PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

  • Om Prehospitalt
  • Utforska artiklar
  • Kontakt
  • 4 juni 2026
    ObservationsstudieRetrospektiv kohort
    Neurologi • #Alarmering #Andningsbesvär #Fokala symtom #Intracerebral blödning #Larmcentral #Prioritering #Responstid #Stroke #Strokeflöde / Rädda Hjärnan #Synstörningar #TIA #Tidsintervall / prehospital tid #Triage

    Evaluating stroke recognition and prehospital quality metrics in emergency dispatch: a retrospective cohort study comparing mimics and confirmed strokes

    Vad är specificiteten för identifiering av stroke på larmcentralen? Det har författarna till dagens studie funderat över, i norsk kontext. De följde upp 8.261 patienter som larmats ut som strokemisstanke mellan 1 januari 2021 och 31 december 2022. Stroke-misstanken identifierades med Norweigan Medical Priority Dispatch System, den norska triage-algoritmen för larmcentraler, inom vilken 11 olika stroke-relaterade kriterier finns. Det visade sig att specificiteten var urusel, 14.3% av larmen bekräftades vara stroke eller TIA. Av de stroke-relaterade kriterierna så visade andningsbesvär, yrsel, synfältsbortfall, ataxi/konfusion och huvudvärk sig i väldigt låg grad (<10%) resultera i en senare stroke-diagnos. FAST-kriterierna (alltså Face-Arm-Speech-Test) uppvisade betydligt större specificitet och var förknippat med en odds ratio om 3.55 för stroke-diagnos efter justering för ålder och kön.

    Att studien uppvisar en problematiskt hög övertriage är svårt att komma ifrån. Vad som är lite synd, vilket författarna också diskuterar, är att studien utifrån sin design inte var kapabel att identifiera undertriage, d.v.s. icke detekterade stroke:ar. I diskussionen hänvisar författarna själva till två tidigare studier i deras kontext som indikerat en sensitivitet för stroke i utalarmeringen på endast 58-62%, vilket ju i så fall indikerar att även sensitiviteten är usel. Det skulle i så fall indikera stora problem med identifieringen överlag, och med så hög undertriage ter det sig såklart potentiellt mer motiverat med kraftig övertriage. Överlag ter det sig dock som att mer forskning på området är mycket angelägen, då båda siffrorna är tämligen usla – sagt med ödmjukhet såklart för att området är svårt, särskilt om man vill fånga upp de lite lurigare fallen med stroke i vertebrobasilarisområdet. Sammantaget var studien intressant läsning, och jag önskar jag hade mer insikter i hur de norska kriterierna för identifiering ser ut i förhållande till de svenska!

    Leto, N.; Farbu, E.; Barach, P.; Bjørshol, C. A.; Kurz, M.; Ajmi, S.; Fromm, A.; Kalhagen Bjerkvig, C.; Lindner, T. Evaluating stroke recognition and prehospital quality metrics in emergency dispatch: a retrospective cohort study comparing mimics and confirmed strokes. BMJ Open 2026;16(5):e119267. doi:10.1136/bmjopen-2026-119267
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv kohort i Västra Norge (2021–2022) med 8 261 larm där larmcentralen misstänkte stroke. Endast 1 181 (14,3%) bekräftades som stroke/TIA (PPV 14,3%), vilket visar stor övertriage med strokeimitationer. FAST-kriterier var associerade med bekräftad stroke (justerad OR 3,55). Svarstider var liknande, men imitationer hade längre tid på plats.

    – Lågt PPV (14,3%) för strokeidentifiering vid larmcentral tyder på omfattande övertriage.
    – Flera dispatchkriterier (t.ex. yrsel, huvudvärk) gav >90% strokeimitationer.
    – FAST-baserade kriterier förbättrade diskriminering för bekräftad stroke.
    – Strokeimitationer band mer resurser genom längre tid på skadeplats trots liknande responstid.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 3 juni 2026
    RegisterstudieRegisterstudie
    Katastrof & major incident Psykiatri & suicid • #Hot- och våld #Masskadesituationer (MCI) #Pågående Dödligt Våld #Psykiatri #Särskild händelse och katastrof #Suicid

    School Shootings and Suicide: A Comparison of School Shooters Who Die by Suicide and Non-Suicide School Shooters

    Ni som läst prehospitalt sedan starten vet att det ibland smyger sig in artiklar i tassemarkerna och utkanten av ämnesområdet. Dock är ju detta definierat som artiklar ”med bäring på prehospital vård”, så möjligheten till utsvävningar är ändå ganska brett. Idag kommer väl en artikel som svävar ut litegrann, som jag såg någon tipsa om på LinkedIn härom dagen (Tack för det!). Den hör väl mer till kriminologi/sociologi än medicin och berör karaktäristika hos gärningspersoner bakom skolskjutningar, i en strävan att jämföra och se om gärningspersoner som tar (eller ämnar ta) sitt liv i anslutning till skolskjutningen skiljer sig från de som inte gör/ämnar göra det. Författarna har analyserat 253 skolskjutningar med minderåriga gärningsmän, utifrån såväl material från rättsvårdande som mediauppgifter och annat material. En majoritet av skolskjutningarna hade inte en suicidal gärningsperson (n=213), medan ett mindre antal hade det (n=40). Av de 40 dog 18 genom suicid och 22 försökte, hotade, planerade eller uppvisade på annat sätt suicidala tendenser i samband med händelsen. Efter regressionsanalys kvarstod endast två faktorer som statistiskt signifikant kopplade till suicidala gärningsmän, och det var psykiatrisk anamnes samt vit hudfärg. Resultatet visar dock en del tendenser, som delvis kan sammanfattas såhär:

    • 85% av de suicidala gärningspersonerna hade dokumenterade psykologiska problem jämfört med 16% bland icke suicidala dito.
    • 72% av de suicidala gärningspersonerna var vita, 19% av de icke suicidala.
    • 50% av de suicidala hade familjeproblem, 15% av de icke suicidala.
    • 55% av de suicidala hade en historia av misslyckanden i skolan, jämfört med 28% av de icke suicidala.
    • 13% av de suicidala läckte sina planer i förväg, jämfört med 0.9% av de icke suicidala.
    • Händelserna som involverade suicidala gärningsmän var i högre grad dödliga (1.4 döda per händelse) jämfört med händelser med icke suicidala (0.5 döda per händelse).
    • Suicidala gärningsmän var i lägre grad gängmedlemmar (5% vs. 23%) och hade i något lägre grad ett tidigare kriminellt förflutet (23% vs 34%). De var också yngre samt i lägre grad mörkhyade.

    Studien är som sagt lite i utkanten och man får nog ta den med en nypa salt vad gäller svenska förhållanden. Jag kan även se en viss risk med dylika data, då de riskerar peka ut grupper av individer på icke konstruktivt sätt. Stigmatiseringen kring exempelvis personer med psykiatriska besvär men också etnicitet, social status m.m. är i mitt tycke ett problem i ambulanssjukvården, och man får tolka resultat extremt försiktigt och ha i stark åtanke att en oerhört överlägsen majoritet av alla människor, oavsett grupptillhörighet, diagnoser eller annat, aldrig skadar någon annan över huvud taget. Men med detta sagt, så finner jag det fortfarande intressant att förstå mer av dynamiken bakom våldshändelser och inte minst PDV. Kanske var artikeln dock inte fullt så intressant som jag hoppades, men absolut – läsvärd om man som jag har PDV-händelser som lite specialintresse…

    Sanders, K.; Chermak, S. M.; Freilich, J. D.; Klein, B. R. School Shootings and Suicide: A Comparison of School Shooters Who Die by Suicide and Non-Suicide School Shooters. Crime & Delinquency 2024;71(10):3362-3390. doi:10.1177/00111287241268387
    Sammanfattning genererad av AI:

    Studien jämför skolskjutare som dör genom suicid med skolskjutare som inte gör det. Med data från The American School Shooting Study (TASSS) identifieras alla amerikanska skolskjutningar 1990–2016 med minst en skadad. Händelse- och individvariabler analyseras kvantitativt för att undersöka vilka attribut som skiljer grupperna, samt ge rekommendationer och forskningsbehov.

    – Registerdata över skolskjutningar (USA, 1990–2016) används för gruppjämförelse.
    – Fokus på skillnader mellan suicid- och icke-suicidskjutare utifrån händelse- och individkaraktäristika.
    – Kvantitativ analys för att identifiera attribut som förklarar skillnader mellan grupperna.
    – Avslutas med rekommendationer för respons och förslag på fortsatt forskning.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 2 juni 2026
    Randomiserad studie (RCT)Pilot-/feasibility-RCT
    Hjärtstopp & HLR • #Bröstkompressioner #Hårt underlag #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Kliniska färdigheter #Trötthet / Utmattning / Fatigue

    Effect of Compression Surfaces on Cardiopulmonary Resuscitation Quality and Clinician Fatigue

    Efter några dagars uppehåll kommer nu ännu en HLR-relaterad artikel. Tänkte ha lite uppehåll med det, men bedömer denna som intressant relaterat till att rekommendationerna om hårt underlag nu är ännu svagare än de varit tidigare. Redan i 2021 års guidelines infördes ju en rekommendation om att trycka djupare som kompensation för ett eventuellt hårt underlag, snarare än att flytta patienten. Detta förstärks i 2026 års riktlinjer. Jag har fått lite frågor på temat och för oss som gör A-HLR gäller även fortsatt att vi bedöms ha kompetens att bedöma om förflyttning är nödvändigt utifrån möjligheten att ge A-HLR av god kvalitet och vår egen arbetsmiljö. Viktigt att betona är dock att i den kompetensen ska då ingå vetskapen att mjukt underlag inte räcker som ensamt skäl att förflytta patienten.

    Nåväl… Det var ett sidospår. I aktuell studie har författarna randomiserat ambulanspersonal till att göra kontinuerlig HLR på docka antingen på golv eller på madrass. Instruktionen var att hålla på tills de inte orkar, och under tiden bevakades HLR-kvaliteten var 10:e sekund av en person som avbröt när 30 sekunders otillräcklig HLR uppnåtts (bedömt baserat på AHA-guidelines 2021). Primärt utfall var tiden till misslyckande, d.v.s. tills HLR avbröts av något av ovanstående skäl.

    Resultatet visade att tiden till misslyckande var i median 145 sekunder (IQR 65-240) för gruppen som gjorde HLR på golv, jämfört med 140 sekunder (IQR 100-420) för gruppen som gjorde HLR på madrass. Denna skillnad var inte statistiskt signifikant, och jag tycker också det är intressant att se på interkvartilavstånden som ju är rejäla och där både den lägsta och den högsta kvartilen ligger betydligt lägre i gruppen på golv än i den på madrass. Det vore ganska intressant att se alla resultat plottade så man såg spridningen, för jag tolkar det som att variansen är ganska stor i madrassgruppen, samtidigt som 100 sekunder ligger betydligt närmre de 120 sekunder (2 min) inom vilket byte rekommenderas än vad 65 gör.

    Studiens urval är litet, och det är vanskligt att dra några långtgående slutsatser om saken. Det är också viktigt att beakta att det är tränade personer, inte lekmän, som gör HLR i studien – vilket såklart skulle kunna påverka resultatet. Intressant nog skriver författarna att det är en pilotstudie, och jag är nyfiken på vad huvudstudien kommer innebära. Kanske kan vi få ett stabilare och mer pålitligt resultat där även lekmän inkluderas i en sådan studie? Tills vidare får studien nog ses som en indikation, om än svag, att det precis som guidelines anger är rimligt och bra för patienten att utföra HLR på det underlag som bjuds även om det är mjukt, med tillägget att trycka hårdare om så behövs.

    Powell, S.; Lutrick, A.; Balasubramanian, S.; Guarino, S.; Boyer, L.; Nelson, D.; Supples, M. W. Effect of Compression Surfaces on Cardiopulmonary Resuscitation Quality and Clinician Fatigue. Prehospital Emergency Care 2026:1-8. doi:10.1080/10903127.2026.2676028
    Sammanfattning genererad av AI:

    Pilot-randomiserad studie med 40 EMS-kliniker som gjorde kontinuerliga bröstkompressioner på HLR-docka, slumpade till golv eller standardmadrass. Primärt utfall var tid till ”failure” (avbröt själv eller 30 s otillräckliga kompressioner enligt AHA: 100–120/min och ≥2 tum djup). Tid till failure och kompressionsfrekvens skilde inte signifikant mellan underlagen.

    – Ingen statistiskt säkerställd skillnad i tid till uttröttning mellan madrass och golv.
    – Kompressionsfrekvens var numeriskt högre på golv men utan signifikant skillnad.
    – Resultaten talar emot att underlaget i sig påverkar tröttbarhet i denna pilotstudie; större studier behövs.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 1 juni 2026
    RegisterstudieRetrospektiv kohort
    Neurologi • #Hemodynamik #Hjärnskador #Intracerebral blödning #Mortalitet #Skallskador #Stroke #Strokeflöde / Rädda Hjärnan

    Time‐Dependent Association Between Prehospital Blood Pressure and Outcomes in Acute Spontaneous Intracerebral Hemorrhage

    Idag har jag läst en artikel på neurologiskt tema. Författarna har undersökt hur olika blodtrycksparametrar (första prehospitala blodtrycket, första blodtryck vid ankomst till akutmottagning, MAP och pulstryck) hos patienter med spontana intracerebrala blödningar är associerade med mortalitet och stroke under utveckling, i två grupper baserat på om mer eller mindre än tre timmar gått efter symtomdebut. Bland totalt 690 patienter så var resultatet i korthet att ett högre prehospitalt blodtryck och högre pulstryck vid ankomst var förknippat med ökad mortalitet i gruppen där mer än tre timmar gått från symtomdebut (efter justering för confounders), medan sådana associationer saknades om mindre än tre timmar gått. Författarna själva resonerar om detta som ett tecken på att blodtrycksskiftningar under de första timmarna snarare kan vara tecken på stressrespons och brister i autoreglering tidigt i blödningsförloppet, medan ett kvarstående högt blodtryck i högre grad är kopplat till sekundära skademekanismer som också kan förvärras av ett högt blodtryck med sämre mikrovaskulär perfusion och ökad utveckling av ödem. Resultaten är knappast av den grad att de kan påverka behandlingsrekommendationer, men ur perspektivet blodtryck som prognostisk faktor är de ändå intressant information tycker jag.

    Lien, C.; Wang, J.; Chen, C.; Weng, T.; Tang, S.; Tsai, L.; Ko, Y.; Tu, Y.; Jeng, J.; Hsieh, M. Time‐Dependent Association Between Prehospital Blood Pressure and Outcomes in Acute Spontaneous Intracerebral Hemorrhage. European Journal of Neurology 2026;33(5). doi:10.1111/ene.70616
    Sammanfattning genererad av AI:

    Retrospektiv kohortstudie från stroke­register (Taipei, 2016–2022) med 690 vuxna med spontan intracerebral blödning som transporterats med ambulans inom 24 h. För patienter som anlände ≥3 h efter debut var högre prehospitalt systoliskt BT, MAP och pulstryck kopplat till högre odds för sjukhusmortalitet. Inga tydliga samband sågs vid ankomst ≤3 h; kopplingar till SIE var svagare.

    – Prehospitalt BT hade prognostiskt värde främst vid senare ankomst (≥3 h).
    – Högre systoliskt BT, MAP och pulstryck prehospitalt var kopplat till ökad sjukhusmortalitet i ≥3 h-gruppen.
    – Ankomstpulstryck var också associerat med mortalitet i ≥3 h-gruppen.
    – Samband med stroke in evolution och tidig BT-skillnad försvagades efter justering.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 31 maj 2026
    ObservationsstudieProspektiv kohort
    #Early Warning Scores (EWS) #Genusperspektiv #Hypotension #Infektion #Kliniskt beslutsfattande #Mortalitet #NEWS / NEWS2 #Quick SOFA Score (qSOFA) #Sepsis #Vätskebehandling

    Prehospital prediction of clinical course in patients with suspected sepsis: a prospective cohort study

    Idag blickar vi västerut mot Norge och en artikel på ett tema som jag måste medge är underrepresenterat på prehospitalt, nämligen sepsis. Författarna har prospektivt inkluderat 398 patienter med prehospitalt misstänkt sepsis. Gruppen hade en medianålder på 76 år och mortalitet (all-cause) på 10.1%. De outcomes författarna tittade på var sepsis severity på sjukhus (SOFA-score), förekomst av septisk chock (behov av vasopressor efter vätskebehandling) och 30-dagarsmortalitet, och kopplat dessa till värden från NEWS2 och Quick Sofa Score (qSOFA) för att se hur väl respektive verktyg kunde förutsäga dessa outcomes.

    Det visade sig att NEWS2 hade en högre precision att med rimlig sensitivitet och specificitet förutsäga svår sepsis. Intressant är också hur olika variabler var associerade med utfallen. Exempelvis var saturation, blodtryck och qSOFA var associerat med sepsis severity och septisk chock. GCS och manligt kön var förknippat med sepsis severity och 30-dagarsmortalitet och marmorerad hud samt cyanos med septisk chock respektive mortalitet. Fler associationer fanns, men bland några intressanta saker som dök upp i mitt huvud när jag läste:

    • SpO2 associerat med sepsis severity och septisk chock – men i triagesystemet där jag arbetar (South African Triage Scale / TEWS) ingår SpO2 inte ens i den poängberäkning som ligger till grund för prioritet i triagen. Detta bidrar till lite funderingar jag haft där vårt sepsisflöde aktiveras för röda och ev. orange:a infektionspatienter (lika som med RETTS), men triagesystemen är som jag uppfattar det inte alls likvärdigt känsliga… Vore intressant med forskning här! Jag kan ibland fundera över om våra infektionsläkare känt till skillnaderna mellan triagesystemen när man hoppade på och utformade våra riktlinjer efter de nationella, som mig veterligen i princip utgått från att alla triagerar med RETTS.
    • Manligt kön tycks förenat med svårare sepsis. Författarna fann också att NEWS2 var bättre på att förutse chock hos män än kvinnor. En könsskillnad som kanske kan mitigeras med mer forskning på verktyget?
    • Och inte minst då, det som vi på många sätt redan vet… Att marmorering/cyanos har relativt starkt prediktivt värde för olika dåliga utfall. Vi vet redan att det är svårt att identifiera enskilda värden/tecken som ensam prediktor för sepsis, och här tycker jag det tydliggörs hur en enkel klinisk bedömning kan bidra rejält.

    Sammantaget, en intressant studie som fördjupar förståelsen både för sepsispatienten och för de verktyg vi använder för identifiering en smula. Jag tycker också någonstans att detta sätter fingret på varför sepsis är ett så intressant område… Här finns inga enkla tecken eller raka svar, utan för tidig identifikation och adekvat behandling krävs lite mer. Jag är oerhört nyfiken på vad som händer på sepsisområdet de närmsta 10 åren!

    PS. Detta var maj månads sista artikel. Har nu läst en artikel om dagen i fem månader, och det känns fortfarande stimulerande och roligt – även om jag funderar lite på huruvida jag ska göra uppehåll över sommarsemestern eller inte… Får återkomma i den frågan! Tills dess, utforska gärna det jag tidigare skrivit här. DS.

    Andersson, L.; Simonsen, G. S.; Solligård, E.; Fredriksen, K. Prehospital prediction of clinical course in patients with suspected sepsis: a prospective cohort study. Emergency Medicine Journal 2026:emermed-2025-215135. doi:10.1136/emermed-2025-215135
    Sammanfattning genererad av AI:

    Prospektiv kohortstudie med 398 ambulanspatienter med misstänkt sepsis som undersökte om prehospitala variabler och poäng (qSOFA, NEWS2) kan förutsäga kliniskt förlopp. Utfallet var SOFA efter inläggning, utveckling av septisk chock och 30-dagars mortalitet (10,1%). Olika variabler predicerade olika utfall; ingen predicerade alla. qSOFA hade bättre AUC än NEWS2 för chock.

    – Ingen enskild prehospital variabel eller score förutsade både svårighetsgrad, septisk chock och 30-dagars mortalitet.
    – qSOFA diskriminerade septisk chock bättre än NEWS2 i denna kohort.
    – NEWS2 verkade bättre för att förutsäga chock hos män än hos kvinnor.
    – Poängsystem kan vara stöd vid kritisk sjukdom men bör användas med försiktighet och inte ensamt.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 30 maj 2026
    Systematisk översiktSystematisk översikt (design)
    Smärta Smärtbehandling & läkemedel • #Behandlingsriktlinjer #Delaktighet #Följsamhet #Långvarig smärta #NRS #Patientrapporterade utfall #Patientupplevelse #Skattningsskalor #Smärtskattning #Vårdarperspektiv #VAS

    Patient, family member, and ambulance staff experiences of prehospital acute pain management in adults: A systematic review and meta‐synthesis

    Dagens studie kommer från 2023 och är en återkommande källa i min forskning. Författarna har gjort en systematisk review och metasyntes över kvalitativt beskrivna upplevelser av prehospital hantering av smärta utifrån patienters, närståendes och ambulanspersonalens perspektiv. Jag tycker studien utgör en ganska bra ingång i smärtbehandlingens komplexitet och understryker hur den biopsykosociala modellen behöver tillämpas även i prehospital vård. Författarna beskriver vikten av att möta patientens behov, förväntningar och övertygelser, men också vikten av en god relation mellan patient och kliniker, en multifaktoriell approach, förbättrad förståelse och följsamhet till smärtskattning samt vikten av adekvata guidelines (här understryks exempelvis vikten av att riktlinjer är synkade mellan prehospital vård och senare delar av den akuta vårdkedjan). Jag skulle säga att denna artikel tillför värdefulla delar kring många av de prehospitala utmaningarna kring smärtlindring; problematiker som ofta nämns vid smärtskattning diskuteras, betydelsen av adekvata riktlinjer och behovet av en holistisk inställning till smärta. Vi vet från den biopsykosociala modellen vikten av att bekräfta patientens upplevelse och förhålla oss till den samt att värdera inte bara smärtans intensitet, utan även duration, karaktär och omständigheter runtomkring såsom psykisk belastning, förekomst av långvarig smärta, föreståelse för smärtan hos patienten m.m. Jag skulle säga att det sistnämnda är en viktig nyckel till bättre hantering av smärta i ambulanssjukvården: Vi behöver bli bättre på att förklara smärta, förklara skalor etc vid smärtskattning och även förklara de behandlingsalternativ vi har samt vad man kan förvänta sig respektive inte förvänta sig av dem. Vi kanske inte kan ta bort all smärta, men kan vi förklara, lugna och ge patienten acceptans samt hopp, så tyder forskningen på att vi kan reducera risken för långvariga besvär. Jag är såklart partisk, men tycker dagens artikel är läsvärd för alla oss som jobbar prehospitalt!

    Whitley, G. A.; Wijegoonewardene, N.; Nelson, D.; Curtis, F.; Ortega, M.; Siriwardena, A. N. Patient, family member, and ambulance staff experiences of prehospital acute pain management in adults: A systematic review and meta‐synthesis. JACEP Open 2023;4(2):e12940. doi:10.1002/emp2.12940
    Sammanfattning genererad av AI:

    Systematisk översikt och meta-syntes av kvalitativa studier om erfarenheter av prehospital smärtbehandling vid akut smärta hos vuxna, ur patienters, närståendes och ambulanspersonals perspektiv. 25 artiklar (8 länder; >464 personer) analyserades tematiskt. Förtroende, delaktighet, behov/ förväntningar och ett holistiskt synsätt framhölls. Gemensamma riktlinjer och utbildning över ambulans–akutgränsen rekommenderas.

    – Förtroendefull relation och bättre kommunikation lyfts som centralt för god smärtbehandling.
    – Patientempowerment och anpassning till behov och förväntningar kan förbättra upplevelse och vårdkvalitet.
    – Helhetssyn på smärta efterfrågas, inte enbart fokus på läkemedel.
    – Delade riktlinjer och utbildning mellan prehospital vård och akutmottagning kan förbättra patientresan.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 29 maj 2026
    RegisterstudieTvärsnittsstudie
    Hjärtstopp & HLR • #Bystanders #Defibrillering #Genusperspektiv #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Larmcentral

    Factors Associated with the Application of Automated External Defibrillators to Out-of-Hospital Cardiac Arrest Patients in Japan – A Nationwide Cross-Sectional Study

    Okej, det hann gå en dag på annat tema, sen hittade jag en intressant artikel på hjärtstoppstemat igen. Idag handlar det om faktorer associerade med användning av AED, som analyserats retrospektivt utifrån det japanska HLR-registret. En bit över 100.000 fall inkluderades, och författarna fann att kvinnligt kön, hjärtstopp bevittnat av icke-familjemedlemmar, HLR (hands-only i större delen av fallen och konventionell HLR i en mindre del), samt hjärtstopp i skolor, vårdinrättningar och idrottsanläggningar var förknippat med mer användning av AED. Detsamma gällde hjärtstopp som inträffade på dagtid samt där larmcentralen hjälpte till med HLR (T-HLR).

    Detta är bara delar av resultatet, och några saker får mig att höja på ögonbrynen. Odds ration för att en defibrillator ska användas var exempelvis betydligt högre på skolor än på vårdinrättningar, vilket låter rätt märkligt. På samma sätt är det lite utstickande att manligt kön var negativt, då det tvärtom brukar vara så att kvinnligt kön är till nackdel; vi vet ju att kvinnor får HLR i lägre grad än män. Jag funderar lite på hur mycket av detta som är faktorer i studiens utförande, samt vad som kan vara kulturella faktorer då den japanska kulturen ju skiljer sig en del från den svenska. Jag har inte heller några insikter i hur det ser ut med täckningsgrad för HLR-utbildning där, vad man lär ut (hands only eller konventionellt?) osv. Vad jag däremot vet är att studien är viktig, särskilt för den japanska kontexten men delvis också för svensk. Vi ser att dagtid var en mycket stark faktor, och det återspeglar ju ett stort problem i Sverige – att publika defibrillatorer i mycket hög grad endast är tillgängliga på dagtid och vid arbetsplatser, medan hjärtstoppen inträffar dygnet runt och främst i hemmiljö. Vad gäller de siffrorna ser Japan ut att likna Sverige, och detta är något vi verkligen behöver fundera kring…

    Kijima, H.; Nakagawa, K.; Morioka, D.; Kimura, R.; Takahashi, H.; Tanaka, H. Factors Associated with the Application of Automated External Defibrillators to Out-of-Hospital Cardiac Arrest Patients in Japan – A Nationwide Cross-Sectional Study. Prehospital Emergency Care 2026:1-9. doi:10.1080/10903127.2025.2598838
    Sammanfattning genererad av AI:

    Nationella registerdata från Japan 2021 (n=117 790) analyserades för att identifiera faktorer kopplade till att en AED faktiskt applicerades vid hjärtstopp utanför sjukhus. AED-applicering var vanligare dagtid, vid konventionell HLR, med larmoperatörsstöd och i skolmiljö. Lägre odds sågs vid ålder ≥65, familjevittne, ingen HLR och händelse i hemmet.

    – Dagtid, konventionell HLR och larmoperatörsstöd var kopplade till högre odds för AED-applicering.
    – Skolmiljö hade högre odds för AED-applicering jämfört med allmän plats.
    – Händelser i hemmet och avsaknad av bystander-HLR var starkt kopplade till att AED inte applicerades.
    – Resultaten kan användas för att styra AED-placering och utbildningsinsatser.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 28 maj 2026
    Kvalitativ studieKvalitativ innehållsanalys
    Organisation & styrning Smärtbehandling & läkemedel Trauma • #Fjällräddning #Frivilliga livräddare #Geografi #Glesbygd #HEMS #Kommunikation #Läkemedel generellt #Larmcentral #Lavinräddning #Methoxyflurane #Polis #Samverkan #Transport #Trauma

    “We are not allowed to give any pain relief” — Swedish mountain-rescue operations from the perspective of mountain-rescue personnel: an interview study

    Efter en fantastisk HLR-kongress där jag också haft nöjet att möta några av er som läser här lämnar vi HLR-temat och blickar mot fjällen, som jag älskar att vistas i framförallt på sommaren. 🙂 Dagens studie kommer från forskare vid bland annat Umeå universitet och rör i grunden inte ambulanssjukvård utan fjällräddare. Dock är ju dessa samverkanspartners till oss i ambulanssjukvården i de geografiska områden som berörs, och de får dessutom själva anses utöva viss prehospital vård – om än med begränsningar, vilket studien diskuterar. Studien är iallafall baserad på 21 kvalitativa intervjuer med fjällräddare från olika regioner längs fjällkedjan. Syftet var att bringa ljus på hur fjällräddare planerar, utför och avslutar fjällräddningsoperationer ur ett medicinskt och ledningsmässigt perspektiv.

    Det finns flera intressanta resultat, men jag väljer att fokusera på några. Dels så fanns svårigheter kring logistik och transport, där fjällräddarna förhindrades använda civila helikoptrar av som jag förstår det byråkratiska skäl. De upplevde också ibland att ambulanshelikoptern var förhindrad att flyga pga vädret, samtidigt som civila helikoptrar där piloten kanske hade bättre lokalkännedom kunde tänka sig lyfta. En annan sak som lyftes var utbildning/träning, där många efterfrågade mer träning, medan andra tyckte det var lagom nivå – det verkade vara större enighet kring att den träning som gavs var av hög kvalitet. Rent medicinskt så var bakgrunden hos deltagarna varierad, vissa hade sjukvårdserfarenhet och rentav prehospital vård, medan andra inte alls besatt något sådant. Bristande medicinska kunskaper lyftes som ett problem, men även bristande möjligheter, framförallt till smärtlindring. I texten får man bilden av ett team som under svåra förhållanden ska tillbringa kanske timmar med en patient, och ofta transportera i svår terräng och svåra väderförhållanden. Samtidigt har de, av förståeliga skäl utifrån svensk lagstiftning, ingen möjlighet att administrera någon smärtlindring alls, trots att patienten i värsta fall kan vara svårt skadad. Fjällräddarna lyfte själva en önskan om inhalationsbaserad smärtlindring, av allt att döma syftar de på methoxyflurane, som ju används ex.vis av badvakter i Australien.

    Mer intressanta resultat fanns definitivt, men jag stannar där. Har själv ingen erfarenhet av samverkan med fjällräddningen och hur ofta ambulanspersonal medföljer fjällräddningen till hämtplats, vilket jag antar sker ibland men kanske inte alls alltid. Om det är frekvent förekommande att patienter tillbringar timmar utan adekvat smärtlindring och även förflyttas så med fjällräddningen, så sätter det i mitt tycke ljuset på en tydlig lucka i svensk prehospital glesbygdsmedicin. Jag är osäker vad som är bästa lösningen på detta, men jag hoppas att innevarande studie och kanske uppföljare kan bidra till att lösningsförslag kommer på bordet.

    Gezelius, A.; Westman, A.; Hylander, J. “We are not allowed to give any pain relief” — Swedish mountain-rescue operations from the perspective of mountain-rescue personnel: an interview study. BMC Emergency Medicine 2026;26(1). doi:10.1186/s12873-026-01624-6
    Sammanfattning genererad av AI:

    Studien belyser svenska fjällräddningsinsatser ur fjällräddares perspektiv. 21 individuella intervjuer med fjällräddare från fyra län längs Skanderna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Temat var att en unik miljö kräver anpassad respons. Byggkrati och regler kan försvåra insatser, bl.a. kring helikoptertillgång och begränsningar i smärtlindring, vilket kan förlänga tid till definitiv vård.

    – Fjällmiljön kräver särskilt anpassad beredskap och initial insats.
    – Intraorganisatorisk byråkrati uppges kunna hämma räddningsresponsen.
    – Regelverk kring helikoptertillgång kan påverka transporttid till vård.
    – Begränsningar i att ge smärtlindring kan försämra patientkomfort.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 27 maj 2026
    Riktlinje / konsensusRiktlinje / guideline
    Hjärtstopp & HLR • #Avancerad luftväg #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Pediatrik

    European Resuscitation Council Guidelines 2025 Paediatric Life Support

    Prehospital pediatrik ligger mig oerhört varmt om hjärtat så när jag i måndags postade ERC:s vuxen-guidelines finns inget annat alternativ än att göra detsamma med barnriktlinjerna. 2025 års riktlinjer täcker åldrarna 0-18 år, men inte neonatal HLR direkt efter födseln. En nyhet är också att kedjan som räddar liv nu blivit universell och samma kedja gäller nu både barn och vuxna, även om behandlingen vid hjärtstopp naturligtvis till delar skiljer sig. I riktlinjerna trycker man ytterligare på att handfattningen med två tummar och händerna runt bröstkorgen ska användas på barn 0-1 år oavsett situation, och detta inkluderar även vid luftvägsstopp/misstanke om främmande kropp. En spännande nyhet med dessa guidelines är att speciella omständigheter nu fått ett eget kapitel även hos barn – tidigare har barn fått omfattas av vuxen-riktlinjerna vilket inte alltid varit optimalt. Säger samma som i måndags; obligatorisk läsning!

    PS. För mer info om de nya svenska riktlinjerna är det alltid hlr.nu som gäller! Vill du läsa mer av ERC:s guidelines? Då går du till https://cprguidelines.eu.

    Djakow, J.; Turner, N. M.; Skellett, S.; Buysse, C. M.; Cardona, F.; de Lucas, N.; Castillo, J. d.; Kiviranta, P.; Lauridsen, K. G.; Markel, F.; Martinez-Mejias, A.; Roggen, I.; Biarent, D.; Wren, J.; Tsoni, E. European Resuscitation Council Guidelines 2025 Paediatric Life Support. Resuscitation 2025;215:110767. doi:10.1016/j.resuscitation.2025.110767
    Sammanfattning genererad av AI:

    ERC:s riktlinjer 2025 för pediatrisk hjärt–lungräddning bygger på ILCOR:s CoSTR och kompletterande rapid reviews. De ger rekommendationer för prevention av hjärtstopp, basal och avancerad HLR, särskilda situationer, postresusciteringsvård, prognostik och vård efter utskrivning för barn och ungdomar 0–18 år (ej neonatal HLR vid födsel). Riktar sig till vård och allmänhet samt inkluderar implementering och systemfaktorer.

    – Bygger på ILCOR CoSTR samt kompletterande rapid reviews från ERC-gruppen.
    – Omfattar hela vårdkedjan: prevention, BLS/ALS, särskilda omständigheter och uppföljning.
    – Gäller 0–18 år men exkluderar återupplivning av nyfödda vid födseln.
    – Innehåller råd för både vårdpersonal och allmänhet samt implementering/systemfaktorer.

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
  • 26 maj 2026
    Riktlinje / konsensusRiktlinje / guideline
    #Behandlingsriktlinjer #Defibrillering #HEMS #Hjärt-lungräddning #Hjärtstopp #Traumatiskt hjärtstopp (TCA)

    Uppdaterade riktlinjer för hjärt-lungräddning: Ett vidgat perspektiv

    Äntligen dags! Som jag nämnde igår så släpps idag HLR-rådets utbildningsmaterial tillika riktlinjer för hjärt-lungräddning de närmaste 5 åren på HLR 2026 i Göteborg. För dig om inte har möjlighet att vara där men är omedelbart nyfiken på nyheterna finns en sammanfattande artikel publicerad i Läkartidningen, och det är naturligtvis dagens läsning. Om du läste ERC-artikeln igår så kommer du ha mycket god förståelse för det som står i läkartidningens artikel. För egen del har mitt hjärtebarn varit A-HLR vuxen-programmet, för vilket jag fått nöjet att vara redaktör, och jag har således hunnit vara involverad i en hel del diskussioner om de olika utbildningsprogrammen inom ramen för vår redaktörsgrupp. Ändå tycker jag det gav god behållning att läsa denna sammanfattning av Therese Djärv, Anette Nord, Ulrika Karlgren och Jacob Hollenberg. Obligatorisk läsning för all prehospital skulle jag vilja påstå, så får man en god överblick av vad som händer på HLR-området. Dock är det bara en sammanfattning, så dyk sedan djupare i de program som just du verkar inom, sannolikt S- och A-HLR vuxen samt barn för de flesta som läser här… 🙂

    Djärv, T.; Nord, A.; Karlgren, U.; Hollenberg, J. Uppdaterade riktlinjer för hjärt-lungräddning: Ett vidgat perspektiv. Läkartidningen 2026;123.
    Sammanfattning genererad av AI:

    Artikeln beskriver ERC:s HLR‑riktlinjer 2025 och hur Svenska HLR‑rådets utbildningsprogram revideras inför 2026. Kedjan som räddar liv breddas med större fokus på prevention samt överlevarskap och långsiktig återhämtning. Förtydliganden ges för larm, tidig HLR/defibrillering, avancerad HLR, hantering av reversibla orsaker, vård efter ROSC, neuroprognostik och etiska aspekter.

    – Kedjan som räddar liv revideras: prevention och långsiktig återhämtning efter hjärtstopp betonas tydligare.
    – Tidigt larm, frivilliga livräddare och dygnet‑runt‑tillgängliga hjärtstartare lyfts för att öka överlevnad utanför sjukh
    – Förtydliganden i avancerad HLR: defibrillering/luftvägsstrategi, selektivt fokus på reversibla orsaker vid refraktärt hj
    – Vård efter ROSC: ventilations- och temperaturmål, selektiv koronarangiografi, uppdaterad multimodal neuroprognostik och

    ⚠️ Sammanfattningen är automatiskt genererad med en språkmodell från OpenAI (GPT 5.2).
    Visa AI-sammanfattning >> | Gå till artikel >>
Föregående sida
1 2 3 4 … 17
Nästa sida
Prehospitalt (RSS)
PREHOSPITALT

PREHOSPITALT

Cookie-policy Integritetspolicy

  • LinkedIn
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål. Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
  • Hantera alternativ
  • Hantera tjänster
  • Hantera {vendor_count}-leverantörer
  • Läs mer om dessa syften
Visa preferenser
  • {title}
  • {title}
  • {title}