PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

  • Om Prehospitalt
  • Utforska artiklar
  • Kontakt
  • 29 maj 2026
    RegisterstudieTvärsnittsstudie
    Hjärtstopp & HLR • #Bystanders #Defibrillering #Genusperspektiv #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Larmcentral

    Factors Associated with the Application of Automated External Defibrillators to Out-of-Hospital Cardiac Arrest Patients in Japan – A Nationwide Cross-Sectional Study

    Okej, det hann gå en dag på annat tema, sen hittade jag en intressant artikel på hjärtstoppstemat igen. Idag handlar det om faktorer associerade med användning av AED, som analyserats retrospektivt utifrån det japanska HLR-registret. En bit över 100.000 fall inkluderades, och författarna fann att kvinnligt kön, hjärtstopp bevittnat av icke-familjemedlemmar, HLR (hands-only i större delen av fallen och konventionell HLR i en mindre del), samt hjärtstopp i skolor, vårdinrättningar och idrottsanläggningar var förknippat med mer användning av AED. Detsamma gällde hjärtstopp som inträffade på dagtid samt där larmcentralen hjälpte till med HLR (T-HLR).

    Detta är bara delar av resultatet, och några saker får mig att höja på ögonbrynen. Odds ration för att en defibrillator ska användas var exempelvis betydligt högre på skolor än på vårdinrättningar, vilket låter rätt märkligt. På samma sätt är det lite utstickande att manligt kön var negativt, då det tvärtom brukar vara så att kvinnligt kön är till nackdel; vi vet ju att kvinnor får HLR i lägre grad än män. Jag funderar lite på hur mycket av detta som är faktorer i studiens utförande, samt vad som kan vara kulturella faktorer då den japanska kulturen ju skiljer sig en del från den svenska. Jag har inte heller några insikter i hur det ser ut med täckningsgrad för HLR-utbildning där, vad man lär ut (hands only eller konventionellt?) osv. Vad jag däremot vet är att studien är viktig, särskilt för den japanska kontexten men delvis också för svensk. Vi ser att dagtid var en mycket stark faktor, och det återspeglar ju ett stort problem i Sverige – att publika defibrillatorer i mycket hög grad endast är tillgängliga på dagtid och vid arbetsplatser, medan hjärtstoppen inträffar dygnet runt och främst i hemmiljö. Vad gäller de siffrorna ser Japan ut att likna Sverige, och detta är något vi verkligen behöver fundera kring…

    Kijima, H.; Nakagawa, K.; Morioka, D.; Kimura, R.; Takahashi, H.; Tanaka, H. Factors Associated with the Application of Automated External Defibrillators to Out-of-Hospital Cardiac Arrest Patients in Japan – A Nationwide Cross-Sectional Study. Prehospital Emergency Care 2026:1-9. doi:10.1080/10903127.2025.2598838
    Sammanfattning genererad av AI:

    Nationella registerdata från Japan 2021 (n=117 790) analyserades för att identifiera faktorer kopplade till att en AED faktiskt applicerades vid hjärtstopp utanför sjukhus. AED-applicering var vanligare dagtid, vid konventionell HLR, med larmoperatörsstöd och i skolmiljö. Lägre odds sågs vid ålder ≥65, familjevittne, ingen HLR och händelse i hemmet.

    – Dagtid, konventionell HLR och larmoperatörsstöd var kopplade till högre odds för AED-applicering.
    – Skolmiljö hade högre odds för AED-applicering jämfört med allmän plats.
    – Händelser i hemmet och avsaknad av bystander-HLR var starkt kopplade till att AED inte applicerades.
    – Resultaten kan användas för att styra AED-placering och utbildningsinsatser.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 28 maj 2026
    Kvalitativ studieKvalitativ innehållsanalys
    Organisation & styrning Smärtbehandling & läkemedel Trauma • #Fjällräddning #Frivilliga livräddare #Geografi #Glesbygd #HEMS #Kommunikation #Läkemedel generellt #Larmcentral #Lavinräddning #Methoxyflurane #Polis #Samverkan #Transport #Trauma

    “We are not allowed to give any pain relief” — Swedish mountain-rescue operations from the perspective of mountain-rescue personnel: an interview study

    Efter en fantastisk HLR-kongress där jag också haft nöjet att möta några av er som läser här lämnar vi HLR-temat och blickar mot fjällen, som jag älskar att vistas i framförallt på sommaren. 🙂 Dagens studie kommer från forskare vid bland annat Umeå universitet och rör i grunden inte ambulanssjukvård utan fjällräddare. Dock är ju dessa samverkanspartners till oss i ambulanssjukvården i de geografiska områden som berörs, och de får dessutom själva anses utöva viss prehospital vård – om än med begränsningar, vilket studien diskuterar. Studien är iallafall baserad på 21 kvalitativa intervjuer med fjällräddare från olika regioner längs fjällkedjan. Syftet var att bringa ljus på hur fjällräddare planerar, utför och avslutar fjällräddningsoperationer ur ett medicinskt och ledningsmässigt perspektiv.

    Det finns flera intressanta resultat, men jag väljer att fokusera på några. Dels så fanns svårigheter kring logistik och transport, där fjällräddarna förhindrades använda civila helikoptrar av som jag förstår det byråkratiska skäl. De upplevde också ibland att ambulanshelikoptern var förhindrad att flyga pga vädret, samtidigt som civila helikoptrar där piloten kanske hade bättre lokalkännedom kunde tänka sig lyfta. En annan sak som lyftes var utbildning/träning, där många efterfrågade mer träning, medan andra tyckte det var lagom nivå – det verkade vara större enighet kring att den träning som gavs var av hög kvalitet. Rent medicinskt så var bakgrunden hos deltagarna varierad, vissa hade sjukvårdserfarenhet och rentav prehospital vård, medan andra inte alls besatt något sådant. Bristande medicinska kunskaper lyftes som ett problem, men även bristande möjligheter, framförallt till smärtlindring. I texten får man bilden av ett team som under svåra förhållanden ska tillbringa kanske timmar med en patient, och ofta transportera i svår terräng och svåra väderförhållanden. Samtidigt har de, av förståeliga skäl utifrån svensk lagstiftning, ingen möjlighet att administrera någon smärtlindring alls, trots att patienten i värsta fall kan vara svårt skadad. Fjällräddarna lyfte själva en önskan om inhalationsbaserad smärtlindring, av allt att döma syftar de på methoxyflurane, som ju används ex.vis av badvakter i Australien.

    Mer intressanta resultat fanns definitivt, men jag stannar där. Har själv ingen erfarenhet av samverkan med fjällräddningen och hur ofta ambulanspersonal medföljer fjällräddningen till hämtplats, vilket jag antar sker ibland men kanske inte alls alltid. Om det är frekvent förekommande att patienter tillbringar timmar utan adekvat smärtlindring och även förflyttas så med fjällräddningen, så sätter det i mitt tycke ljuset på en tydlig lucka i svensk prehospital glesbygdsmedicin. Jag är osäker vad som är bästa lösningen på detta, men jag hoppas att innevarande studie och kanske uppföljare kan bidra till att lösningsförslag kommer på bordet.

    Gezelius, A.; Westman, A.; Hylander, J. “We are not allowed to give any pain relief” — Swedish mountain-rescue operations from the perspective of mountain-rescue personnel: an interview study. BMC Emergency Medicine 2026;26(1). doi:10.1186/s12873-026-01624-6
    Sammanfattning genererad av AI:

    Studien belyser svenska fjällräddningsinsatser ur fjällräddares perspektiv. 21 individuella intervjuer med fjällräddare från fyra län längs Skanderna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Temat var att en unik miljö kräver anpassad respons. Byggkrati och regler kan försvåra insatser, bl.a. kring helikoptertillgång och begränsningar i smärtlindring, vilket kan förlänga tid till definitiv vård.

    – Fjällmiljön kräver särskilt anpassad beredskap och initial insats.
    – Intraorganisatorisk byråkrati uppges kunna hämma räddningsresponsen.
    – Regelverk kring helikoptertillgång kan påverka transporttid till vård.
    – Begränsningar i att ge smärtlindring kan försämra patientkomfort.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 27 maj 2026
    Riktlinje / konsensusRiktlinje / guideline
    Hjärtstopp & HLR • #Avancerad luftväg #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Pediatrik

    European Resuscitation Council Guidelines 2025 Paediatric Life Support

    Prehospital pediatrik ligger mig oerhört varmt om hjärtat så när jag i måndags postade ERC:s vuxen-guidelines finns inget annat alternativ än att göra detsamma med barnriktlinjerna. 2025 års riktlinjer täcker åldrarna 0-18 år, men inte neonatal HLR direkt efter födseln. En nyhet är också att kedjan som räddar liv nu blivit universell och samma kedja gäller nu både barn och vuxna, även om behandlingen vid hjärtstopp naturligtvis till delar skiljer sig. I riktlinjerna trycker man ytterligare på att handfattningen med två tummar och händerna runt bröstkorgen ska användas på barn 0-1 år oavsett situation, och detta inkluderar även vid luftvägsstopp/misstanke om främmande kropp. En spännande nyhet med dessa guidelines är att speciella omständigheter nu fått ett eget kapitel även hos barn – tidigare har barn fått omfattas av vuxen-riktlinjerna vilket inte alltid varit optimalt. Säger samma som i måndags; obligatorisk läsning!

    PS. För mer info om de nya svenska riktlinjerna är det alltid hlr.nu som gäller! Vill du läsa mer av ERC:s guidelines? Då går du till https://cprguidelines.eu.

    Djakow, J.; Turner, N. M.; Skellett, S.; Buysse, C. M.; Cardona, F.; de Lucas, N.; Castillo, J. d.; Kiviranta, P.; Lauridsen, K. G.; Markel, F.; Martinez-Mejias, A.; Roggen, I.; Biarent, D.; Wren, J.; Tsoni, E. European Resuscitation Council Guidelines 2025 Paediatric Life Support. Resuscitation 2025;215:110767. doi:10.1016/j.resuscitation.2025.110767
    Sammanfattning genererad av AI:

    ERC:s riktlinjer 2025 för pediatrisk hjärt–lungräddning bygger på ILCOR:s CoSTR och kompletterande rapid reviews. De ger rekommendationer för prevention av hjärtstopp, basal och avancerad HLR, särskilda situationer, postresusciteringsvård, prognostik och vård efter utskrivning för barn och ungdomar 0–18 år (ej neonatal HLR vid födsel). Riktar sig till vård och allmänhet samt inkluderar implementering och systemfaktorer.

    – Bygger på ILCOR CoSTR samt kompletterande rapid reviews från ERC-gruppen.
    – Omfattar hela vårdkedjan: prevention, BLS/ALS, särskilda omständigheter och uppföljning.
    – Gäller 0–18 år men exkluderar återupplivning av nyfödda vid födseln.
    – Innehåller råd för både vårdpersonal och allmänhet samt implementering/systemfaktorer.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 26 maj 2026
    Riktlinje / konsensusRiktlinje / guideline
    #Behandlingsriktlinjer #Defibrillering #HEMS #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Traumatiskt hjärtstopp (TCA)

    Uppdaterade riktlinjer för hjärt-lungräddning: Ett vidgat perspektiv

    Äntligen dags! Som jag nämnde igår så släpps idag HLR-rådets utbildningsmaterial tillika riktlinjer för hjärt-lungräddning de närmaste 5 åren på HLR 2026 i Göteborg. För dig om inte har möjlighet att vara där men är omedelbart nyfiken på nyheterna finns en sammanfattande artikel publicerad i Läkartidningen, och det är naturligtvis dagens läsning. Om du läste ERC-artikeln igår så kommer du ha mycket god förståelse för det som står i läkartidningens artikel. För egen del har mitt hjärtebarn varit A-HLR vuxen-programmet, för vilket jag fått nöjet att vara redaktör, och jag har således hunnit vara involverad i en hel del diskussioner om de olika utbildningsprogrammen inom ramen för vår redaktörsgrupp. Ändå tycker jag det gav god behållning att läsa denna sammanfattning av Therese Djärv, Anette Nord, Ulrika Karlgren och Jacob Hollenberg. Obligatorisk läsning för all prehospital skulle jag vilja påstå, så får man en god överblick av vad som händer på HLR-området. Dock är det bara en sammanfattning, så dyk sedan djupare i de program som just du verkar inom, sannolikt S- och A-HLR vuxen samt barn för de flesta som läser här… 🙂

    Djärv, T.; Nord, A.; Karlgren, U.; Hollenberg, J. Uppdaterade riktlinjer för hjärt-lungräddning: Ett vidgat perspektiv. Läkartidningen 2026;123.
    Sammanfattning genererad av AI:

    Artikeln beskriver ERC:s HLR‑riktlinjer 2025 och hur Svenska HLR‑rådets utbildningsprogram revideras inför 2026. Kedjan som räddar liv breddas med större fokus på prevention samt överlevarskap och långsiktig återhämtning. Förtydliganden ges för larm, tidig HLR/defibrillering, avancerad HLR, hantering av reversibla orsaker, vård efter ROSC, neuroprognostik och etiska aspekter.

    – Kedjan som räddar liv revideras: prevention och långsiktig återhämtning efter hjärtstopp betonas tydligare.
    – Tidigt larm, frivilliga livräddare och dygnet‑runt‑tillgängliga hjärtstartare lyfts för att öka överlevnad utanför sjukh
    – Förtydliganden i avancerad HLR: defibrillering/luftvägsstrategi, selektivt fokus på reversibla orsaker vid refraktärt hj
    – Vård efter ROSC: ventilations- och temperaturmål, selektiv koronarangiografi, uppdaterad multimodal neuroprognostik och

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 25 maj 2026
    Riktlinje / konsensusRiktlinje / guideline
    Hjärtstopp & HLR • #Avancerad luftväg #Defibrillering #Dubbeldefibrillering #Endtidal koldioxid (EtCO2) #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Larynxmask #Mekaniska bröstkompressioner #Vektorbyte

    European Resuscitation Council Guidelines 2025 Adult Advanced Life Support

    Imorgon släpps HLR-rådets utbildningsmaterial 2026 och denna veckan får därför hjärt-lungräddning lite extra uppmärksamhet. För dig som vill vara väl förberedd kommer här en artikel jag läst otaliga gånger, nämligen ERC:s guidelines för avancerad hjärt-lungräddning till vuxna som släpptes i höstas och som HLR-rådets riktlinjer baseras på. Artikeln är alltså inte så ny som majoriteten av det som publicerats här brukar vara, men den är desto viktigare att ta del av och om du missat den tycker jag definitivt du ska läsa. Bland nyheterna från artikeln finns att tidigt A-HLR lyfts upp mer, betoning på HLR av god kvalitet med både högkvalitativa kompressioner men även god ventilation, möjlighet till vektorbyte vid refraktärt VF samt förladdning av defibrillator innan analys, ytterligare tryck på EtCO2-mätning med kontinuerlig kurva, fortsatt fokus på reversibla orsaker m.m. Dubbeldefibrillering, som det pratas en hel del om, rekommenderas endast i forskningskontext. Vill du ha en djupgående förståelse för de åtgärder vi kommer göra vid hjärtstopp på vuxna de kommande fem åren, då är detta obligatorisk läsning helt enkelt – för mycket detaljer här kommer du aldrig kunna läsa i det svenska utbildningsmaterialet.

    Soar, J.; Böttiger, B. W.; Carli, P.; Jiménez, F. C.; Cimpoesu, D.; Cole, G.; Couper, K.; D’Arrigo, S.; Deakin, C. D.; Ek, J. E.; Holmberg, M. J.; Magliocca, A.; Nikolaou, N.; Paal, P.; Pocock, H.; Sandroni, C.; Scquizzato, T.; Skrifvars, M. B.; Verginella, F.; Yeung, J.; Nolan, J. P. European Resuscitation Council Guidelines 2025 Adult Advanced Life Support. Resuscitation 2025;215:110769. doi:10.1016/j.resuscitation.2025.110769
    Sammanfattning genererad av AI:

    ERC:s riktlinjer 2025 för avancerad hjärt–lungräddning (ALS) hos vuxna bygger på ILCOR:s CoSTR-konsensus och inkluderar evidensen som informerar rekommendationerna. För ämnen som ILCOR inte behandlat ger ERC:s ALS-grupp egna råd med underbyggande evidens. Avsnittet ger rekommendationer för ALS vid hjärtstopp både i och utanför sjukhus och betonar tidiga, effektiva insatser för att öka överlevnad.

    – Bygger på ILCOR CoSTR och sammanfattar bakomliggande evidens.
    – Innehåller ERC-rekommendationer även för områden utan ILCOR-ställningstagande.
    – Riktar sig till ALS vid hjärtstopp hos vuxna, både intra- och extra-hospitalt.
    – Fokus på tidiga och effektiva ALS-interventioner för bättre överlevnad.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 24 maj 2026
    Scoping reviewScoping review
    Dokumentation & kvalitet Hjärtstopp & HLR Trauma • #Akademisk kunskap #Defibrillering #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Kvalitetsregister #Prehospital forskning #Trauma #Traumatiskt hjärtstopp (TCA)

    Reporting of Utstein-recommended variables in prehospital traumatic cardiac arrest: a scoping review

    Idag bjuds det på en intressant studie som jag tror blir en av de första här på prehospitalt att vara inriktad på forskning mer än klinisk tillämpning. Ett av de övergripande syftena med sajten är ju att tillgängliggöra forskning lite mer för klinisk användning, men ibland är det också viktigt att resonera kring forskningsbiten som underbygger legitimitet i allt det vi håller på med. Författarna av dagens studie har gjort en scoping review kring studier på traumatiskt hjärtstopp, och kollat i vilken grad dessa rapporterar de variabler som rekommenderas enligt den så kallade Utstein-mallen. Totalt 50 studier inkluderades, och även om många variabler frekvent rapporterades så saknades också väsentliga data, exempelvis fanns stora brister i rapportering av tider såsom ularmningstider, men även tid till första defibrillering (0%) och tid till HLR (2%).

    Varför är då detta intressant? Traumatiskt hjärtstopp är relativt svårt att forska på, bland annat då det händer förhållandevis sällan, men också pga etiska aspekter, tidsnöd i den akuta situationen, osv. Det är dock naturligtvis inte omöjligt. Men om man ska kunna dra relevanta slutsatser av studier, då gäller det att kunna beakta alla confounders – variabler för faktorer som kan påverka resultatet – och dessa blir också väldigt viktiga för jämförbarhet. Således… Eftersom en studie aldrig kommer ge säkra svar på de frågor vi behöver, så behöver man kunna beakta ett större antal studier. Om rapporteringen då är för spretig, kommer man aldrig kunna förstå om skillnader i resultat beror på confounding eller på faktiska skillnader. Så… Låt oss hoppas att forskningen på temat utvecklas, vilket jag naturligtvis tror, så vi kan lära oss mer och bygga framtidens riktlinjer på säkrare grunder än vad som är fallet idag!

    När ämnet väl är på tal så vill jag göra ett medskick på liknande tema till den läsare som ev. har något ansvar kopplat till registrering i Svenska HLR-registret och traumaregistret (SweTrau) är att jobba stenhårt för att den rapporteringen ska vara korrekt och komplett. När jag skulle föreläsa om traumatiskt hjärtstopp i min egen region nyligen ville jag ge en översiktlig bild av hur det såg ut här, men fick ge upp då vår registrering visade sig vara för hetereogen och inkomplett.

    Khayat Kakhki, S.; Daneshfar, M.; Namaei Qasemnia, A.; Yousefnezhad, M.; Rajaee, M. Reporting of Utstein-recommended variables in prehospital traumatic cardiac arrest: a scoping review. BMC Emergency Medicine 2026. doi:10.1186/s12873-026-01609-5
    Sammanfattning genererad av AI:

    Scoping review av engelskspråkiga primärstudier (2020–2025) om prehospitalt traumatiskt hjärtstopp som kartlade rapportering av Utstein-rekommenderade variabler. 50 studier inkluderades. Kärnvariabler rapporterades oftare än tilläggsvariabler, men rapporteringen var ojämn. Demografi och etiologi angavs nästan alltid, medan larm- och tidsintervall (t.ex. tid till HLR/defibrillering) nästan saknades.

    – 50 studier granskades med fokus på Utstein-variabler vid prehospitalt traumatiskt hjärtstopp.
    – Kärnelement rapporterades betydligt oftare än supplementära (72% vs 12% med ≥50% täckning).
    – Tids- och dispatchvariabler var starkt underrapporterade (tid till första chock 0%, tid till HLR 2%).
    – Författarna efterlyser bättre följsamhet till minsta Utstein-anpassade dataset, ev. kompletterat med traumaspecifika måt

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 23 maj 2026
    Annan / oklarSekundäranalys av RCT-kohort
    Smärtbehandling & läkemedel Trauma • #Hjärnskador #Mortalitet #Skallskador #Tranexamsyra (TXA) #Trauma

    Prehospital tranexamic acid bolus improves outcomes in traumatic brain injury: A Bayesian reanalysis of the prehospital TXA for TBI trial

    Tranexamsyra seglar upp som ett väldigt populärt ämne här på prehospitalt, men det råkar komma en del intressanta studier på temat. Dagens dito är en sekundäranalys med bayesisk statistik av RCT:n som går under namnet prehospital TXA for TBI. En brasklapp är att den studien misslyckades med att uppnå signifikants för sina primära outcomes, d.v.s. samband mellan TXA-administration och 6-månaders neurologisk outcome vid TBI. Överlag var det sparsamt med relevanta signifikanser. Lite förenklat kan man säga att denna studie tittar på samma outcomes fast med bayesisk statistik, och i det ligger en del intressant… Författarna fann att en dos av 2g tranexamsyra var förknippat med hög sannolikhet för förbättrad neurologisk outcome efter 6 månader, lägre 28 dagars- och 6-månadersmortalitet, jämfört med både placebo och TXA i dosering 1g bolus + 1g infusion under 8h. Behandlingseffekten var dock låg eller måttlig, men författarna diskuterar att detta ändå givet det stora antalet TBI i ett globalt perspektiv kan vara viktigt i ett övergripande perspektiv samt givet läkemedlets låga riskprofil.

    Intressant resultat, och det jag tar med mig är väl framförallt att studien talar för att om TXA nu ska ges vid TBI – då talar resultaten klart till fördel för 2g som bolusdos. Men, på det stora hela så får man ju vara oerhört försiktig – det blir ju en retrospektiv studie som inte alls har styrkan som en RCT, och om man vrider och vänder på ett resultat tillräckligt mycket så brukar man ju kunna hitta någon positiv infallsvinkel… 🙂 Hypotesgenererande, kanske..!?

    Lammers, D.; Henry, R.; Williams, J.; Eckert, M.; Jansen, J. O.; Schreiber, M.; Holcomb, J. B.; Rowell, S. Prehospital tranexamic acid bolus improves outcomes in traumatic brain injury: A Bayesian reanalysis of the prehospital TXA for TBI trial. Journal of Trauma and Acute Care Surgery 2026;100(6):879-885. doi:10.1097/ta.0000000000004920
    Sammanfattning genererad av AI:

    Post hoc bayesiansk reanalys av en prehospital RCT där patienter med måttlig–svår TBI fick TXA som 1 g bolus + 1 g infusion, 2 g bolus eller placebo. Modeller med posteriora sannolikheter antydde att TXA totalt gav 78,1% sannolikhet för bättre neurologisk funktion vid 6 månader. 2 g bolus hade hög sannolikhet för förbättrad funktion och lägre 28-dagarsmortalitet, medan standarddos hade <50% sannolikhet för nytta.

    – Bayesiansk post hoc-analys av prehospital TXA vid TBI med fokus på funktion vid 6 månader samt mortalitet.
    – 2 g bolus visade hög sannolikhet för bättre neurologisk funktion jämfört med placebo (95,3%).
    – 2 g bolus hade hög sannolikhet för lägre 28-dagarsmortalitet; effekt vid 6 månader mer osäker.
    – Standardregim (bolus + infusion) visade <50% sannolikhet för nytta i alla utfall.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 22 maj 2026
    Scoping reviewScoping review
    Ambulanssjukvård Teamarbete & human factors • #Bystanders #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Intoxikation #Opioider #Stroke #Trauma

    Barriers to action: behavioral determinants of bystander intervention in medical emergencies – a scoping review

    Idag har jag läst en intressant studie som kanske inte direkt handlar om ambulanssjukvård, men den berör ambulanssjukvård. Studien är en scoping review kring ingripanden av lekmän vid akut sjukdom eller olycka, med fokus på vilka barriärer som finns mot att agera. Totalt inkluderades 42 studier. En majoritet handlade om hjärtstopp (94%), medan trauma representerade 6%, stroke 2% och opioidöverdos 2%. 76% var utförda i publik miljö, och 24% i institutionell miljö inklusive skolor, universitet och arbetsplatser. Brist på kunskap (24%), förmåga (18%) och tilltro till den egna förmågan (10%) var vanliga barriärer, men även kulturella barriärer (10%), plats (9%), frågor om kön/gender (8.1%), oro att orsaka skada (8.1%), avsaknad av organiserad akutsjukvård (5.8%), rädsla för juridiska följder (2.3%) och etnicitet (2.3%) rapporterades som potentiella negativa faktorer ute i samhället. I institutionell kontext var avsaknad av kunskap vanligast (29.4%), även där följt av brist på förmåga (26.4%) och tilltro till den egna förmågan (11.7%). Av någon anledning var rädsla för juridiska konsekvenser betydligt högre i den kontexten.

    En kanske ännu mer intressant fråga som författarna tittat på, men som bara rapporterades i 9 studier, var vilka faktorer som motiverar bystanders att ingripa. Där identifierades ung ålder (26.6%), utbildning/träning (26.6%), gynnsam miljö (26.6%), relation till offret (13.3%) och tidigare erfarenhet (6.67%).

    Som sagt, lite utanför ambulanssjukvårdens område, men vi vet ju vikten av rådiga ingripanden i vissa sammanhang och jag tycker därför att ovan resultat är intressant. Skriver inga mer reflektioner nu, istället ska jag ruva lite på detta och fundera på det över helgen 🙂

    Hassan, S.; Jabbar, A. B. A.; Raza, S.; Bheesham, S.; Demetres, M.; Shafiq, Y.; Razzak, J. Barriers to action: behavioral determinants of bystander intervention in medical emergencies – a scoping review. BMC Emergency Medicine 2026. doi:10.1186/s12873-026-01572-1
    Sammanfattning genererad av AI:

    Scoping review av 42 studier om vad som påverkar lekmäns ingripande vid medicinska akutfall. De flesta studier gällde hjärtstopp och skedde i samhällsmiljö. Vanliga hinder var brist på kunskap, färdigheter och självtillit, med skillnader mellan samhälls- och institutionsmiljö. Motivatorer var bl.a. yngre ålder, utbildning/träning och stödjande miljö.

    – 42 studier inkluderades efter bred litteratursökning och screening.
    – Hjärtstopp dominerade (95%) och majoriteten av studierna var i communitymiljö (76%).
    – Centrala barriärer: brist på kunskap/färdigheter och låg self-efficacy.
    – Möjliga drivkrafter: utbildning/träning och en stödjande omgivning.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 21 maj 2026
    ObservationsstudieRetrospektiv kohort
    Smärtbehandling & läkemedel Toxikologi / intox • #Fentanyl #Hjärtstopp #Hypoxi #Intoxikation #Intramuskulär administration #Intranasal behandling #Morfin #Naloxon #Opioider #Transport

    Prehospital outcomes associated with an initial strategy of intranasal vs. intramuscular naloxone administration by EMS clinicians: a nationwide cohort study

    Här kommer en rykande färsk retrospektiv studie från USA som jämför intranasal och intramuskulär administration av naloxon vid misstänkt opioidöverdos. I jämförelsen tittade författarna på hur administrationsvägen påverkade outcomes såsom hjärtstopp efter naloxonadministrationen, hypoxi/svår hypoxi, behov av ytterligare naloxondos, återställd AF > 12, återställt medvetande definierat som GCS > 12, behandling av symtom såsom illamående/kräkning eller agitation samt transport med ambulans.

    16.550 patienter som erhållit naloxon och ventilation med mask och blåsa inkluderades. 20% fick sin första naloxondos intramuskulärt, och det visade sig förknippat med lägre odds att behöva en upprepad dos eller att behöva transport, och högre odds för att återfå medvetandegrad GCS > 12 under den prehospitala vårdepisoden. Någon signifikant skillnad vad gällde risken för hypoxi fanns inte, däremot vad im administration också förknippat med lägre risk för svår hypoxi och det gick fortare både att återställa medvetandet samt en AF > 12. Ingen signifikant skillnad fanns vad gällde risk för hjärtstopp efter naloxonadministration, och det fanns inte heller någon skillnad vad gällde risk för agitation och abstinenssymtom.

    Studien var mycket intressant att läsa och jag tänker att den är baserad på ett stort antal patienter och en rimlig metod med en gediget utförd analys. Möjligen kan powern vara otillräcklig vad gäller sällsynta utfall som hjärtstopp efter naloxon, men så pekar den ju ganska tydligt mot att intramuskulär administration ter sig snäppet bättre – särskilt om man är angelägen att snabbt reversera patientens intoxikationssymtom. Om man är orolig för abstinens eller agitation så är det kanske bättre att späda och titrera den intramuskulära dosen än att välja intranasalt, tänker jag, då en gissning är att skillnaderna beror på mer osäkert intranasalt upptag snarare än fördröjning i effekten… Det stödjs också av att intranasal administration var förknippat med en högre total dos.

    Smida, T.; Crowe, R.; Glenn, M.; Joiner, A.; Bardes, J. Prehospital outcomes associated with an initial strategy of intranasal vs. intramuscular naloxone administration by EMS clinicians: a nationwide cohort study. Prehospital Emergency Care 2026:1-12. doi:10.1080/10903127.2026.2673361
    Sammanfattning genererad av AI:

    Nationell kohortstudie av vuxna som fick naloxon av ambulans efter 9-1-1 (ESO 2023–2024; n=16250, 1481 EMS). Initial intramuskule4r (IM) je4mff6rt med intranasal (IN) gav le4gre odds ff6r extra doser och transport samt hf6gre odds att ne5 GCS a712. Ingen skillnad se5gs ff6r hje4rtstopp, hypoxi, andningsfrekvens eller behandling ff6r agitation/illame5ende.

    – IM som initial strategi var kopplat till fe4rre behov av ytterligare naloxondoser (aOR 0,39).
    – IM var kopplat till le4gre sannolikhet ff6r EMS-transport (aOR 0,82).
    – IM var kopplat till hf6gre sannolikhet att ne5 GCS a712 (aOR 1,15).
    – Ingen tydlig f6kning av behandlad agitation eller illame5ende/kre4kning se5gs med IM.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 20 maj 2026
    Annan / oklarNarrativ översikt
    Obstetrik & neonatalt Trauma • #Avancerad luftväg #Blodprodukter #Endotrakeal intubation (ETI) #Graviditet #Hemodynamik #Hjärt-lungräddning #Hypovolemi #Hypoxi #Resucitativ thorakotomi #Thorakostomi #Trafikolyckor #Trauma #Triage

    Trauma in Pregnancy: A Modern Review of the Literature

    Mycket att göra och det blir därför en lite kortare text idag. Det ska dock inte tolkas till nackdel för dagens artikel, som är en ganska fritt skriven review/sammanställning av kunskapsläget kring det ganska ovanliga ämnet trauma hos gravida. I artikeln finns en genomgång av fysiologiska förändringar hos den gravida kvinnan, prehospital bedömning, triage och åtgärder utifrån airway, breathing, circulation, pain osv. Även resucitativ hysterotomi, thorakotomi m.fl. tämligen avancerade åtgärder berörs. Detta berör ju riktiga sällanhändelser, men händelser där all kunskap kommer kännas extremt välkommen om man ställs inför dem. Rekommenderar läsning!

    Laffin, R.; Engel, T.; Hartleben, E.; Blank, J.; McIntosh, J.; Schmitt, T. Trauma in Pregnancy: A Modern Review of the Literature. Current Emergency and Hospital Medicine Reports 2026;14(1). doi:10.1007/s40138-025-00331-z
    Sammanfattning genererad av AI:

    Översikten beskriver handläggning av gravida traumapatienter från prehospital vård till initial bedömning, resuscitering, bilddiagnostik och disposition. Gravida bör i regel bilddiagnostiseras som icke-gravida och skydd/”shielding” rekommenderas inte längre. OBGYN kan kopplas in tidigt och ”fetal FAST” föreslås för tidig fosterbedömning/viabilitet. Resuscitativ hysterotomi kan startas tidigare än 4-minutersregeln; TEG och flödescytometri lyfts som nya verktyg.

    – Bilddiagnostik bör i stort följa samma principer som för icke-gravida; shielding avråds.
    – Tidigt OBGYN-stöd och ”fetal FAST” kan hjälpa vid tidig fosterbedömning och viabilitet.
    – Resuscitativ hysterotomi kan vara rimlig att initiera tidigare än tidigare 4-minutersrekommendation.
    – TEG och flödescytometri nämns som framväxande diagnostiska verktyg vid trauma hos gravida.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
Föregående sida
1 2 3 4 5 … 17
Nästa sida
Prehospitalt (RSS)
PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

Cookie-policy Integritetspolicy

  • LinkedIn
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål. Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
  • Hantera alternativ
  • Hantera tjänster
  • Hantera {vendor_count}-leverantörer
  • Läs mer om dessa syften
Visa preferenser
  • {title}
  • {title}
  • {title}