Patients in the Pre-Hospital Setting: A Scoping Review. Journal of Emergency Nursing 2026;52(1):218-238.e5. doi:10.1016/j.jen.2025.08.014
    Sammanfattning genererad av AI:

    Scoping review som kartlade obehag hos vuxna traumapatienter i prehospital vård samt åtgärder för att minska dem. Smärta var vanligast, följt av ångest/rädsla, köldrelaterat obehag och obehag av immobilisering. Farmakologiskt användes främst opioider, NSAID, paracetamol, ketamin och metoxyfluran. Icke‑farmakologiskt nämndes bl.a. akupressur, TENS, kyla, uppvärmning, kommunikation och emotionellt stöd; vissa visade lovande effekt.

    – Smärta dominerade, men flera andra obehag förekommer i prehospital traumavård.
    – Både läkemedel och kompletterande icke‑farmakologiska insatser används; akupressur och kommunikation verkar lovande.
    – Brist på standardiserade verktyg för att bedöma obehag utöver smärta.
    – Behov av mer forskning om kombinerade insatser och mer heltäckande protokoll.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 8 januari 2026
    Annan / oklarNarrativ översikt
    Neurologi • #Diazepam #Intranasal behandling #Kramper #Läkemedel generellt #Midazolam

    Prehospital rescue treatment of cluster epileptic seizures and status epilepticus

    Denna färska artikel går igenom de vanligaste och mest relevanta bensodiazepinerna vid behandling av kramper. Det är en narrativ litteraturöversikt och levererar således inga kioskvältande nyheter eller ny evidens, men jag kan tycka att den erbjuder en bra genomgång av styrkor och svagheter hos olika behandlingsalternativ. Inte minst påminner den om de högst relevanta fördelarna med midazolam med bl.a. flexibla administrationsvägar, hög biotillgänglighet och förhållandevis kort halveringstid r/t snabbare metabolisering och mindre uttalad fettackumulation, vilket gynnar inte minst våra geriatriska patienter. Således: Inte högsta evidensvärdet, men god läsning om du vill fräscha upp dig kring prehospital krampbehandling!

    Jensen, S.; Roberti, R.; Napolitano, A.; Bosco, V.; Russo, E.; Iudice, A. Prehospital rescue treatment of cluster epileptic seizures and status epilepticus. Neurological Sciences 2026;47(1). doi:10.1007/s10072-025-08643-4
    Sammanfattning genererad av AI:

    Översikten belyser bensodiazepiners roll vid klusteranfall och status epilepticus i prehospital vård. Tidig behandling med diazepam, lorazepam eller särskilt midazolam kan korta anfallsduration och minska mortalitet samt risk för refraktär SE. Midazolam lyfts fram för flexibla administrationsvägar när iv-access saknas. Samtidigt diskuteras risker som andningsdepression och hypotension samt behov av utbildning och standardiserade protokoll.

    – Tidig prehospital bensodiazepinbehandling kopplas till bättre utfall vid SE.
    – Midazolam framhålls som praktiskt prehospitalt p.g.a. flera administrationssätt.
    – Biverkningsrisker kräver korrekt dosering och monitorering.
    – Tillgång, personalutbildning och standardiserade rutiner påverkar genomförandet.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
Föregående sida
1 … 10 11 12 13
Nästa sida
Prehospitalt (RSS)
PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

Cookie-policy Integritetspolicy

  • LinkedIn
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål. Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
  • Hantera alternativ
  • Hantera tjänster
  • Hantera {vendor_count}-leverantörer
  • Läs mer om dessa syften
Visa preferenser
  • {title}
  • {title}
  • {title}