PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

  • Om Prehospitalt
  • Utforska artiklar
  • Kontakt
  • 8 juni 2026
    Kvalitativ studieFenomenologi
    Psykiatri & suicid • #Behandlingsriktlinjer #Etik #Kompetens #Psykiatri #Självskadebeteende #Suicid #Vårdarperspektiv

    Ambulance clinicians’ responsibility when encountering patients in a suicidal process

    Idag har jag läst en svensk artikel från 2023 som rör ambulanspersonalens ansvar kring patienter kopplat till den suicidala processen. Intervjuer genomfördes med 27 ambulanspersonal. I resultatet identifierades tre kategorier av hur ansvaret beskrevs av ambulanspersonalen, på ett kontinuum från ”konventionellt ansvar” via ”konditionellt ansvar” och till ”etiskt ansvar” i andra änden av kontinuumet. Konventionellt ansvar beskrevs som att ansvaret var att följa rutiner och riktlinjer, där fokus var vård av somatiska besvär, och att besvär relaterade till psykiatri och mående i hög grad var någon annans ansvar som ambulanspersonalen saknade kompetens för. Det konditionella ansvaret beskrevs som att ambulanspersonalen upplevde ett begränsat ansvar för det psykiska måendet, kopplat till vissa situationer där särskilda villkor var uppfyllda. Här beskrevs bland annat hur man ibland undvek att fråga om måendet, grundat i att man var orolig för vad svaret skulle bli och vad man skulle göra utifrån detta. I det etiska ansvaret beskrevs istället hur ambulanspersonalen såg ett ansvar för relationen med patienten, och att det var personalens ansvar att skapa trygghet så patienten kunde öppna sig och berätta sin historia. I detta förlopp beskrevs hur ambulanspersonalen själv upplevde sig sårbar i konversationen.

    Som så många kvalitativa studier är det svårt att förmedla en bra helhet, och jag föreslår såklart att studien läses i sin helhet. Vad som förvånade mig var i hur hög utsträckning många av citaten i ena änden av kontinuumet distanserade sig från patienten. Absolut vet jag att vi i ambulanssjukvården har varierande inställning och arbetssätt gentemot patienter med psykisk sjukdom eller dåligt mående, men att man helt antyder att det inte alls skulle ingå i ambulanssjukvårdens ansvar att ta hand om de psykiska bitarna, eller det faktum att man tyckte att man inte kan ge vissa (återkommande) patienter för mycket uppmärksamhet, för då ringer de bara igen, känns tråkigt. Jag är kanske naiv, men jag hoppades vi kommit längre än att dessa inställningar skulle skina igenom så tydligt i en studie… Det förvånar mig också lite att man i så pass hög utsträckning anser att vi inte har kompetens nog att ta hand om patientgruppen. Absolut, jag har massor jag vill lära mig om psykiatri och jag vet mina begränsningar, men att ta hand om suicidnära personer fick relativt mycket plats i min specialistsjuksköterskeutbildning och för mig är det helt främmande att avsäga mig ansvaret för dessa grundat i kompetensbrist. Om jag upplevde mig ha sådana skulle jag göra något åt det snarast. Inte menat på något dömande sätt, men med tanke på hur pass stor andel av patienterna i ambulanssjukvården som söker pga psykiatri, så är det ju ett problem ungefär lika stort som om man skulle uppleva sig sakna kompetens att ta hand om traumapatienter, huvudvärk, ryggsmärta eller liknande.

    Hammarbäck, S.; Holmberg, M.; Wiklund Gustin, L.; Bremer, A. Ambulance clinicians’ responsibility when encountering patients in a suicidal process. Nursing Ethics 2023;30(6):857-870. doi:10.1177/09697330221149102
    Sammanfattning genererad av AI:

    Kvalitativ fenomenografisk intervjustudie med 27 ambulanskliniker i södra Sverige om ansvar vid möten med patienter i suicidprocess. Tre ansvarsbegrepp framkom: konventionellt (akut somatisk vård), villkorat (psykisk ohälsa beaktas endast under vissa villkor) och etiskt (fokus på mötet och att lyssna till patientens livsberättelse). Etiskt ansvar bedöms gynna suicidprevention; kompetens i psykisk ohälsa och samtal efterfrågas.

    – Tre sätt att förstå ansvar: konventionellt, villkorat och etiskt.
    – Rörelse från att bemöta en biologisk till en social varelse.
    – Etiskt ansvar betonar samtal och lyssnande till patientens berättelse.
    – Kompetensutveckling i psykisk ohälsa och samtalsfärdigheter kan stödja suicidprevention.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 7 juni 2026
    Kvalitativ studieTematisk analys
    Arbetsmiljö Luftväg & ventilation Respiratoriskt • #Andningsbesvär #Arbetsmiljö #Behandlingsriktlinjer #Hypoxi #Kliniska färdigheter #Kliniskt beslutsfattande #Non-conveyance #Vårdarperspektiv #Ventilation

    “We need to accept our limited resources”: a qualitative study exploring ambulance clinicians’ experiences of working conditions when caring for patients with breathlessness

    Dagens artikel är kvalitativ, svensk och utgör en sekundäranalys av en tidigare insamlad datamängd. Fokuset ligger på vårdarnas upplevelse av arbetsförhållandena vid vårdande av patienter med andnöd. Jag skriver på telefonen, så det blir en kort text här, men det finns en del intressanta fynd. Särskilt spännande tycker jag diskussionen är kring hur begränsningarna i organisation och vårdmiljö både medför att man ibland behöver kompromissa med den egna säkerheten, men även hur detta kan utgöra en etisk stress där kreativitet, improvisation och tänkande utanför boxen blir nödvändigt för att leverera bra vård. Detta är för mig en del av kärnan i jobbet, och att då samtidigt ha förmågan att synka denna improvisation på ett professionellt sätt mot riktlinjer, evidens och beprövad kunskap. Läsvärt!

    Kauppi, W.; Hedman, K.; Söderholm, H. M.; Hagiwara, M. A. “We need to accept our limited resources”: a qualitative study exploring ambulance clinicians’ experiences of working conditions when caring for patients with breathlessness. BMC Emergency Medicine 2026;26(1). doi:10.1186/s12873-026-01620-w
    Sammanfattning genererad av AI:

    Kvalitativ studie med 16 ambulanskliniker i sydvästra Sverige som genom dyadiska semistrukturerade intervjuer efter simulering utforskade arbetsvillkor vid vård av patienter med andnöd. Teman rörde begränsningar i vårdmiljön, professionellt omdöme inom organisatoriska ramar och ansvar i osäkra situationer. Riktlinjer hjälper men kan bli snäva; beslut om att inte transportera upplevs särskilt betungande.

    – Ambulansvård vid andnöd sker ofta under brådska, osäkerhet och resursbegränsningar, ibland med bristande säkerhet för AC
    – Kliniska riktlinjer stödjer beslut men kan upplevas restriktiva när patienten inte passar standardrekommendationer
    – AC utvecklar adaptiva strategier för att hantera miljö- och organisationsbegränsningar
    – Icke-transportbeslut vid andnöd beskrivs som särskilt komplexa och etiskt belastande

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 6 juni 2026
    Systematisk översiktSystematisk översikt
    Organisation & styrning Patientsäkerhet • #Akutmottagning #Närakut #Patientsäkerhet #Primärvård #Triage

    Clinical benefits and risks of emergency departments with or without co-located primary care-driven urgent care centers: A systematic review

    Dagens studie är svensk och rör akutmottagningar. Dessa existerar ju dock i relativt nära symbios med ambulanssjukvården, så jag tänker att berättigandet att ta upp studien här på prehospitalt är stort. Den aktuella studien är en systematisk översikt som undersöker kliniska nyttor och risker med att samlokalisera akutmottagningar med primärvårdsdrivna alternativ, typ närakut/familjeläkarjour, där alla patienter triageras i samma triagefunktion och sedan hänvisas till respektive enhet. Författarna har valt att endast inkludera studier med kontrollgrupp, och de viktigaste utfallen var mortalitet och allvarliga negativa händelser. Andra utfall var vistelsetid på akuten, tid till läkare, patientnöjdhet, resursanvändning, oplanerade återbesök m.m. Dessvärre visade sig evidensläget vara mycket begränsat. Trots en bred sökning i ett antal databaser uppfyllde endast en studie inklusionskriterie. Detta var en studie från barnakuten i Malmö, där jämförelser före- och efter implementering av en primärvårdsenhet gjorts. I den studien minskade vistelsetiden på akuten efter införande av närakut, inte fullt en halvering men närapå… Evidensstyrkan bedöms dock som mycket låg, och de mest centrala utfallen rörande säkerhet i form av mortalitet och allvarliga negativa händelser saknades i studien. Sammantaget så skiljer sig de studier som finns på området väldigt mycket åt, och håller varierande kvalitet. Det tycks finnas en tydlig kunskapslucka kring vilka kliniska fördelar och risker som finns med att samlokalisera primärvårdsdriven närakut med akutmottagningar. Mer studier tycks behövas. Jag tänker att en design med interrupted time series där man jämför upprepade mätpunkter (så trender kan identifieras) före och efter ett införande, kanske är ett alternativ…? Eller klusterrandomisering? Även författarna diskuterar såklart detta, ska sägas, och det som är solklart är att mer kunskap behövs. Detta är ju ändå ett vanligt förekommande fenomen, så rent samhällsekonomiskt är det lite sjukt att det inte är mer beforskat…

    Wennman, I.; Habbouche, S.; Holmqvist, L.; Lindkvist, B.; Lindman, I.; Magnusson, C.; Svensson, P.; Wartenberg, C. Clinical benefits and risks of emergency departments with or without co-located primary care-driven urgent care centers: A systematic review. International Emergency Nursing 2026;86:101794. doi:10.1016/j.ienj.2026.101794
    Sammanfattning genererad av AI:

    Systematisk översikt som jämför akutmottagningar med möjlighet att triagera patienter till en samlokaliserad primärvårdsdriven närakut (UCC) med akuter utan sådan funktion. Inga data fanns om mortalitet eller allvarliga vårdskador. Baserat på en relevant retrospektiv studie är det osäkert om vårdtiden (LOS) skiljer sig. Kostnadseffektivitet saknar underlag; fler prospektiva studier behövs.

    – Inga evidensdata identifierades för mortalitet eller allvarliga negativa händelser.
    – Osäkert om samlokaliserad UCC med delad triage påverkar vårdtid (LOS) i akuten.
    – Heterogena interventioner/utfall i litteraturen gav tydliga kunskapsluckor.
    – Inga data om kostnadseffektivitet; behov av prospektiva studier.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 5 juni 2026
    ObservationsstudieProspektiv kohort
    Infektion & sepsis Patientsäkerhet • #Ambulans #Arbetsmiljö #Basala hygienrutiner #Chlostridium difficile #Följsamhet #Hygien #Infektion #Meticillin-resistenta stafylokocker (MRSA) #Patientsäkerhet #Smittskydd #Uniform / arbetskläder #Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) #Vårdhygien

    Service Ready Ambulance Surfaces and Emergency Medical Services Clinicians are Routinely Contaminated with Clinically Important Pathogens

    En purfärsk och mycket spännande studie idag, på ett mycket angeläget tema, nämligen vårdhygien. I denna prospektiva observationsstudie inkluderades 20 ambulanser (10 transport- och 10 akut-ambulanser) och 27 ambulanspersonal med totalt 941 prov tagna från olika ytor i ambulansen, på uniformerna och i näsborrarna som analyserades för kliniskt viktiga patogener. Detta definierades som meticillin-känsliga stafylokockus aureus (MSSA), meticillin-resistenta dito (MRSA), vankomycin-resistenta enterokocker (VRE) och chlostridium difficile. Hygienrutinerna i verksamheten innefattade att personalen tvättade sina kläder hemma, till skillnad från i Sverige. De desinficerade viktiga tagytor i ambulansen mellan varje patient, och på kvällen efter skiftet slut-desinficerades ambulanserna av besättningen (alla ytor inkl. golv som jag förstår det) och morgonen efter innan nästa skift togs prov från ambulanserna när dessa alltså var ”service ready”. Efter det desinficerade studieteamet ambulansen med ett klorbaserat rengöringsmedel (som vid stickprov säkerställdes eliminera alla intressanta patogener) och därefter rullade ambulansen i drift hela dagen innan den och personalen på nytt provtogs innan kvällens desinfektion. På så vis fick studieteamet både prover på vad som skulle vara en ren bil på morgonen, och därefter blev alltså bilen rent faktiskt ren innan den sedan på kvällen provtogs efter en dags arbete.

    Resultatet då? Jo, 18.5% av alla prover visade sig härbärgera minst en av patogenerna. MSSA var vanligast (12.8%), följt av MRSA och VRE. Chlostridier var mycket sällsynta. Riktigt oroväckande är att vid början på skiften, när ambulans och personal alltså var ”service ready” och borde vara rena, så hade 63.1% av personalen och 60% av ambulanserna något prov med minst en av patogenerna. Efter skiftet var motsvarande siffror 67.6% vs 60%. Situationen var sämre i akutambulanser än i transport-dito.

    Det ter ju sig oerhört oroväckande att siffrorna redan i början av ett skift – när det torde vara rent – är så höga. Sen är det ju svårt att veta hur noga personalen var med tvätt och hur denna gick till (ex.vis temperatur), inte minst eftersom detta skedde hemma. I samband med studien fick dock personalen skatta den upplevda vikten av olika hygienrutiner etc för att undvika smitta, och resultaten där var generellt höga. Även om de inte är beskrivna i extrem detalj, så tycks ju inte heller rutinerna för desinfektion av ambulansen vara mindre noggranna än Sverige. Att sprita tagytor och de ytor patienten varit i kontakt med är ju rutin här också, med skillnaden att vi iallafall inte där jag arbetar har någon större städning på kvällen likt de hade i studien. Så möjligen är vi rentav sämre på detta…

    Om man inte redan förstått det blir ju denna studie en liten ögonöppnare kring hur mycket smitta vi i ambulanssjukvården faktiskt åker runt med. Det understryker med kraft inte bara vikten av att följa basala hygienrutiner, utan hur vi faktiskt måste arbeta för att förbättra det här området. Sen är studien inte på något vis enorm och får väl ses som endast hypotesgenererande, men bara de risker för smittspridning som studien belyser torde vara nog för tänka till rejält, tycker jag. Fullständigt obligatorisk läsning!

    Schaps, D.; Warren, B. G.; Isaacson, J.; Graves, A. M.; Barrett, A.; King, C.; Godfrey, A. W.; Joiner, A. P.; Anderson, D. J. Service Ready Ambulance Surfaces and Emergency Medical Services Clinicians are Routinely Contaminated with Clinically Important Pathogens. Prehospital Emergency Care 2026:1-15. doi:10.1080/10903127.2026.2681882
    Sammanfattning genererad av AI:

    Prospektiv observationsstudie av 20 ambulanser och 27 EMS‑kliniker där prover togs från ytor, uniformer och näsa före och efter arbetspass. Totalt innehöll 18,5% av 941 prover minst en kliniskt viktig patogen. MSSA var vanligast (12,8%), följt av MRSA (4,6%) och VRE (3,0%). Trots “service ready” hade 60% av ambulanser och 63,1% av kliniker ≥1 patogen; nivåerna var liknande efter passet.

    – Kliniskt viktiga patogener hittades ofta på både ambulanser och personal redan före arbetspass.
    – Kontaminering kvarstod i liknande nivå efter passet, vilket tyder på ackumulering under arbetet.
    – 9-1-1-ambulanser hade högre kontaminering än icke-akut transport.
    – Resultaten pekar på behov av bättre uniformhygien och mer rigorös slutstädning/åtgärder.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 4 juni 2026
    ObservationsstudieRetrospektiv kohort
    Neurologi • #Alarmering #Andningsbesvär #Fokala symtom #Intracerebral blödning #Larmcentral #Prioritering #Responstid #Stroke #Strokeflöde / Rädda Hjärnan #Synstörningar #TIA #Tidsintervall / prehospital tid #Triage

    Evaluating stroke recognition and prehospital quality metrics in emergency dispatch: a retrospective cohort study comparing mimics and confirmed strokes

    Vad är specificiteten för identifiering av stroke på larmcentralen? Det har författarna till dagens studie funderat över, i norsk kontext. De följde upp 8.261 patienter som larmats ut som strokemisstanke mellan 1 januari 2021 och 31 december 2022. Stroke-misstanken identifierades med Norweigan Medical Priority Dispatch System, den norska triage-algoritmen för larmcentraler, inom vilken 11 olika stroke-relaterade kriterier finns. Det visade sig att specificiteten var urusel, 14.3% av larmen bekräftades vara stroke eller TIA. Av de stroke-relaterade kriterierna så visade andningsbesvär, yrsel, synfältsbortfall, ataxi/konfusion och huvudvärk sig i väldigt låg grad (<10%) resultera i en senare stroke-diagnos. FAST-kriterierna (alltså Face-Arm-Speech-Test) uppvisade betydligt större specificitet och var förknippat med en odds ratio om 3.55 för stroke-diagnos efter justering för ålder och kön.

    Att studien uppvisar en problematiskt hög övertriage är svårt att komma ifrån. Vad som är lite synd, vilket författarna också diskuterar, är att studien utifrån sin design inte var kapabel att identifiera undertriage, d.v.s. icke detekterade stroke:ar. I diskussionen hänvisar författarna själva till två tidigare studier i deras kontext som indikerat en sensitivitet för stroke i utalarmeringen på endast 58-62%, vilket ju i så fall indikerar att även sensitiviteten är usel. Det skulle i så fall indikera stora problem med identifieringen överlag, och med så hög undertriage ter det sig såklart potentiellt mer motiverat med kraftig övertriage. Överlag ter det sig dock som att mer forskning på området är mycket angelägen, då båda siffrorna är tämligen usla – sagt med ödmjukhet såklart för att området är svårt, särskilt om man vill fånga upp de lite lurigare fallen med stroke i vertebrobasilarisområdet. Sammantaget var studien intressant läsning, och jag önskar jag hade mer insikter i hur de norska kriterierna för identifiering ser ut i förhållande till de svenska!

    Leto, N.; Farbu, E.; Barach, P.; Bjørshol, C. A.; Kurz, M.; Ajmi, S.; Fromm, A.; Kalhagen Bjerkvig, C.; Lindner, T. Evaluating stroke recognition and prehospital quality metrics in emergency dispatch: a retrospective cohort study comparing mimics and confirmed strokes. BMJ Open 2026;16(5):e119267. doi:10.1136/bmjopen-2026-119267
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv kohort i Västra Norge (2021–2022) med 8 261 larm där larmcentralen misstänkte stroke. Endast 1 181 (14,3%) bekräftades som stroke/TIA (PPV 14,3%), vilket visar stor övertriage med strokeimitationer. FAST-kriterier var associerade med bekräftad stroke (justerad OR 3,55). Svarstider var liknande, men imitationer hade längre tid på plats.

    – Lågt PPV (14,3%) för strokeidentifiering vid larmcentral tyder på omfattande övertriage.
    – Flera dispatchkriterier (t.ex. yrsel, huvudvärk) gav >90% strokeimitationer.
    – FAST-baserade kriterier förbättrade diskriminering för bekräftad stroke.
    – Strokeimitationer band mer resurser genom längre tid på skadeplats trots liknande responstid.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 3 juni 2026
    RegisterstudieRegisterstudie
    Katastrof & major incident Psykiatri & suicid • #Hot- och våld #Masskadesituationer (MCI) #Pågående Dödligt Våld #Psykiatri #Särskild händelse och katastrof #Suicid

    School Shootings and Suicide: A Comparison of School Shooters Who Die by Suicide and Non-Suicide School Shooters

    Ni som läst prehospitalt sedan starten vet att det ibland smyger sig in artiklar i tassemarkerna och utkanten av ämnesområdet. Dock är ju detta definierat som artiklar ”med bäring på prehospital vård”, så möjligheten till utsvävningar är ändå ganska brett. Idag kommer väl en artikel som svävar ut litegrann, som jag såg någon tipsa om på LinkedIn härom dagen (Tack för det!). Den hör väl mer till kriminologi/sociologi än medicin och berör karaktäristika hos gärningspersoner bakom skolskjutningar, i en strävan att jämföra och se om gärningspersoner som tar (eller ämnar ta) sitt liv i anslutning till skolskjutningen skiljer sig från de som inte gör/ämnar göra det. Författarna har analyserat 253 skolskjutningar med minderåriga gärningsmän, utifrån såväl material från rättsvårdande som mediauppgifter och annat material. En majoritet av skolskjutningarna hade inte en suicidal gärningsperson (n=213), medan ett mindre antal hade det (n=40). Av de 40 dog 18 genom suicid och 22 försökte, hotade, planerade eller uppvisade på annat sätt suicidala tendenser i samband med händelsen. Efter regressionsanalys kvarstod endast två faktorer som statistiskt signifikant kopplade till suicidala gärningsmän, och det var psykiatrisk anamnes samt vit hudfärg. Resultatet visar dock en del tendenser, som delvis kan sammanfattas såhär:

    • 85% av de suicidala gärningspersonerna hade dokumenterade psykologiska problem jämfört med 16% bland icke suicidala dito.
    • 72% av de suicidala gärningspersonerna var vita, 19% av de icke suicidala.
    • 50% av de suicidala hade familjeproblem, 15% av de icke suicidala.
    • 55% av de suicidala hade en historia av misslyckanden i skolan, jämfört med 28% av de icke suicidala.
    • 13% av de suicidala läckte sina planer i förväg, jämfört med 0.9% av de icke suicidala.
    • Händelserna som involverade suicidala gärningsmän var i högre grad dödliga (1.4 döda per händelse) jämfört med händelser med icke suicidala (0.5 döda per händelse).
    • Suicidala gärningsmän var i lägre grad gängmedlemmar (5% vs. 23%) och hade i något lägre grad ett tidigare kriminellt förflutet (23% vs 34%). De var också yngre samt i lägre grad mörkhyade.

    Studien är som sagt lite i utkanten och man får nog ta den med en nypa salt vad gäller svenska förhållanden. Jag kan även se en viss risk med dylika data, då de riskerar peka ut grupper av individer på icke konstruktivt sätt. Stigmatiseringen kring exempelvis personer med psykiatriska besvär men också etnicitet, social status m.m. är i mitt tycke ett problem i ambulanssjukvården, och man får tolka resultat extremt försiktigt och ha i stark åtanke att en oerhört överlägsen majoritet av alla människor, oavsett grupptillhörighet, diagnoser eller annat, aldrig skadar någon annan över huvud taget. Men med detta sagt, så finner jag det fortfarande intressant att förstå mer av dynamiken bakom våldshändelser och inte minst PDV. Kanske var artikeln dock inte fullt så intressant som jag hoppades, men absolut – läsvärd om man som jag har PDV-händelser som lite specialintresse…

    Sanders, K.; Chermak, S. M.; Freilich, J. D.; Klein, B. R. School Shootings and Suicide: A Comparison of School Shooters Who Die by Suicide and Non-Suicide School Shooters. Crime & Delinquency 2024;71(10):3362-3390. doi:10.1177/00111287241268387
    Sammanfattning genererad av AI:

    Studien jämför skolskjutare som dör genom suicid med skolskjutare som inte gör det. Med data från The American School Shooting Study (TASSS) identifieras alla amerikanska skolskjutningar 1990–2016 med minst en skadad. Händelse- och individvariabler analyseras kvantitativt för att undersöka vilka attribut som skiljer grupperna, samt ge rekommendationer och forskningsbehov.

    – Registerdata över skolskjutningar (USA, 1990–2016) används för gruppjämförelse.
    – Fokus på skillnader mellan suicid- och icke-suicidskjutare utifrån händelse- och individkaraktäristika.
    – Kvantitativ analys för att identifiera attribut som förklarar skillnader mellan grupperna.
    – Avslutas med rekommendationer för respons och förslag på fortsatt forskning.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 2 juni 2026
    Randomiserad studie (RCT)Pilot-/feasibility-RCT
    Hjärtstopp & HLR • #Bröstkompressioner #Hårt underlag #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Kliniska färdigheter #Trötthet / Utmattning / Fatigue

    Effect of Compression Surfaces on Cardiopulmonary Resuscitation Quality and Clinician Fatigue

    Efter några dagars uppehåll kommer nu ännu en HLR-relaterad artikel. Tänkte ha lite uppehåll med det, men bedömer denna som intressant relaterat till att rekommendationerna om hårt underlag nu är ännu svagare än de varit tidigare. Redan i 2021 års guidelines infördes ju en rekommendation om att trycka djupare som kompensation för ett eventuellt hårt underlag, snarare än att flytta patienten. Detta förstärks i 2026 års riktlinjer. Jag har fått lite frågor på temat och för oss som gör A-HLR gäller även fortsatt att vi bedöms ha kompetens att bedöma om förflyttning är nödvändigt utifrån möjligheten att ge A-HLR av god kvalitet och vår egen arbetsmiljö. Viktigt att betona är dock att i den kompetensen ska då ingå vetskapen att mjukt underlag inte räcker som ensamt skäl att förflytta patienten.

    Nåväl… Det var ett sidospår. I aktuell studie har författarna randomiserat ambulanspersonal till att göra kontinuerlig HLR på docka antingen på golv eller på madrass. Instruktionen var att hålla på tills de inte orkar, och under tiden bevakades HLR-kvaliteten var 10:e sekund av en person som avbröt när 30 sekunders otillräcklig HLR uppnåtts (bedömt baserat på AHA-guidelines 2021). Primärt utfall var tiden till misslyckande, d.v.s. tills HLR avbröts av något av ovanstående skäl.

    Resultatet visade att tiden till misslyckande var i median 145 sekunder (IQR 65-240) för gruppen som gjorde HLR på golv, jämfört med 140 sekunder (IQR 100-420) för gruppen som gjorde HLR på madrass. Denna skillnad var inte statistiskt signifikant, och jag tycker också det är intressant att se på interkvartilavstånden som ju är rejäla och där både den lägsta och den högsta kvartilen ligger betydligt lägre i gruppen på golv än i den på madrass. Det vore ganska intressant att se alla resultat plottade så man såg spridningen, för jag tolkar det som att variansen är ganska stor i madrassgruppen, samtidigt som 100 sekunder ligger betydligt närmre de 120 sekunder (2 min) inom vilket byte rekommenderas än vad 65 gör.

    Studiens urval är litet, och det är vanskligt att dra några långtgående slutsatser om saken. Det är också viktigt att beakta att det är tränade personer, inte lekmän, som gör HLR i studien – vilket såklart skulle kunna påverka resultatet. Intressant nog skriver författarna att det är en pilotstudie, och jag är nyfiken på vad huvudstudien kommer innebära. Kanske kan vi få ett stabilare och mer pålitligt resultat där även lekmän inkluderas i en sådan studie? Tills vidare får studien nog ses som en indikation, om än svag, att det precis som guidelines anger är rimligt och bra för patienten att utföra HLR på det underlag som bjuds även om det är mjukt, med tillägget att trycka hårdare om så behövs.

    Powell, S.; Lutrick, A.; Balasubramanian, S.; Guarino, S.; Boyer, L.; Nelson, D.; Supples, M. W. Effect of Compression Surfaces on Cardiopulmonary Resuscitation Quality and Clinician Fatigue. Prehospital Emergency Care 2026:1-8. doi:10.1080/10903127.2026.2676028
    Sammanfattning genererad av AI:

    Pilot-randomiserad studie med 40 EMS-kliniker som gjorde kontinuerliga bröstkompressioner på HLR-docka, slumpade till golv eller standardmadrass. Primärt utfall var tid till ”failure” (avbröt själv eller 30 s otillräckliga kompressioner enligt AHA: 100–120/min och ≥2 tum djup). Tid till failure och kompressionsfrekvens skilde inte signifikant mellan underlagen.

    – Ingen statistiskt säkerställd skillnad i tid till uttröttning mellan madrass och golv.
    – Kompressionsfrekvens var numeriskt högre på golv men utan signifikant skillnad.
    – Resultaten talar emot att underlaget i sig påverkar tröttbarhet i denna pilotstudie; större studier behövs.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 1 juni 2026
    RegisterstudieRetrospektiv kohort
    Neurologi • #Hemodynamik #Hjärnskador #Intracerebral blödning #Mortalitet #Skallskador #Stroke #Strokeflöde / Rädda Hjärnan

    Time‐Dependent Association Between Prehospital Blood Pressure and Outcomes in Acute Spontaneous Intracerebral Hemorrhage

    Idag har jag läst en artikel på neurologiskt tema. Författarna har undersökt hur olika blodtrycksparametrar (första prehospitala blodtrycket, första blodtryck vid ankomst till akutmottagning, MAP och pulstryck) hos patienter med spontana intracerebrala blödningar är associerade med mortalitet och stroke under utveckling, i två grupper baserat på om mer eller mindre än tre timmar gått efter symtomdebut. Bland totalt 690 patienter så var resultatet i korthet att ett högre prehospitalt blodtryck och högre pulstryck vid ankomst var förknippat med ökad mortalitet i gruppen där mer än tre timmar gått från symtomdebut (efter justering för confounders), medan sådana associationer saknades om mindre än tre timmar gått. Författarna själva resonerar om detta som ett tecken på att blodtrycksskiftningar under de första timmarna snarare kan vara tecken på stressrespons och brister i autoreglering tidigt i blödningsförloppet, medan ett kvarstående högt blodtryck i högre grad är kopplat till sekundära skademekanismer som också kan förvärras av ett högt blodtryck med sämre mikrovaskulär perfusion och ökad utveckling av ödem. Resultaten är knappast av den grad att de kan påverka behandlingsrekommendationer, men ur perspektivet blodtryck som prognostisk faktor är de ändå intressant information tycker jag.

    Lien, C.; Wang, J.; Chen, C.; Weng, T.; Tang, S.; Tsai, L.; Ko, Y.; Tu, Y.; Jeng, J.; Hsieh, M. Time‐Dependent Association Between Prehospital Blood Pressure and Outcomes in Acute Spontaneous Intracerebral Hemorrhage. European Journal of Neurology 2026;33(5). doi:10.1111/ene.70616
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv kohortstudie från stroke­register (Taipei, 2016–2022) med 690 vuxna med spontan intracerebral blödning som transporterats med ambulans inom 24 h. För patienter som anlände ≥3 h efter debut var högre prehospitalt systoliskt BT, MAP och pulstryck kopplat till högre odds för sjukhusmortalitet. Inga tydliga samband sågs vid ankomst ≤3 h; kopplingar till SIE var svagare.

    – Prehospitalt BT hade prognostiskt värde främst vid senare ankomst (≥3 h).
    – Högre systoliskt BT, MAP och pulstryck prehospitalt var kopplat till ökad sjukhusmortalitet i ≥3 h-gruppen.
    – Ankomstpulstryck var också associerat med mortalitet i ≥3 h-gruppen.
    – Samband med stroke in evolution och tidig BT-skillnad försvagades efter justering.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 31 maj 2026
    ObservationsstudieProspektiv kohort
    #Early Warning Scores (EWS) #Genusperspektiv #Hypotension #Infektion #Kliniskt beslutsfattande #Mortalitet #NEWS / NEWS2 #Quick SOFA Score (qSOFA) #Sepsis #Vätskebehandling

    Prehospital prediction of clinical course in patients with suspected sepsis: a prospective cohort study

    Idag blickar vi västerut mot Norge och en artikel på ett tema som jag måste medge är underrepresenterat på prehospitalt, nämligen sepsis. Författarna har prospektivt inkluderat 398 patienter med prehospitalt misstänkt sepsis. Gruppen hade en medianålder på 76 år och mortalitet (all-cause) på 10.1%. De outcomes författarna tittade på var sepsis severity på sjukhus (SOFA-score), förekomst av septisk chock (behov av vasopressor efter vätskebehandling) och 30-dagarsmortalitet, och kopplat dessa till värden från NEWS2 och Quick Sofa Score (qSOFA) för att se hur väl respektive verktyg kunde förutsäga dessa outcomes.

    Det visade sig att NEWS2 hade en högre precision att med rimlig sensitivitet och specificitet förutsäga svår sepsis. Intressant är också hur olika variabler var associerade med utfallen. Exempelvis var saturation, blodtryck och qSOFA var associerat med sepsis severity och septisk chock. GCS och manligt kön var förknippat med sepsis severity och 30-dagarsmortalitet och marmorerad hud samt cyanos med septisk chock respektive mortalitet. Fler associationer fanns, men bland några intressanta saker som dök upp i mitt huvud när jag läste:

    • SpO2 associerat med sepsis severity och septisk chock – men i triagesystemet där jag arbetar (South African Triage Scale / TEWS) ingår SpO2 inte ens i den poängberäkning som ligger till grund för prioritet i triagen. Detta bidrar till lite funderingar jag haft där vårt sepsisflöde aktiveras för röda och ev. orange:a infektionspatienter (lika som med RETTS), men triagesystemen är som jag uppfattar det inte alls likvärdigt känsliga… Vore intressant med forskning här! Jag kan ibland fundera över om våra infektionsläkare känt till skillnaderna mellan triagesystemen när man hoppade på och utformade våra riktlinjer efter de nationella, som mig veterligen i princip utgått från att alla triagerar med RETTS.
    • Manligt kön tycks förenat med svårare sepsis. Författarna fann också att NEWS2 var bättre på att förutse chock hos män än kvinnor. En könsskillnad som kanske kan mitigeras med mer forskning på verktyget?
    • Och inte minst då, det som vi på många sätt redan vet… Att marmorering/cyanos har relativt starkt prediktivt värde för olika dåliga utfall. Vi vet redan att det är svårt att identifiera enskilda värden/tecken som ensam prediktor för sepsis, och här tycker jag det tydliggörs hur en enkel klinisk bedömning kan bidra rejält.

    Sammantaget, en intressant studie som fördjupar förståelsen både för sepsispatienten och för de verktyg vi använder för identifiering en smula. Jag tycker också någonstans att detta sätter fingret på varför sepsis är ett så intressant område… Här finns inga enkla tecken eller raka svar, utan för tidig identifikation och adekvat behandling krävs lite mer. Jag är oerhört nyfiken på vad som händer på sepsisområdet de närmsta 10 åren!

    PS. Detta var maj månads sista artikel. Har nu läst en artikel om dagen i fem månader, och det känns fortfarande stimulerande och roligt – även om jag funderar lite på huruvida jag ska göra uppehåll över sommarsemestern eller inte… Får återkomma i den frågan! Tills dess, utforska gärna det jag tidigare skrivit här. DS.

    Andersson, L.; Simonsen, G. S.; Solligård, E.; Fredriksen, K. Prehospital prediction of clinical course in patients with suspected sepsis: a prospective cohort study. Emergency Medicine Journal 2026:emermed-2025-215135. doi:10.1136/emermed-2025-215135
    Sammanfattning genererad av AI:

    Prospektiv kohortstudie med 398 ambulanspatienter med misstänkt sepsis som undersökte om prehospitala variabler och poäng (qSOFA, NEWS2) kan förutsäga kliniskt förlopp. Utfallet var SOFA efter inläggning, utveckling av septisk chock och 30-dagars mortalitet (10,1%). Olika variabler predicerade olika utfall; ingen predicerade alla. qSOFA hade bättre AUC än NEWS2 för chock.

    – Ingen enskild prehospital variabel eller score förutsade både svårighetsgrad, septisk chock och 30-dagars mortalitet.
    – qSOFA diskriminerade septisk chock bättre än NEWS2 i denna kohort.
    – NEWS2 verkade bättre för att förutsäga chock hos män än hos kvinnor.
    – Poängsystem kan vara stöd vid kritisk sjukdom men bör användas med försiktighet och inte ensamt.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 30 maj 2026
    Systematisk översiktSystematisk översikt (design)
    Smärta Smärtbehandling & läkemedel • #Behandlingsriktlinjer #Delaktighet #Följsamhet #Långvarig smärta #NRS #Patientrapporterade utfall #Patientupplevelse #Skattningsskalor #Smärtskattning #Vårdarperspektiv #VAS

    Patient, family member, and ambulance staff experiences of prehospital acute pain management in adults: A systematic review and meta‐synthesis

    Dagens studie kommer från 2023 och är en återkommande källa i min forskning. Författarna har gjort en systematisk review och metasyntes över kvalitativt beskrivna upplevelser av prehospital hantering av smärta utifrån patienters, närståendes och ambulanspersonalens perspektiv. Jag tycker studien utgör en ganska bra ingång i smärtbehandlingens komplexitet och understryker hur den biopsykosociala modellen behöver tillämpas även i prehospital vård. Författarna beskriver vikten av att möta patientens behov, förväntningar och övertygelser, men också vikten av en god relation mellan patient och kliniker, en multifaktoriell approach, förbättrad förståelse och följsamhet till smärtskattning samt vikten av adekvata guidelines (här understryks exempelvis vikten av att riktlinjer är synkade mellan prehospital vård och senare delar av den akuta vårdkedjan). Jag skulle säga att denna artikel tillför värdefulla delar kring många av de prehospitala utmaningarna kring smärtlindring; problematiker som ofta nämns vid smärtskattning diskuteras, betydelsen av adekvata riktlinjer och behovet av en holistisk inställning till smärta. Vi vet från den biopsykosociala modellen vikten av att bekräfta patientens upplevelse och förhålla oss till den samt att värdera inte bara smärtans intensitet, utan även duration, karaktär och omständigheter runtomkring såsom psykisk belastning, förekomst av långvarig smärta, föreståelse för smärtan hos patienten m.m. Jag skulle säga att det sistnämnda är en viktig nyckel till bättre hantering av smärta i ambulanssjukvården: Vi behöver bli bättre på att förklara smärta, förklara skalor etc vid smärtskattning och även förklara de behandlingsalternativ vi har samt vad man kan förvänta sig respektive inte förvänta sig av dem. Vi kanske inte kan ta bort all smärta, men kan vi förklara, lugna och ge patienten acceptans samt hopp, så tyder forskningen på att vi kan reducera risken för långvariga besvär. Jag är såklart partisk, men tycker dagens artikel är läsvärd för alla oss som jobbar prehospitalt!

    Whitley, G. A.; Wijegoonewardene, N.; Nelson, D.; Curtis, F.; Ortega, M.; Siriwardena, A. N. Patient, family member, and ambulance staff experiences of prehospital acute pain management in adults: A systematic review and meta‐synthesis. JACEP Open 2023;4(2):e12940. doi:10.1002/emp2.12940
    Sammanfattning genererad av AI:

    Systematisk översikt och meta-syntes av kvalitativa studier om erfarenheter av prehospital smärtbehandling vid akut smärta hos vuxna, ur patienters, närståendes och ambulanspersonals perspektiv. 25 artiklar (8 länder; >464 personer) analyserades tematiskt. Förtroende, delaktighet, behov/ förväntningar och ett holistiskt synsätt framhölls. Gemensamma riktlinjer och utbildning över ambulans–akutgränsen rekommenderas.

    – Förtroendefull relation och bättre kommunikation lyfts som centralt för god smärtbehandling.
    – Patientempowerment och anpassning till behov och förväntningar kan förbättra upplevelse och vårdkvalitet.
    – Helhetssyn på smärta efterfrågas, inte enbart fokus på läkemedel.
    – Delade riktlinjer och utbildning mellan prehospital vård och akutmottagning kan förbättra patientresan.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
Föregående sida
1 2 3 4 … 17
Nästa sida
Prehospitalt (RSS)
PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

Cookie-policy Integritetspolicy

  • LinkedIn
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål. Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
  • Hantera alternativ
  • Hantera tjänster
  • Hantera {vendor_count}-leverantörer
  • Läs mer om dessa syften
Visa preferenser
  • {title}
  • {title}
  • {title}